Välkommen till urk:arnas värld

Vi fortsätter att utvinna metaller ur jordskorpan, med risker för människor och miljö, trots att bara hälften av vissa metaller vi redan utvunnit används. Björn Wallsten fann de oanvända metallerna i urk:arnas värld. Han har djupdykt i ämnet i världens första doktorsavhandling inom området urban mining.

Björn WallstenFoto: Peter ModinBjörn Wallsten, nybliven filosofie doktor vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet, har skrivit världens första doktorsavhandling inom forskningsområdet Urban mining, The urk world. Urk är tre bokstäver som finns på gamla svenska papperskartor över infrastruktur. Utanför Sverige är beteckningen en annan, men betydelsen densamma: urkopplad.

Under svenska städer som Norrköping (ca 135 000 invånare) och Linköping (ca 150 000) finns kilometervis av urkopplade ledningar och rör: uttjänta likströmsnät, stadsgasledningar, urkopplade växelströmsledningar, kraftiga elkablar som gick till de stora industrier som en gång låg i exempelvis Norrköpings stadskärna, rester från nedlagda spårvägslinjer, fjärrvärmerör och mycket mer. Bara i Norrköping handlar det om minst 5000 ton järn, koppar och aluminium som ligger där till ingen nytta.

Koppar för miljoner bara i Norrköping

Studier Björn Wallsten utfört visar att det redan nu finns fyra-fem kilo urkopplad koppar per person i de svenska städernas infrastruktur, för att ta ett exempel.

– De 560 ton koppar, minst, som ligger i kommunal mark i Norrköping är värd runt 28 miljoner kronor, konstaterar Björn Wallsten.

Men lönar det sig då att plocka upp dessa mängder koppar, järn och aluminium?

Enligt Björn Wallstens avhandling är svaret på den frågan ett entydigt nej:

Föråldrad miljölagstiftning

Den svenska miljölagstiftningen är exempelvis inte anpassad för att hantera den här typen av metallförråd. Lagtexten är oklar när det kommer till urk:ar, vilket gör att de i praktiken betraktas som miljöfarligt avfall med låg risk.

Björn Wallsten– Ansvaret att ta hand om dem hamnar inte på någon enskild aktör, därmed har de låg prioritet och någonting man helst vill glömma bort, om man inte redan gjort det, säger Björn Wallsten.

Detta blir snart ett stort problem:
Björn WallstenFoto: Peter Modin
– Fortsätter vi att uppgradera de svenska el- och telenäten utan att exempelvis bry oss om den koppar som finns bunden i ledningarna skulle det i Sverige snart finnas lika mycket skrotad och oanvänd koppar per person som det finns koppar i användning per person i ett flertal utvecklingsländer, påpekar han.

Koppar är dessutom exempel på en metall där vi globalt har utvunnit mer än hälften av i jordskorpan kända resurser och där gruvbrytningen pågår för fullt.

Tänkbara strategier

I avhandlingen har Björn Wallsten därför undersökt att par olika strategier för att istället utvinna de metaller vi grävt ner: Dels att helt enkelt gräva upp dem på platser där koncentrationen är hög, exempelvis i äldre industriområden. Dels att passa på att ta upp de uttjänta ledningarna när man ändå gräver i samband med underhåll, reparationer eller när ny infrastruktur läggs ner.

Men med nuvarande regelverk, synen på resurser, befintliga tekniker för ett gräva upp och återvinna metaller samt de låga metallpriserna, är ingendera strategin lönsam rakt av.

– En nackdel med att återvinna i samband med underhåll är att det i exempelvis Linköping skulle ta 100 år att plocka upp de 60 procent urk:ar som ligger nära det inkopplade elnätet. Men synkroniserade vägarbeten är ändå en åtgärd åt rätt håll. Genom att gräva upp tillgängliga urk:ar minskas koldioxidutsläppen från underhållet av elnäten, säger han.

Nya regelverk behövs

Men på nationellt plan är det andra åtgärder som krävs:

– Vi behöver en helt ny syn på hur vi hanterar resurser i samhället, politisk vilja och nya regelverk för en omställning. Förhoppningsvis kommer avhandlingen att bidra till att öka både forskningens och politikens fokus på samhällets resursanvändning. Urban mining borde exempelvis vara ett viktigt område för forskningen inom hållbar stadsutveckling, säger han.

Björn Wallstens avhandling, The urk world, är en del i det större forskningsprojektet Resurser 2.0 – städer och deponier som gruvor. Forskningsledare är docent Joakim Krook, Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet.

Urban mining innefattar forskning kring staden som gruva och som resursbas för många olika material.

Björn Wallsten fortsätter nu sin forskarbana som post dok vid Tema-institutionen, Linköpings universitet.

Forskare inom urban mining

Forskning inom urban mining

Kontakt