Vårdutbildning på nya sätt

Då de första läkarstudenterna börjar i Linköping 1969 är det bara utbildningens senare del, den kliniska, som finns här. De två första åren läser de i Uppsala. Så småningom står det dock klart att det finns två vägar att gå. Antingen blir det nedläggning eller också övertygar man staten om att starta fullständig läkarutbildning i Linköping.

Patienttransport

Foto: Thor Balkhed 

För att få igenom detta behöver LiU komma med något nytt. Inspiration finns ute i världen där några universitet har infört en ny metod som kallas problembaserat lärande, PBL. Studenterna ställs inför olika fall och ska själva formulera vad de behöver veta och söka den kunskap de behöver. Det finns inga givna rätt och fel, olika källor kan motsäga varandra. Lärarna går från att ge svar till att ställa frågor och utmana.

LiU tror på metoden och vill införa den på sina vårdutbildningar. Många är tveksamma till nyordningen och en del mycket kritiska. I ett remissvar står till och med att om detta genomförs är det ”ett hot mot framtidens läkarkvalitet”. Men förespråkarna kämpar på och 1986 invigs Hälsouniversitetet vid LiU.

När nya studenter konfronteras med PBL leder det till förvirring och intensiva diskussioner. Vinsterna visar sig dock vara stora. I studier från andra utbildningar får studenter pröva att göra om en tenta ett par år efter det ordinarie tillfället och då går det mycket bättre om de har läst enligt PBL. Likaså får PBL-läkare markant bättre resultat på provet efter sin allmäntjänstgöring än de som har läst traditionella utbildningar. När man själv har sökt och diskuterat sig fram till kunskaperna sitter de helt enkelt. Det inser fler och fler och i dag används PBL inom i stort sett alla nordiska medicin- och vårdutbildningar och även inom andra utbildningsområden.

Klinisk undervisningsavdelningFoto: Göran BillesonLiU är också tidigt ute med att låta studenter från olika vårdutbildningar träna ihop. Från början blandas alla studenter i en gemensam kurs första terminen. Det är bra, men räcker inte. De ska ju jobba tillsammans när de kommer ut. Det är som om skådespelare skulle läsa in rollerna var för sig och inte ses förrän på premiären.

”Vad sjutton, vi skapar en vårdavdelning där studenterna får sköta patienter ihop utifrån sina yrkesroller”, säger Mats Hammar, som leder läkarutbildningen i början av 90-talet. Ortopeden Ola Wahlström föreslår att det ska vara just en ortopedavdelning eftersom där finns viktiga uppgifter för alla studentgrupper.

Så får LiU världens första kliniska undervisningsavdelning där studenterna behandlar riktiga patienter. Modellen sprids och grupper från hela världen kommer för att studera det som kallas för ”the Linköping way”.

 

Unik utbildningsmiljö

Plugga på LiU

Fler berättelser från LiU