Nu har regeringen presenterat sin länge aviserade STEM-strategi. Lejonparten berör utbildningsväsendet, från förskola till högre utbildning. En STEM-delegation har tillsatts. De huvudsakliga argumenten berör Sveriges tillväxt och arbetsmarknadens behov inom just STEM-sektorn. Denna gång är man tydlig med att det kommer krävas en bredare uppslutning. Man skriver: ”För att få fler utbildade inom STEM behövs en effektiv samverkan mellan skolor, lärosäten, myndigheter, näringsliv och andra aktörer.”.
T:et i STEM
Jag backar femton tjugo år, till när problemen med allt lägre intresse (och kunskaper) bland ungdomar för det vi i dag benämner STEM uppmärksammades. Då nämnde den tillsatta Teknikdelegationen just Teknik i särskild ordning, och menade att det ämnet var under dimensionerat: ”När det gäller skolväsendet lyfter Teknikdelegationen särskilt fram att ledarskap, uppföljning, lärarutbildning och lärarfortbildning i dag inte fungerar för matematik, naturvetenskap och, i synnerhet, Teknik.” (Vändpunkt Sverige, 2010). Sedan dess har teknikämnet blivit än mer moget och har fått ett eget timplaneutrymme 2017. Min åsikt är att man, tyvärr, sätter alltför stort hopp till ”den nya tidens latin”: (det mätbara) matematikämnet.
Vad är nytt?
Inte mycket. Det finns flera likheter mellan den nya STEM-strategin och Teknikdelegationens Claes Klasanderproblembeskrivningar, analyser, slutsatser och ambitioner. En som sticker ut och som talar för att teknikämnets roll blir viktig, är att man i strategin inte enbart talar om STEM, utan även om att ”integrera samhällsvetenskapliga och innovativa, humanistiska och konstnärliga element samtatt även inom andra utbildningar inkludera naturvetenskap och teknik”. Där har den breda bildning som teknikämnet vill erbjuda kring den konstruerade världen en god roll att fylla. Den kunskap som eleverna kan utveckla inom teknikämnet pekar på just sådana relationer. Att se hela omvärlden med teknikglasögon. Även Teknikdelegationen uttryckte detta: ”Ännu mer hotad är den breda kompetens som alla medborgare behöver och som borde säkerställas genom skolsystemet.” (Vändpunkt Sverige, 2010).
STEM och vikten av kritiskt tänkande
Att STEM är viktigt är en samhällsfråga som återigen måste bli gemensam folklig attityd. En känsla. Samtidigt får vi inte rusa åstad och tappa koncepterna. I flera texter har andra, och jag, beskrivit tekniken omkring oss som att den bär på janusansikten. Uttrycket kommer från guden Janus med sina två ansikten, ett som blickar framåt och ett som blickar bakåt, som kan öppna och stänga himlens portar, som att tekniken kan vara både ond och god. Teknikoptimism måste balanseras mellan förhoppningar, tilltro och förmåga till kritiskt tänkande. Därför är T:et i STEM viktigt!