Forskare tycker om Teknik

Vad intresserar en forskare och vilka resultat kommer man fram till? I vår serie Forskare tycker om Teknik intervjuas forskare inom olika områden, alla med koppling till skolämnet Teknik, eller med ett intresse för frågor som innehåller teknikdidaktik.

CETIS har träffat Helen Brink, nybliven doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Vi frågade henne om vad hon kommit fram till i sin forskning och avhandling.

Först, vill du berätta lite om dig?

–Gärna, jag har nyss disputerat och kommer att fortsätta forska om teknikundervisning på deltid i höst. I tillägg till det undervisar jag på Karlstads universitets lärarprogram där jag också är programledare för ämneslärarprogrammet. Sedan tidigare har jag en ingenjörsutbildning och en lärarutbildning och har jobbat inom båda dessa områden. Jag var exempelvis teknik-, matematik- och NO-lärare under nästan 20 år. 

Katarina Rehder

Varför blev du intresserad av att gå en forskarutbildning?

–Skolutveckling och ämnesutveckling har alltid intresserat mig, och jag såg tidigt ett behov av mer kunskap i teknikämnet. När jag började som tekniklärare hade jag svårt att hitta aktuell forskning som jag kunde omsätta till min egen praktik. Jag såg också ett behov av mer kunskap gällande undervisning för elever med särskild begåvning, och i teknikämnet fann jag ingenting. När det dök upp en forskarskola med fokus på särskild begåvning kändes det givet att söka tjänsten och jag fick möjlighet att fylla en kunskapslucka, även om det fortfarande finns stora luckor kvar.

Vad har du kommit fram till i din forskning?

–Jag har undersökt vilka behov elever med särskild begåvning har i teknikundervisningen och fann att de behöver komplexitet, autonomi, autenticitet och support. Jag kallar dessa behov CAAS och i ramverket beskrivs också hur lärare kan möta dessa behov. I avhandlingen undersökte jag också hur läromedel i teknik möter framför allt komplexitet i olika aktiviteter och i texterna. För att kunna analysera komplexitet skapades ytterligare ett ramverk AKTA (Analys av Komplexitet i Teknikundervisningens Aktiviteter). Resultaten visar att komplexitet finns i ungefär en tredjedel av alla aktiviteter men aktiviteterna är mindre omfattande och det saknas en tydlig progression i läromedlen. Av de centrala tekniska begrepp som presenteras i läromedlen, förklaras endast en tredjedel på en komplex nivå, där resterande begrepp endast nämns eller ges en kort förklaring utan djup och vidare sammanhang.

Vem kan ha nytta av dina resultat? 

–Jag ser att både tekniklärare och tekniklärarutbildare kan ha stor nytta av mina resultat. CAAS kan användas för att skapa aktiviteter där flera behov kan mötas, något som kan gynna alla elever i en klass. Dessutom kan analysramverket AKTA nyttjas för att se till att aktiviteter ges den breda intention som teknikämnet har: där flera olika kunskaper kan få utvecklas och där flera förmågor kan få användas och utvecklas. Resultaten kan också användas av forskare och jag ser fram emot att få göra studier i klassrum tillsammans med både lärare och elever.

Du kan läsa avhandlingen Teknikundervisning i perspektivet särskild begåvning på DIVA.