Björn Citrohn, du har just disputerat vid TEKNAD, Linköpings universitet med din avhandling Fysiska modeller i designprojekt – Om teknikkunskaper och didaktiska relationer i högstadiets teknikundervisning. Vill du berätta lite om dig, ditt yrkesval och din forskning?
Forskaren Björn Citrohn
– Jag började som ingenjör i byggbranschen och när jag efter några blev arbetslös utbildade jag mig till Ma/NO-lärare för årskurs 7–9. Efter utbildningen började jag undervisa matte, fysik, teknik (men även biologi och kemi). När jag hade arbetet som lärare ett par år hörde Linnéuniversitetet av sig och undrade om jag ville arbeta parallellt på lärarutbildningen. Efterhand började jag också arbeta med nationella prov i fysik och var även med och skrev fysikkursplanen för Lgr 11. Lägg därtill att jag var matematikutvecklare i Växjö kommun. Efter 12 år i grundskolan, varav 9 år med deltid i skola respektive lärarutbildning gick jag på heltid över till universitetet. Genom alla år i skola och lärarutbildning hade jag varit intresserad av förklaringsmodeller och användandet av tredimensionella modeller för att förklara hur saker ser ut, fungerar samt för att utveckla nya produkter. Lägg därtill att jag alltid varit intresserad både teoretiskt och praktiskt av teknik så förstår du att jag hamnade på att undersöka fysiska modeller i teknikundervisning.
Jag har nog alltid varit en problemlösare när det gäller allt från att bygga kojor, tågbanor eller fixa med mopeder. Ett fritidsintresse som fortfarande finns kvar är att renovera gamla mopeder och motorcyklar. Det kräver en hel del problemlösning och sökande efter teknisk information, särskilt som jag vill att renoveringen ska bli så lik originalet som möjligt.
Intresset för att undersöka modeller i undervisningen började när jag fick chansen att påbörja en forskar-utbildning på Linköpings universitet. För att få påbörja utbildningen skrev jag en magisteruppsats där jag undersökte hur fysiska modeller och designprocessen behandlades i olika länders kursplaner. Det visade sig att det skiljde sig mycket mellan olika länder och att den svenska kursplanen i jämförelse med andra länder var ganska otydlig när det gällde modeller. Jag började fundera över hur lärarna ute på skolorna arbetade med modeller i undervisningen och hur jag själv hade arbetat med modeller som lärare. Jag frågade också forskare om deras tankar kring modeller och användandet av dem i designprocessen, vilket ytterligare stärkte mina tankar på att undersöka området.
Varför blev du intresserad av att gå en forskarutbildning?
När jag började arbeta på universitetet var det flera kollegor som påbörjade forskarutbildning men jag tänkte alltid att jag var nöjd med att undervisa. Efterhand blev jag dock mer och mer nyfiken på att själv börja forska men också uppmanad av mina chefer att påbörja en sådan utbildning. När Linneuniversitetet kunde ordna så att jag inom min tjänst fick påbörja utbildningen på Linköpings universitet fanns det inte mycket att tveka på. Ju längre in på utbildningen jag kom desto mer intressant blev det.Vad är överraskande eller viktigast av dina resultat?
Ett resultat som överraskade mig är hur mycket processen i skolornas designprojekt liknar verksamma ingenjörers arbetsprocess. Jag trodde att teknikundervisningen skulle vara mer anpassad för eleverna. Men designprocessen i skolornas teknikundervisning tyder på en bra kursplan och att eleverna utvecklar verklighetsnära teknikkunskaper.Viktiga resultat är att det som lägger grunden för ett lyckat designprojekt i teknikundervisningen är framför allt lärarens planering. Här kan det ramverk som jag presenterar i min avhandling vara ett hjälpsamt redskap för lärarens arbete. Viktigt är också utbudet samt valet av material som eleverna har att jobba med. Det vanligaste scenariot är att det saknas resurser och finns för lite material. Detta är oftast är bortom lärarnas kontroll, men bristen på material medför att eleverna kör fast och inte kommer vidare sitt arbete. Effekten blir densamma om utbudet av material är för stort, men det är ett mer sällsynt problem på skolorna.
Ett annat viktigt resultat är att en tydlig slutanvändare av designprojektets produkt eller lösning, har stor betydelse för elevernas engagemang och motivation. Min avhandling visade att elever som konstruerade en produkt med en tydlig användare fick ta både designerns och användarens perspektiv. Det gjorde att utseendet och funktionen hos deras modell blev viktigare då den riktades till en speciell person. Materialet som användes för att med modellen illustrera hur den färdiga produkten ska se ut och fungera blev viktigt. Saknades material sökte eleverna vidare utanför klassrummet, i slöjdsalen eller hemma, allt för att skapa en så bra och användarvänlig produkt som möjligt. Elever som konstruerade en modell utan tydlig användare av slutprodukten inte samma driv i arbetet och fick inte möjligheter att utveckla samma teknikkunskaper.
Slutligen visade avhandlingen att det som kan uppfattas som att eleverna bara sitter och plockar med olika saker, ibland kallat oreflekterat görande, i själva verket är en viktig del av designprocessen där eleverna testar och utvärderar material och olika lösningar. Ingenjörer arbetar på liknande sätt i början av sin designprocess.