Vad intresserar en forskare och vilka resultat kommer man fram till? I vår serie Forskare tycker om Teknik intervjuas forskare inom olika områden, alla med koppling till skolämnet Teknik eller med ett intresse för frågor som innehåller teknik.
Annica Gullberg, du är professor
i teknikdidaktik vid KTH.
Vill du berätta lite om dig och din bakgrund?Professor Annica Gullberg
Min utbildning och väg hit har varit lite krokig. Jag disputerade i genetik där mitt område var hotade arter, däribland sandödlan. Jag förstod kanske inte riktigt då att jag var intresserad av teknik men jag trivdes verkligen i labbet med det systematiska utvecklingsarbetet men kopplade det inte till teknik, vilket det faktiskt var. Jag har en lärarutbildning i botten och efter min disputation började jag arbeta på Högskolan i Gävle som lärarutbildare. Jag har ett didaktiskt intresse och vi var en tvärvetenskaplig forskningsgrupp, inom ämnesdidaktisk forskning och undersökte vad som hindrar och underlättar elevers lärande.
Vill du berätta mer om det?
Vi kan ta exemplet teknik och samhälle. Olika idéer och erfarenheter behövs för att forma ett samhälle och jag ser att det finns stor förbättringspotential i teknikundervisningen, Teknik har med samhällsfrågor att göra, för att utvecklingsmöjligheter ska frodas kan inte alla tänka på samma vis, eller stereotypt. Samhället berikas om vi får mer inkluderande förutsättningar. Då behöver vi titta på hur undervisningen kan gå till för att vi ska se alla elever och vad som kan hindra eller underlätta lärandet för dem.
Vad menar du är viktigt kring detta?
Jo, jag tänker att teknik är nära kopplat till samhällets utveckling, och nu behöver vi vara proaktiva för att göra någonting åt klimatförändringar och det kan vi göra
genom att väcka intresset för teknikens betydelse för hur samhället utvecklas. Jag ser att klimatförändring skapar oro, frustration men även ilska hos elever. De kan vara upprörda och besvikna på hur situationen i världen ser ut, det väcker helt enkelt känslor. Forskningen visar att om vi utvecklar strategier att försöka påverka klimatförändringar kan vi påverka måendet.
Det är inte säkert att vi kan lösa utmaningarna, men genom att vi har kunskaper om hur vi aktivt kan agera, utveckla handlingskompetensen, leder till att måendet förbättras. Här finns många områden inom teknik som tydligt ligger inom området för klimat och hållbar utveckling – till exempel en livscykelanalys för en produkt; hur vi producerar, använder, återanvänder och avfallshanterar produkter.
Känslor har med andra ord stor betydelse?
– Absolut, hur elever upplever ett ämne är mycket individuellt. Det är då viktigt för pedagogen att se alla. En del tycker till exempel en praktisk övning är rolig och intressant, medan andra inte alls tycker det och känner motstånd. I min forskning menar jag att läraren behöver vara medveten om att känslor spelar roll för hur man tar till sig undervisningen, man kan säga att känslorna spelar roll för vilka valmöjligheter man som elev har.
Hur kan vi väcka intresset för teknik?
– Inkluderande teknikundervisning skulle vara till gagn och till nytta för både individen och samhället. När jag undervisade på högskolan i Gävle, tillsammans med Jan Grenholm, hade vi en stor fördel som lärare att visa studenterna möjligheter med teknikämnet. Jag minns särskilt ett exempel hur vi arbetade med att visa ullens olika användningsområden som hur man kan tvinna den, hur olika ulltyper passar för olika typer av plagg och plaggens funktion. Vi ville visa på det här sättet att tänka kring material – hur det kan anpassas till olika funktioner och hur vi använder resurser mest effektivt.
Teknik i förskola och grundskola behöver inte bara bana väg för yrkesutbildning. Jag menar att det är viktigt att man ska få ett självförtroende att lösa saker i vardagen. Klurar man ut olika lösningar får man en strategi för att lösa tekniska utmaningar och till slut kan lösningarna vara mer komplexa. Det är viktigt att eleverna vet att det är teknik det handlar om när de ser på exempelvis ”hacks” på sociala media. De kan sedan välja att utbilda sig inom STEM senare i livet, och då förstå att man inte behöver ha någon slags medfödd specialtalang för teknik. Vi behöver intressera fler för vad teknik är, och visa att teknik är viktigt för hur vi utformar vårt samhälle.
Jag vill även säga att lärare är en mycket viktig yrkesroll för utvecklingen av ett hållbart samhälle och att vi får tänka på hur vi samtalar om teknik, vilka känslor ämnet kan ge upphov till och vara medveten om att genusperspektivet kan utgöra ett hinder. Vi behöver ha en inkluderande syn på vad teknik är, vad vi identifierar som teknik, och vem som ”passar” för ämnet.
