– Jag har en bakgrund som civilingenjör i teknisk fysik, men jag kombinerade mina studier vid KTH redan från början med humanistiska kurser vid andra universitet. Så det känns ganska naturligt att jag sedan har kommit att forska och undervisa om teknik i ett historiskt, kulturellt och samhälleligt perspektiv. Min nuvarande forskning handlar särskilt om energifrågor, naturresursutvinning och stora tekniska system. Jag gillar att försöka sätta in dagens debatt om teknik och miljö i en historisk kontext.
Vad i teknikhistorien skulle du säga är viktigt i dagens teknikundervisning? Vad behöver man ta upp i historien för att förstå dagens teknik och morgondagens?
– Det är nödvändigt att studera historien för att förstå de många olikartade problem som ingenjörer och tekniker har haft att tampas med i det förgångna, när de utvecklade den teknik vi nu tycker är så självklar. Jag tänker här inte i första hand på rent tekniska problem som skall lösas, utan på hur otroligt mycket möda som genom åren har lagts ned på att få tekniken att passa in i samhället. De ingenjörer och tekniker som utbildas i dag måste tidigt skaffa sig insikter i att de i deras yrkesliv kommer att samverka med många människor och organisationer som inte är tekniska experter, till exempel jurister, samhällsplanerare, politiker, företagsledare, som vanligen har andra intressen som sträcker sig bortom passionen för att få själva tekniken att fungera. Historien ger nyttig vägledning i hur den här samhälleliga komplexiteten kring tekniken fungerar. – En annan viktig dimension är studiet av varför viss teknikutveckling historiskt har misslyckats, medan annan har lyckats. Varför har till exempel vissa försök att ställa om energisystemet historiskt misslyckats? Av detta kan vi lära mycket om vilka risker som finns i nuet att misslyckas med det vi nu försöker oss på i fråga om omställningar.
I teknikundervisning är konsekvenser av teknikval för människa och miljö en viktig aspekt. Kan du kanske ge ett exempel på vad du anser är viktigt kring det?
– Övergången från ett energisystem baserat på ved och andra organiska bränslen till ett fossilbaserat system är kanske det mest slående exemplet på hur teknikval fått oönskade konsekvenser. Det banade väg både för den globala uppvärmningen och för en kultur där industriell utveckling och ekonomisk tillväxt inte längre tycktes ha några gränser. Men det fanns också en positiv aspekt av skiftet till fossilt: trycket på skogen lättade, och det var av oerhörd vikt eftersom just avskogning länge betraktades som det mest existentiella av alla miljöhot. Exemplet illustrerar också att teknikval inte är något som sker plötsligt: övergången till fossila bränslen var en process som tog flera hundra år.
Drivkrafter för teknisk utveckling är också ett viktigt område att undervisa om. Kan du även här ge ett intressant exempel på vad du menar kan ha varit en stor drivkraft för utvecklingen?
– Kärnkraftens historia är ett bra exempel som visar hur olika drivkrafter ofta samverkar. Här fanns till en början, vi talar då 1950- och 1960-tal, bland annat en fruktan för att de fossila bränslena skulle ta slut, vilket enligt somliga gjorde det absolut nödvändigt att storsatsa på kärnkraft. Men detta intresse växelverkade med vad vi kan kalla en ”energinationalism” som tagit form redan under mellankrigstiden och som gick ut på att det egna landet borde undvika utlandsberoenden, och en mer eller mindre uttalad ambition i många länder (inklusive Sverige) att utveckla kärnvapen. Till detta kom vetenskaplig och nationalistisk prestige som en viktig faktor: ett land som lärde sig behärska kärntekniken trodde sig vinna stor respekt och beundran internationellt och även inom landet. Dessa faktorer kan tillsammans sägas ha format kärnkraftens historia - på gott och ont.