Under de senaste 40 åren har debatter om sexuellt våld och trauma gjort avtryck i, såväl som tagit intryck av, fiktiva berättelser om övergrepp. Men hur uppfattas dessa debatter och narrativ av personer som själva upplevt sexuellt våld? Daniela Lillhannus avhandling “Unquiet afterlives: Ghosts narrating rape trauma in contemporary Swedish and American fiction (1990–2018)” undersöker hur svenska och amerikanska romanförfattare tagit sig an denna fråga genom att föreställa sig en av vår kulturs mest mytologiserade figurer: den unga kvinnan eller flickan som mördats eller begått självmord efter att ha blivit utsatt för våldtäkt. Hur ser hon på oss, och på våra många berättelser om henne?
Genom läsningar av Carina Rydbergs Osalig ande (1990), Alice Sebolds The Lovely Bones (2002), Sara Stridsbergs Kärlekens Antarktis (2018) och TE Carters I Stop Somewhere (2018) spårar studien hur spöken som berättare använts för att skildra en dynamik där offret inte bara hemsöks av en traumatisk händelse, utan också försöker hemsöka en värld som inte längre ser eller hör henne. Genom ett tvärvetenskapligt grepp där avhandlingen låter materialet gå i dialog med både humanistisk traumaforskning och rådande uppfattningar inom psykotraumatologi, utforskas litteraturens möjligheter att gestalta trauma som ett tillstånd som inte bara präglas av händelsen i sig, utan också av tidigare berättelser, andras blickar, och en isolerad position utanför en mänsklig gemenskap. Denna presentation fokuserar främst på två av avhandlingens analyskapitel, som handlar om hur amerikanska tonårsflickor skildras i det undersökta materialet.
Föreläsare: Daniela Lillhannus är doktor och forskare vid Institutionen för litteraturvetenskap och retorik, Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen är tvärvetenskaplig traumateori, feministiska perspektiv på sexuellt våld, och skönlitterära skildringar av psykisk sjukdom.
Genom läsningar av Carina Rydbergs Osalig ande (1990), Alice Sebolds The Lovely Bones (2002), Sara Stridsbergs Kärlekens Antarktis (2018) och TE Carters I Stop Somewhere (2018) spårar studien hur spöken som berättare använts för att skildra en dynamik där offret inte bara hemsöks av en traumatisk händelse, utan också försöker hemsöka en värld som inte längre ser eller hör henne. Genom ett tvärvetenskapligt grepp där avhandlingen låter materialet gå i dialog med både humanistisk traumaforskning och rådande uppfattningar inom psykotraumatologi, utforskas litteraturens möjligheter att gestalta trauma som ett tillstånd som inte bara präglas av händelsen i sig, utan också av tidigare berättelser, andras blickar, och en isolerad position utanför en mänsklig gemenskap. Denna presentation fokuserar främst på två av avhandlingens analyskapitel, som handlar om hur amerikanska tonårsflickor skildras i det undersökta materialet.
Föreläsare: Daniela Lillhannus är doktor och forskare vid Institutionen för litteraturvetenskap och retorik, Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen är tvärvetenskaplig traumateori, feministiska perspektiv på sexuellt våld, och skönlitterära skildringar av psykisk sjukdom.