Hösttermin 2024
3 september, 15:30-16:30
Skolkuratorns individuella samtal med barn
Maria Kjellgren är socionom, legitimerad psykoterapeut, leg. Hälso- och sjukvårdskurator, handledare och lärare i psykoterapi samt filosofie doktor i socialt arbete vid Umeå universitet. Maria har trettio års erfarenhet av socialt arbete och psykoterapi med barn, unga och deras familjer. Föreläsningen kommer presentera resultat från hennes avhandling "SKOLKURATORNS SAMTALSPRAKTIK– en studie om individuella samtal med barn i den svenska grundskolan". I avhandlingen har såväl skolkuratorer som barn intervjuats om sina erfarenheter och upplevelser av samtal i skolkontext.
Vissa aspekter av resultatet visar på samsyn mellan barn och skolkurator, andra aspekter vittnar om olikheter. Exempel på olikheter är föräldramedverkan, relationen och beskrivningar om barnens problemgrad. I avhandlingens diskussion lyfter Maria fram betydelsen av nationell samordnad vidareutbildning, vägledning och riktlinjer samt förslag om dokumentationsskyldighet för skolkuratorer. Avhandlingens diskussion betonar också vikten av barns behov av att autonomt kunna söka och erhålla individuella samtal för att möjliggöra kunskapsinhämtning, få förbättrat mående och öka förståelsen för sin egen livssituation.
1 oktober, 15:30-16:30
Utveckling av barnets stressystem - fokus på samreglering och föräldra-barn samspel
Evalotte Mörelius är professor i pediatrisk omvårdnad vid Linköpings universitet och Edith Cowan University i Australien samt hedersprofessor vid University of Jordan i Amman. Evalottes forskning är barn- och familjecentrerad och syftar bland annat till att studera stress hos barn och ungdom. Föreläsningen kommer att handla om det för tidigt födda barnets utveckling av stressystemet, hur det kan påverkas av olika vårdmetoder och föräldrarnas betydelse i denna utveckling. Stressystemet studeras bland annat genom mätning av kortisol i saliv, en metod som passar även de för tidigt födda barnen i neonatal intensivvård eftersom den inte tillför ytterligare stress och obehag.
5 november, 15:30-16:30
Våldsutsatta kvinnors konstruktion av kvalitet i skyddat boende
Felicia Forthmeiier, doktorand och Veronica Ekström, docent vid Institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiölds högskola forskar och undervisar om skyddat boende, kvinnojourer, marknadisering och välfärdsorganisering. Under denna föreläsning kommer de berätta om sin forskning kring våldsutsatta kvinnors och mammors upplevelser av att vistas på skyddat boende. Av resultaten framkommer en bild där kvaliteten varierar stort mellan olika skyddade boenden och där såväl positiva erfarenheter som stora brister framträder. Kvinnorna efterfrågar stöd till både sig själva och till sina barn. Bostäder och gemensamma utrymmen är inte alltid anpassade för barn och kvinnorna behöver också avlastning. En ytterligare utmaning är ensamheten som drabbar många när de flyttar till ett skyddat boende.
3 december, 15:30-16:30
Från föräldrars ansvar till ansvarsfrihet för föräldrar
Emelie Kankaanpää Thell är biträdande lektor i familjerätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet och forskare vid Barnrättscentrum. Emelies forskning rör framför allt frågor om föräldraansvar och barns rättigheter. Under Barnafrids talk presenterar Emelie sin avhandling som behandlar föräldrars begränsande och tillrättavisande handlingar mot barn och hur sådana handlingar förhåller sig till det straffrättsliga regelverket.
Vårterminen 2024
9 januari, 15:30-16:30
Svårigheter och möjligheter i samverkansformer som rör ungas brottslighet
Christina Söderberg kommer utifrån sin avhandling Att skapa mening i en komplex praktik: Föreställningar om brottspreventiva samverkansformer mellan omsorg och kontroll ge en föreläsning om samverkansformerna SSPF (samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid) och SIG (sociala insatsgrupper). SSPF och SIG är de vanligaste samverkansformerna i Sverige kring unga som riskerar att hamna i brottslighet. Söderberg är verksam vid Brottsförebyggande rådet, Brå och är nydisputerad i socialt arbete vid Linköpings universitet. Christina har många års yrkeserfarenhet från socialt och förebyggande arbete (främst i Norrköpings kommun) riktat till barn och unga.
6 februari, 15:30-16:30
Psykisk ohälsa bland föräldrar: kopplingen med barnens fysiska hälsa och sociala förhållande
Alicia Nevriana är postdok inom epidemiologi vid Karolinska Institutet. Alicias forskning har framför allt handlar om psykisk ohälsa inom familjen och arbetslivet. Under Barnafrids talk presenterar Alicia resultat från hennes avhandling om psykisk ohälsa bland föräldrarna och hur det skulle påverka barnens fysiska hälsa samt deras sociala förhållande.
5 mars, 15:30-16:30
Relations- och mentaliseringsorienterad förstärkt familjehemsvård
Anna-Karin Åkerman är psykolog och psykoterapeut, fil dr i psykologi vid Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande vid Linköpings universitet. Hon har mångårig erfarenhet från arbete som psykolog med barnoch unga i samhällets vård. Föreläsningen kommer att presentera några olika resultat från Anna-Karins avhandling ”Relationally focused specialized foster care – Relational experiences, mental health and adaptive funtioning”, och andra studier där data insamlats inom en relations- och mentaliseringsorienterad behandlingsmodell inom den förstärkta familjehemsvården. Vilka är barnen och vad innebär förstärkt familjehemsvård?
2 april, 15:30-16:30
Förekomsten och konsekvenser av sexuella trakasserier bland unga i idrotts- och skolmiljöer
Darun Jaf är postdok inom psykologi och idrottsvetenskap vid Örebro universitet. Hans nuvarande forskning fokuserar på: 1) att förstå förekomsten och utvecklingen av sexuella trakasserier bland ungdomar inom föreningsidrotten, 2) att förstå utrikesfödda föräldrars uppfattningar och erfarenheter relaterade till deltagande i ungdomars organiserade idrottsaktiviteter. Therése Skoog är professor i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon forskar om ungdomars utveckling och anpassning och har ett särskilt fokus på förebyggande insatser och samforskning. Therése har lett flera forskningsprojekt om sexuella trakasserier. Hon är författare till 70 vetenskapliga artiklar och kapitel. Hon har nyligen varit huvudredaktör för ett internationellt specialnummer om sexuella trakasserier bland unga.
Darun och Therése kommer under BarnaFritid Talks att presentera resultat från deras forskning om förekomsten av och utvecklingen av sexuella trakasserier i idrotts- och skolmiljöer samt konsekvenser av sexuella trakasserier för ungas välmående.
7 maj, 15:30-16:30
Skyddat boende: Vad berättar barnen om sin situation?
Linda Arnell, fil dr., arbetar som lektor vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, och är affilierad forskare vid Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet. Arnells forskning rör barns och ungas levnadsförhållanden, med särskilt fokus på våld och våldsutsatthet. Hon kommer i denna föreläsning tala om barn på skyddat boende, baserat på hennes forskning om vad en vistelse på skyddat boende betyder för våldsutsatta barn.
4 juni, 15:30-16:30
Consensus building on definitions and types of child maltreatment to improve recording and surveillance in Europe: Findings from a multi-sectoral, European, electronic Delphi study conducted by the EuroCAN network
Dr Laura Cowley is a Research Officer and Data Scientist at Swansea University in Wales, UK. Laura has a strong background and interest in children’s health, social care, and family justice research. Laura is currently working on a three year Health and Care Research Wales-funded Social Care Fellowship, which will use administrative data to create predictive tools to assist practitioners in identifying which children in Wales require early intervention and support. Laura is also a key member of the Euro-CAN network, which aims to promote a unified system of child maltreatment administrative data collection in Europe.
Föreläsningen kommer att hållas på engelska
