Barnafrid Talks

Johan Andersson är legitimerad psykolog och doktorand vid Barnafrid, Linköpings universitet. Han har klinisk erfarenhet av arbete med allvarligt traumatiserade barn och ungdomar som flytt från krig och förföljelse och hans forskning fokuserar på att förstå skillnader i psykisk ohälsa för denna grupp. Föreläsningen kommer handla om våld mot barn på flykt och våldets konsekvenser, med specifikt fokus på psykisk ohälsa. Innehållet kommer baseras på en kombination av aktuell forskning inom fältet och kliniska perspektiv. Johan kommer också presentera kunskap om språktolkning i en hälso- och sjukvårdskontext och bidra med konkreta tips om hur man kan bli en bättre tolkanvändare.

Publikationer

Andersson, J., Kankaanpää, R., Peltonen, K., Münger, A.-C., & Korhonen, L. (2024). Examining heterogeneity: A systematic review of quantitative person-centered studies on adversity, mental health, and resilience in children and young adults with refugee backgrounds. Comprehensive Psychiatry, 135, 152522.

Gušić, S., Gunge, I. & Andersson, J. (2018). En viktig bok om omsorg: Metodhandbok i att stötta ensamkommande unga. Malmö, Sverige: Region Skåne.

Sofia Orrbén är doktor i nordiska språk. Hennes forskningsintresse kretsar kring frågor om språk och makt i relation till juridiska praktiker vid sexualbrott. I sin avhandling Gränser mellan frivillighet och ofrivillighet: Språkvetenskapliga diskursanalyser av sexualbrottsdomar från svensk tingsrätt undersöker hon språkbruket i sexualbrottsdomar för att synliggöra vilka kunskaper, föreställningar och idéer om offer och förövare som kommer till uttryck i domar. Hon visar bland annat hur språkbruket osynliggör upplevelser av sexualiserat våld genom att våldet framställs som ömsesidigt och hur domstolens argumentation skuldbelägger offer genom att framställa offer som ansvariga för övergrepp. Hon beskriver också språkbruket som ideologiskt meningsskapande, trots juridiska så kallade objektivitetsideal, eftersom språket reproducerar och upprätthåller genusstereotyper och våldtäktsmyter.

Publikationer

Doktorsavhandling

Orrbén, S. 2024. Gränser mellan frivillighet och ofrivillighet: Språkvetenskapliga diskursanalyser av sexualbrottsdomar från svensk tingsrätt. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

Refereegranskade tidskriftsartiklar som ingår i avhandlingen

Orrbén, S. 2020: Brottmålsdomen som genre – Struktur, röster och språkhandlingar i svenska domar. I: Sakprosa 12(3). S. 1–39.

Orrbén, S. 2022: ”Han hade sin penis i henne” – Representationer av agerande kroppar i sexualbrottsdomar. I: Tidskrift för genusvetenskap 43(2–3). S. 148–173.

Orrbén, S. 2022: ”Tingsrätten anser”: Positionering i solidaritet med och distans från sexualbrottsdomens röster. I.: Association suédoise de linguistique appliquée (ASLA). S. 287–307.

Orrbén, Sofia, 2023: Våldtäkt eller samlag?: Benämningar på misstänkt brottsliga gärningar i våldtäktsdomar. I: Juridisk Publikation (2). S. 102–128.

Populärvetenskapliga publikationer

Orrbén, S. 2024. Våldtäkt är inte ömsesidigt. Språktidningen 2024(4–5). S. 65–68.

Sofia Orrbén medverkar också i avsnitt 74 – Språket säger något om hur vi ser på världen – av Fattapodden.

Charlotta von Mentzer är barnmorska med vidareutbildning inom psykoterapi och certifierad Traumafokuserad KBT terapeut. Hon är anställd inom Regionhälsan i Göteborg på SMC Pilen, en lågtröskelenhet för sexuellt riskutsatta personer från 13 år. Som doktorand på Göteborgs Universitet utvecklar hon i samskapande process, en tentativ vård och stödmodell för den komplexa problematiken med substansberoende, samsjuklighet, våldsutsatthet och kriminalitet som är kopplad till sexuellt våld och exploatering. Forskningen bedrivs i samverkan med EU/ESF finansierade projektet ”En blind fläck – tjejer i gängkriminella miljöer” inom Socialförvaltningen Göteborgs Stad, där SMC Pilen, Socialtjänst och lokalpolis samskapar en innovativ pilotmodell för samverkan kring målgruppen tjejer i gängkriminell miljö i några av Göteborgs mest utsatta stadsdelar.

Unga flickor och kvinnor med utsatta livssituationer, drogbruk, omhändertagande inom socialomsorg och med erfarenhet av våld, övergrepp och exploatering, löper högre risk att hamna in i kriminella miljöer vilket innebär en ond spiral med risk för upprepad utsatthet och även egen brottslighet. Utifrån utsatta personers egna röster från en nyligen genomförd intervjustudie, ges en beskrivning av deras behov och erfarenheter av vård och stöd och vad vi som professionella ofta missar att se. I presentationen ges också en beskrivning av projektet ”En blind fläck – tjejer i gängkriminella miljöer”.

Publikationer

Seeking balance between contradictory experiences - therapists treating survivors of sexual violence

Tita Kirkinen är odontologie doktor och övertandläkare i pedodonti (specialistexamen år 2009). Hon arbetar som klinikchef på Specialistkliniken för barn- och ungdomstandvård i Region Värmland. Hon arbetar även med forskning och utbildning. Hennes forskning handlar framför allt om placerade barns tandhälsa och registerforskning. Föreläsningen kommer att belysa hur tandvårdspersonal kan upptäcka tecken på försummelse och potentiellt riskfyllda situationer när de möter barn i tandvården. Vi kommer även att ta upp vikten av att agera på dessa observationer. Tita kommer även att presentera delar av sin avhandling om placerade barn och deras tandhälsa.

Publikationer

Akademisk avhandling för odontologie doktorsexamen:
Kirkinen T. Dental health and dental care in children in out-of-home care. Malmö universitet 2023. Thesis. DOI: 10.24834/isbn.9789178774012

Vetenskapliga publikationer i refereegranskade tidskrifter
Kirkinen T, Naimi-Akbar A, Cederlund A, Tranæus S, Carlson C, Klingberg G. Accuracy of the Swedish quality registry for caries and periodontal diseases (SKaPa) - evaluation in 6- and 12-year-olds in the region of Värmland, Sweden. Acta Odontol Scand. 2023 Nov;81(8):615-621. 

Mensah T, Tranæus S, Cederlund A, Naimi-Akbar A, Klingberg G. Swedish quality registry for caries and periodontal diseases (SKaPa): validation of data on dental caries in 6- and 12-year-old children. BMC Oral Health 2021;21:373.

Mensah T, Hjern A, Håkanson K, Johansson P, Jonsson AK, Mattsson T, Tranaeus S, Vinnerljung B, Östlund P, Klingberg G. Organisational models of health services for children and adolescents in out-of-home care: Health technology assessment. Acta Paediatr 2020;109:250-257.

Berlin M, Mensah T, Lundgren F, Klingberg G, Hjern A, Vinnerljung B, Cederlund A. Dental health care utilization among young adults who were in societal out-of-home care as children: A Swedish national cohort study. Int J Soc Welf 2018:27: 325–336.

Lexomboon D, Carlson C, Andersson R, von Bultzingslowen I, Mensah T. Incidence and causes of dental trauma in children living in the county of Värmland, Sweden. Dent Traumatol 2016;32:58-64.

Mensah TM, Garvald H, Grindefjord M, Robertson A, Koch G, Ullbro C. Idiopathic resorption of impacted mesiodentes: a radiographic study. Eur Arch Paediatr Dent 2015;16:291-6.

Vetenskapliga artiklar, manuskript
Kirkinen T, Naimi-Akbar A, Cederlund A, Tranæus T, Klingberg G. The Swedish Out-of-Home Care Children Cohort (SweOHC) -evaluation of dental health and dental care. In manuscript.

Rapporter
SBU. Organisatoriska modeller för att barn och unga i familjehem och på institution ska få hälso- och sjukvård och tandvård. En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av etiska, sociala och juridiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU-rapport nr 289. ISBN 978-91-88437-31-0

 

Siv-Britt Björktomta är lektor i socialt arbete vid Uppsala universitet. Hon är utbildad socionom och har bland annat arbetat med frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) på ungdomsmottagning. Björktomta har forskat kring HRV sedan 2002. Pågående forskning handlar dels om HRV och funktionssättning (som är en studie som genomförs på uppdrag från Myndigheten för delaktighet), dels om socialtjänstens hantering av ärenden med HRV- problematik. Projektet ligger inom ramen för det sexåriga Forskningsprogrammet What works? och finansieras av Forte.

På Barnafrids talks ger Siv-Britt Björktomta en tillbakablick och beskriver de olika perspektiven som präglar kunskapsområdet hedersrelaterat våld och förtyck. Hon kommer också att presentera resultat från sina pågående studier om HRV, funktionssättning och socialtjänstens arbete.

Siv-Britt Björktomta är socionom och disputerade 2012 vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet med avhandlingen: Om patriarkat motstånd och uppbrott – tjejers rörelser i sociala rum. Avhandlingen är en av de första som beskriver hedersrelaterat våld och förtryck ur döttrarnas perspektiv. I den undersöks hur tjejer med utländsk bakgrund, ofta kategoriserade som utsatta flickor i patriarkala familjer/utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck själva beskriver och hanterar sin livssituation.

Kärnan i Björktomtas forskningsområde är familjerelationer med kön och generation som maktdimensioner. Forskningen rör sig inom två spänningsfält där det första handlar om generation och rör förhållandet mellan föräldraauktoritet och barns beroende och utsatthet. Det andra spänningsfältet handlar om kön och avser konflikter mellan mäns överordning och kvinnors underordning. När det gäller forskning om hedersrelaterat våld och förtryck, har Björktomta samarbetat med forskare från Norge, Danmark, Finland och England.

Publikationer

Björktomta, S-B., & Olsson, H. (2025). Hedersrelaterat våld och förtryck – funktionsnedsättning, oskuldsnorm och heteronormativitet.

Björktomta, S-B. (2023). Hedersrelaterat våld som ett kontinuum. Utbildningsfilm; Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK.

Björktomta, S-B. (2022). Hedersrelaterat våld och förtryck: en förståelsemodell av ett komplext fenomen. Ingår i: Socioekonomisk segregation och hedersrelaterat våld och förtryck Stockholm: Delegationen mot segregation (DELMOS).

Björktomta, S-B. (2019) Honor-Based Violence in Sweden – Norms of Honor and Chastity. Journal of Family Violence 34: 449.

Björktomta, S-B. (2008) Saraprojektet 2004–2007. Ett metod- och kompetensutvecklingsprojekt. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.

Björktomta, S-B. (2007) Personalens möten med utsatta flickor – arbete mot hedersrelaterat våld. Sköndals arbetsrapportserie nr 48. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.

Björktomta, S-B. (2005) Unga kvinnor, frihet och heder – om socialt arbete och hedersrelaterat våld. Sköndals arbetsrapportserie nr 37. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.

Åsa Landberg är legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut. Hon är verksam vid Marie Cederschiöld högskola och vid Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Åsa presenterar sin forskning som handlar om barns möjligheter att komma ur våldet och tar sin utgångspunkt i att barn är sårbara samtidigt som de är sociala aktörer med möjlighet att påverka sin omgivning.

Åsa disputerar hösten 2025 med avhandlingen Negotiated Rights. Children’s possibilities for recovery after abuse.. Det övergripande syftet med avhandlingen är att förstå hur samhällets skyldighet att stödja barns återhämtning efter våld förverkligas. Den bygger på resultat från fyra studier. Tre av studierna bygger på information från barn och unga som har varit utsatta för våld. Den fjärde studien bygger på berättelser från yrkesverksamma som stödjer utsatta barn. Studierna visar att bristerna i det formella stödet till utsatta barn är betydande, och att det stöd som ges i många fall är otillräckligt anpassat till barnens specifika behov. Det formella stödet framstår som fragmenterat, där ingen i praktiken tar ett övergripande ansvar för att ge stöd och säkerställa att inga barn lämnas utan hjälp. När stödsystemet brister lämnas utsatta barn ensamma och våldet förblir en privat angelägenhet. Dessutom finns en betydande risk för systematisk ojämlikhet som leder till minskad tillgång till stöd för vissa grupper av barn. Det verkar som att barn måste ha rätt typ av problem för att få tillgång till stöd efter övergrepp – varken för få eller för lindriga, men inte heller för många eller för allvarliga.

Länk till avhandlingen:  Negotiated rights : Children's possibilities for recovery after abuse

Rebecca Siponen, doktor i kriminologi och postdoktoral forskare vid Helsingfors universitet, forskar på riskfaktorer för brott bland unga i högriskgrupper. I denna föreläsning kommer Rebecca att presentera sin doktorsavhandling med titeln ”The role of psychiatric diagnoses among youth offenders: An investigation of crime and later adverse outcomes”. Avhandlingen undersöker hur psykiatriska diagnoser kan fungera som riskfaktorer för både brott och andra negativa utfall bland unga lagöverträdare. Under föreläsningen delar Rebecca också med sig av resultat från sin aktuella forskning om riskfaktorer för brott bland barn och unga med en brottsdömd förälder. Föreläsningen syftar till att belysa den variation som finns inom olika grupper av unga och visa hur olika riskfaktorer kan ha olika betydelse för risken för kriminalitet och andra negativa utfall.

Publikationer av relevans för presentationen:

Siponen, R., Andersson, A., Oskarsson, S., Ångström, A. K., Beckley, A. L., Fazel, S., Larsson, H., Evans, B., & Tuvblad, C. (2023). Psychiatric diagnoses and criminal convictions in youth: A population-based study of comorbidities of diagnoses. Journal of Criminal Justice, 88, 102114.

Siponen, R., Andersson, A., Oskarsson, S., Garcia-Argibay, M., Beckley, A. L., Långström, N., Fazel, S., Chang, Z., Larsson, H., Evans, B., & Tuvblad, C. (2023). A population-based study of unintentional injury and premature death among non-imprisoned and imprisoned youth offenders. Journal of criminal justice, 84, 102009.

Siponen, R. (2024). The role of psychiatric diagnoses among youth offenders : An investigation of crime and later adverse outcomes (PhD dissertation, Örebro University).

Hanna Scott är jurist och doktorand i välfärdsrätt vid avdelningen för socialt arbete, Linköpings universitet. Hon undervisar i juridik på socionomprogrammet och disputerar våren 2026 med en avhandling om våldsutsatthet bland unga på flykt som kommit till Sverige utan föräldrar eller vårdnadshavare.

Studien undersöker relationen mellan våld och rätten, med ungdomars egna berättelser om brottsutsatthet som utgångspunkt. Särskilt fokus ligger på unga mäns erfarenheter och deras överväganden kring att (inte) anmäla brott. Resultaten visar hur tillfälliga uppehållstillstånd, exkludering från välfärden och tidigare erfarenheter av våld och diskriminering i myndighetskontakter påverkar deras möjligheter att söka hjälp. Samtidigt bidrar utestängningen från välfärden till att skapa förutsättningar för det våld de utsätts för. Studien visar också på stora brister i brottsofferstödet till migranter. Regleringar inom flera centrala välfärdsrättsliga områden samverkar på ett sätt som i praktiken skapar ett parallellt rättssystem för brottsutsatta migranter; ett system präglat av rättsosäkerhet och ojämlikhet. I stället för skydd leder detta ofta till fortsatt utsatthet, upprepat våld och en växande misstro mot myndigheter och rättssystem.

Forskningen, som delfinansieras av Brottsofferfonden, har även resulterat i ett ”toolkit”; en handbok för brottsutsatta i migration. Handboken har utvecklats tillsammans med unga migranter och idéburna organisationer, och riktar sig både till de brottsutsatta själva och till stödpersoner i deras närhet. Syftet är att öka kunskapen om hinder och möjligheter till skydd och upprättelse för denna grupp. Under föreläsningen presenterar Hanna delar av detta material samt konkreta rekommendationer utifrån sina forskningsresultat. Föreläsningen riktar sig särskilt till yrkesverksamma som möter migranter i utsatthet samt till dem som arbetar med brottsofferfrågor, inom både myndigheter och idéburen sektor.

Publikationer:

Scott, H., & Roos, A. (2024). The Upper Secondary School Act as legal violence in the Swedish welfare state: ‘I came to Sweden just so I could live’. Justice, Power and Resistance, 1-21.

Scott, H. (2024). ‘We can't help you–it doesn't concern us’: the legal consciousness of young people seeking asylum in Sweden who report violent crime. Journal of Law and Society, 51(1), 36-56.

Scott, H. (2022). Survival over safety: non-reporting of criminalised violence by young migrants excluded from protection. Journal of Ethnic and Migration Studies, 48(19), 4793-4810.

Hermansson, L., Lundberg, A., Gruber, S., Jolly, A., Lind, J., Righard, E., & Scott, H. (2022). Firewalls: A necessary tool to enable social rights for undocumented migrants in social work. International Social Work, 65(4), 678-692.

Hermansson, L., Lind, J., Scott, H. (2019) ‘Brandväggsprincipen – Att säkerställa papperslösa barn och ungas rättigheter i Malmö’, in Harju, A., Sjölander, J. (eds) Drömmar och röster – En antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö, pp. 60–73. Malmö: Malmö University.

​Johan Melander Hagborg är leg psykolog, fil dr i psykologi och lektor vid psykologiska institutionen Göteborgs universitet. I sin forskning fokuserar Johan på hur svåra barndomsupplevelser påverkar barns utveckling samt insatser för dessa barn inom socialtjänsten. Han har också varit verksam som klinisk psykolog med ett fokus på traumabehandling för små barn sedan 2010 där han arbetat på Rädda Barnens mottagning för barn och unga i utsatta livssituationer samt mottagningen Bojen i Göteborg som arbetar med våldsutsatta barn och föräldrar. Han är även verksam som handledare inom socialtjänst och psykiatri. Johan är även föreståndare för forskargruppen APEC (Addiction Psychology: Experimental and Clinical research).

Publikationer:

2025
Perspectives on a screening questionnaire for identifying intellectual disabilities in adult persons exposed to violence and crime: Results of a workshop study with professionals and service users in Sweden Johan Melander Hagborg, E. Punzi, M. Starke

2023
Barn, trauma och missbruk. Bokkapitel i nya utgåvan av ”Handbok i Missbrukspsykologi” (Liber, 2023)

2022
The Childhood Trauma Questionnaire-Short Form (CTQ-SF) used with adolescents - methodological report from clinical and community samples
Johan Melander Hagborg, T. Kalin, A. Gerdner

2022
Adolescents with substance use problems in outpatient treatment: a one-year prospective follow-up study focusing on mental health and gender differences
Karin Boson, M. Anderberg, Johan Melander Hagborg, P. Wennberg, M. Dahlberg

2020
Child maltreatment and substance use related negative consequences – longitudinal trajectories from early to mid-adolescence
Johan Melander Hagborg, Valgeir Thorvaldsson, Claudia Fahlke

2019
Mer än varannan ungdom med alkohol- och narkotikaproblem i öppenvården har erfarenhet av utsatthet i barndomen
Mats Anderberg, Karin Boson, Mikael Dahlberg, Claudia Fahlke, Johan Melander Hagborg

2019
Child maltreatment among young adolescents: Effects on mental health, academic functioning and substance use
Johan Melander Hagborg

2018
Evidence for a relationship between child maltreatment and absenteeism among high-school students in Sweden
Johan Melander Hagborg, Kristina Berglund, Claudia Fahlke

2017
Gender differences in the association between emotional maltreatment with mental, emotional, and behavioral problems in Swedish adolescents
Johan Melander Hagborg, Inga Tidefors, Claudia Fahlke