Riktlinjer, rekommendationer och subventionsbeslut innebär inte i sig själva att patienterna gynnas. Nytta av effektiva behandlingar uppnås först när de väl införs i klinisk rutinsjukvård. Framväxten av kvalitetsregister har gjort det möjligt att undersöka hur behandlingar införs i rutinsjukvården och om införandet varierar mellan olika sjukvårdsregioner.
I studien som publicerats i Medical Decision Making används data från kvalitetsregistret SWEDHEART för att analysera behandlingsmönster för patienter med hjärtinfarkt i Sverige. Skillnader i regionala behandlingsmönster användes som underlag för att beräkna den potentiella hälsovinsten av att behandla patienterna på samma sätt i alla sjukvårdsregioner. I studien identifierades stora variationer i införandet av en ny trombocythämmande behandling för att förhindra ytterligare hjärt-kärlhändelser för patienter som haft en hjärtinfarkt. Det uppskattades att mer än 1100 levnadsår i full hälsa skulle kunna vunnits om alla regioner i Sverige använt den nya behandlingen på samma sätt som den region som haft störst användning av den nya behandlingen.
Studien visar också mer generellt hur data från kvalitetsregister och läkemedelsregistret kan användas för att identifiera vilka aspekter av införandet av behandlingar som kan vara viktigast att beakta. Sådana aspekter innefattar hur lång tid det tar innan en ny behandling överhuvudtaget börjar användas, hur snabbt behandlingen får spridning till en bredare patientpopulation och hur många patienter som slutligen behandlas. En ökad förståelse för dessa aspekter kan ge ett stöd för hur olika implementeringsåtgärder skall utformas för att få ut så mycket hälsa som möjligt av sjukvårdens begränsade resurser samt bidra till en mer jämlik tillgång till vård i Sverige.
Författare till artikeln:
Kasper Johannesen, Magnus Janzon, Tomas Jernberg och Martin Henriksson
Författarna är forskare på Linköpings universitetet samt på Karolinska Institutet.