Vårt mål är att förstå hur hjärnan och kroppen tillsammans formar vår uppfattning av jaget. En grundläggande aspekt av denna självuppfattning är vår förnimmelse av kroppen som en sammanhållen enhet. Fenomenologiskt sett grundas denna förnimmelse i interaktionen med både omgivningen och andra människor. Vi använder metoder som funktionell magnetisk resonanstomografi (fMRI) av hjärnan och ryggmärgen, funktionell nära-infraröd spektroskopi (fNIRS), beteendemätningar och psykofysik för att undersöka hur människor skiljer på ”jag” och ”andra” – och vilka följder det får om denna gräns blir otydlig.
Vi utforskar också störd själv-annan-igenkänning i psykiatriska tillstånd som schizofreni samt andra former av rubbad självuppfattning, som kan framkallas antingen farmakologiskt eller genom kroppsillusioner.