Knappt två mil söder om Kalmar, på Möreslätten, ligger Bottorps Gård. Gårdens marker sträcker sig från Kalmarsund i öster, där hästar och kor betar på strandängarna, därefter tar åkermarken vid och sträcker sig i ett band till Mören vid E22 i väster. Gården består egentligen av två gårdar, Stora Gården i Bottorp och Länsmansgården i Vassmolösa. De ursprungliga gårdarna brukas idag tillsammans och har även utökats genom markköp från omkringliggande gårdar där driften har upphört. Idag drivs och ägs gårdens 400 ha åkermark av Markus Johansson som är fjärde generationens jordbrukare. Gården har åtta anställda.
Gården är en kombinerad växtodlings- och djurgård med slaktkycklinguppfödning till Guldfågeln. Det har alltid funnits djur på gården. Tidigt fanns en mjölkkobesättning och grisar som gick över till dikobesättning, därefter hölls höns till äggproduktion som i början på 2000-talet övergick till en satsning på slaktkycklinguppfödning.
Förutom produktionsdjuren har hästar alltid varit ett betydelsefullt inslag på gården. När arbetshästarna försvann övergick det till en avelsverksamhet av travhästar med både avelshingstar och märrar som delvis flögs in från USA. Gården drevs på den tiden av Vilhelm Johansson som genom sitt stora intresse för hästar i allmänhet och travhästar i synnerhet, var en drivande kraft till att Kalmartravet byggdes. Travhästverksamheten finns kvar än idag, men verksamhetens ca 40 hästplatser och träningsbanor arrenderas i dagsläget ut.
Stenmurar och odlingsrösen visar på jordens beskaffenhet som i huvudsak består av mo och morän-jordar (mmlMo). Dock finns 45 ha rena mulljordar längst i väster som delades när E22:ans sträckning ändrades på 90-talet. På åkermarken bedrivs konventionell växtodling på skiften med varierande storlek, från 2–30 ha.
Växtföljden styrs av stärkelsepotatisen som odlas var fjärde år, helst med längre uppehåll, på hundra hektar. Sedan ett tiotal år tillbaka sker markbyte med en granne, för att utöka åren mellan potatisgrödan. Detta är ett väldigt lyckat samarbete som är växtföljdsmässigt gynnsamt åt båda håll. Förutom stärkelsepotatis odlas höstspannmål, främst vete och råg, höstraps, utsädesärtor, majs, vall till hösilage, och blommande trädor. Ett exempel på hur växtföljden kan se ut är potatis – höstvete – höstraps – höstvete – potatis – ärter. Mulljordarna kräver en egen växtföljd då de lämpar sig bäst för vårgrödor, exempelvis potatis och vete. Kycklinggödseln är basen i näringstillförseln och läggs endast till potatis, ärter och höstraps. Hästgödseln som innehåller mycket kalium plöjs ner innan ärterna.
|
Tabell 1. Medelskörd (5-års) |
|
|
Stärkelsepotatis |
50 ton |
|
Höstvete |
8 ton |
|
Höstraps |
4,2 ton |
|
Utsädesärter |
3,8 ton |
På gården tillämpas både reducerad jordbearbetning och plöjning. Vilken bearbetningsmetod som används beror på förfrukt, gröda, årsmån, ogräs- och sjukdomstryck. Plogen kan ha ett sanerande värde. I andra fall kan det vara en fördel att inte plöja på hösten, utan låta spillpotatisen frysa, vilket kan hjälpa till med sanering efter potatisgrödan.
Kalmar-Ölandsområdet är ett område som kännetecknas av låg nederbörd, särskilt på våren. Detta faktum tillsammans med lätta jordar gör området särskilt beroende av bevattning. Fyra bergborrade brunnar, varav två med vattendom, finns på gården. 2012 anlades också en kombinerad våtmark/damm med fosforfälla. Detta tillsammans gör att åttio procent av arealen är bevattningsbar.
Gårdens elinköp görs med 100 % förnyelsebar energi. Mark till tre vindkraftverk arrenderas ut. Två flispannor värmer upp kycklingstallarna. 2023 installerades solceller som täcker en fjärdedel av elbehovet.
Användarrapport – kaliumstyrning med grundgiva av stallgödsel
Stärkelsepotatis har stort kaliumbehov och samtidigt varierar markens kaliuminnehåll över fältet. För att hushålla med resurser vill man lägga rätt mängd kalium på varje yta för frisk gröda och optimal skörd. För platsspecifik gödsling används styrfiler baserat på markinnehåll av kalium. En markkartering av växtnäringsstatus ligger till grund för detta.
På gården finns slaktkycklinggödsel och den passar särskilt väl i potatisgrödan där den ger stort ekonomiskt utbyte. På våren sprids cirka 5–6 ton slaktkycklinggödsel per hektar. Denna första giva läggs som en rak giva som ger en startgiva av kväve, hela fosforbehovet och en betydande del av kaliumbehovet (15 kg K/ton enligt egen gödselanalys). För första givan är det varken relevant eller tekniskt möjligt att använda en varierad giva för detta organiska gödselmedel. Någon vecka senare är det dags att komplettera med resterande kaliumbehov, då i form av kalimagnesia. Detta sprids med varierade giva med hjälp av styrfil anpassad efter markens kaliuminnehåll. I detta steg är det nödvändigt att ta hänsyn till den tillförda kaliummängden i den lagda slaktkycklinggödseln. Gården använder Dataväxts växtodlingsprogram, vilket även ger möjlighet att skapa styrfiler för gödsling. I den nyaste versionen av programmet, CropPLAN, används modulen CropMAP för att skapa tilldelningsfiler. Emellertid går det inte att ta hänsyn till tidigare utlagd kaliumgiva i denna version. Därför använder gården en ”nödlösning” och gör tilldelningsfilerna för kalium i den äldre versionen Dataväxt Classic. Allt annat arbete görs i den nya versionen CropPLAN. Nackdelen med Dataväxt Classic är att den inte är uppdaterad med nya data om vad som odlas etc. Användningen bygger på att fält och markkartering finns inlagd sedan tidigare. Detta kan eventuellt innebära att det blir problem om nya fält tillkommer eller när det är dags att göra om markkarteringen då det inte är säkert att detta går att lägga in i Dataväxt Classic.
För att skapa en tilldelningsfil i Dataväxt Classic som tar hänsyn till tidigare lagd grundgiva av kalium går man in i "kartan" och under fliken tilldelning väljs "skapa tilldelningsfil". Där väljs aktuellt skifte och att tilldelningsfilen ska skapas ifrån en formel. Sedan väljer man ett lager, i detta fall markkarteringen. Förväntad potatisskörd läggs in och därefter väljer man en formel som man själv fått skriva in. Formeln sparas i programmet från år till år. Formeln behöver ta hänsyn till kaliumbehov i grödan utifrån förväntad skörd, lagd förstagiva samt kaliuminnehåll i marken baserat på markkartering. Gården har fått hjälp av Lyckeby stärkelse att skriva formeln.
För att få tilldelningsfilen från Dataväxt Classic till traktorn används en USB-sticka. Filen förs över till Trimbleskärmen i traktorn som kommunicerar med gårdens Överum gödningsrampspridare vilket ger en behovsbaserad kaliumgiva efter fältets kaliuminnehåll. Detta moment är enkelt och går snabbt.