Biosäkerhet

Biosäkerhet

Den som hanterar mikroorganismer eller biologiska agens behöver ta hänsyn till biosäkerhet i sitt arbete. Det gäller även den som hanterar blod, andra kroppsvätskor eller vävnadsprover som kan innebära smittrisk. Biosäkerhet innebär att säkerhetsåtgärder vidtas för att skydda människor och miljö från oavsiktlig exponering för smittämnen och genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM).

Arbetsmiljöverket ställer krav på hur arbetet ska bedrivas på ett säkert sätt för att skydda människors hälsa i föreskrifterna Smittrisker (AFS 2018:4), och för att skydda hälsa och miljö i Innesluten användning av GMM (AFS 2011:2).

Biosäkerhetskommittén vid LiU och Region Östergötland

Vid Linköpings universitet och Region Östergötland finns en gemensam biosäkerhetskommitté. Kommittén tillhandahåller en samlad kompetens för central samordning och rådgivning i frågor rörande biosäkerhet vilka inte har en självklar lösning via befintliga policydokument och riktlinjer. Biosäkerhetskommittén skall verka för en säker och miljövänlig hantering av smittförande och genetiskt modifierade ämnen och material inom Linköpings universitets och Region Östergötlands verksamheter samt bevaka att gällande lagstiftning och riktlinjer efterlevs.

Föreskrifter

Övergripande föreskrifter och förordningar

Föreskrift om smittrisker, AFS 2018:4, från Arbetsmiljöverket

Föreskrift om Innesluten användning av GMM, AFS 2011:2, från Arbetsmiljöverket

Förordning om innesluten användning av GMM, 2000:271, från Riksdagen

Föreskrift om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1, från Arbetsmiljöverket

Kontakt biosäkerhetskoordinator

Fotografi av Labbsäkerhet

Labbsäkerhet

Kontakta oss för stöd och hjälp på alla campus på Linköpings universitet. Här når du funktioner inom labbsäkerhet, biosäkerhet, brandskydd och kemikalieskydd. 

  • Linköpings universitet

Mer om biosäkerhet

Arbete med smittämnen

Arbete med smittämnen avser här att man i sin forskning eller undervisning avsiktligt använder en mikroorganism, tex virus eller bakterie, som kan ge infektion hos människa. Vid arbete med smittämnen ska Arbetsmiljöverkets föreskrift Smittrisker följas. I föreskriften finns bland annat information om de riskklasser (riskklass 2-4) som smittämnen delas in i beroende på allvarlighetsgrad av sjukdom som de kan orsaka, samt skyddsåtgärder som måste vidtas vid olika skyddsnivåer.

Vid arbete med smittämnen som även är GMM måste även föreskriften Innesluten användning av GMM efterlevas.

Att tänka på vid avsiktligt arbete med smittämnen

  • Kontakta alltid LiUs biosäkerhetskoordinator i god tid innan planerad ny användning av smittämnen.
  • Anmälan till Arbetsmiljöverket för smittämnen. Läs mer om vad som gäller för anmälan i avsnittet nedan. Viktigt att tänka på är att anmälan av smittämnen måste göras senast 30 dagar innan arbetet startar.
  • Riskbedömning. Vid allt arbete med smittämnen måste en riskbedömning göras, det kan man läsa mer om här. Riskbedömningen mynnar ut i vilka skyddsåtgärder som behövs för att utföra arbetet på ett säkert sätt och vilken skyddsnivå som arbetet ska utföras på. Föreskriften Smittrisker beskriver vilka skyddsåtgärder som krävs för respektive skyddsnivå.
  • Lokaler. Finns lokaler som är anpassade för den skyddsnivå som man behöver jobba på och för det arbete som planeras? Att anpassa lokaler kan ta lång tid, och behöver därför planeras för i god tid. Om lokaler delas med andra forskargrupper är det viktigt att samordna rutiner och att informera alla berörda om den planerade verksamheten. Föreskriften Smittrisker beskriver vilka krav på lokaler som krävs för respektive skyddsnivå.
  • Hanterings- och skyddsinstruktioner måste finnas i skriftlig form vid arbete med smittämnen. Detta inkluderar både hur arbetet ska utföras under normala förhållanden och vid oförutsedda händelser.
  • Åtgärder vid nödlägen och olyckor. Planera i förväg för oväntade händelser som t. ex. spill och ventilationsbortfall. För olyckor som innebär smittrisk stick-, skär- eller stänkskada, se LiUs rutin som beskriver åtgärder i direkt anslutning till händelsen och efteråt.
  • Avfallshantering. Ta reda på vilka krav som ställs på avfallshantering för de smittämnen och övrigt material som det planeras att arbeta med. Riktlinjer för avfallshantering finns beskrivna på sidan Laboratorieavfall. 

Anmälan av smittämnen

Allt arbete med och förvaring av smittämnen i riskklass 2-4 måste anmälas till Arbetsmiljöverket enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Smittrisker.

Bilden nedan sammanfattar krav på anmälan och tillstånd för smittämnen och GMM.

Kontakta alltid LiUs biosäkerhetskoordinator i god tid innan planerad ny användning av smittämnen.

Anmälan till Arbetsmiljöverket ska göras 30 dagar innan arbetet påbörjas. Även flytt av verksamhet ska anmälas senast 30 dagar före flytt. Mer information om anmälan av smittämnen finns hos Arbetsmiljöverket, där finns även ett försättsblad (blankett) att använda för anmälan.

Följande delar ska ingå i anmälan:

  • Ifyllt försättsblad med uppgifter om användningen, lokaler samt beskrivning av avfallshantering
  • Riskbedömning
  • Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner

LiUs biosäkerhetskoordinator ger information och råd kring anmälan, och är också den som skickar in anmälan till Arbetsmiljöverket. Anmälan och tillhörande handlingar ska diarieföras vid den egna institutionen.

Arbete med GMM

Arbete med GMM avser här att man i sin forskning eller undervisning använder en genetiskt modifierad mikroorganism (GMM). En GMM är en mikroorganism vars genetiska material har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt, genom parning eller naturlig rekombination. Definitioner och begrepp rörande GMM förklaras i förordning om innesluten använning av GMM. 

Vid arbete med GMM ska föreskriften Innesluten användning av GMM efterföljas. För GMM som också är smittämnen gäller även föreskrift Smittrisker.

Att tänka på vid arbete med GMM

  • Kontakta alltid LiUs biosäkerhetskoordinator i god tid innan planerad ny användning av GMM.
  • Anmälan eller tillståndsansökan till Arbetsmiljöverket för GMM. Viktigt att tänka på är att Arbetsmiljöverket har en handläggningstid som kan vara upp till flera månader för tillståndsärenden.
  • Riskbedömning. Vid allt arbete med GMM måste en riskbedömning göras. Riskbedömningen mynnar ut i vilka skyddsåtgärder som behövs för att utföra arbetet på ett säkert sätt och vilken skyddsnivå som arbetet behöver utföras på. Föreskrifterna beskriver vilka skyddsåtgärder som krävs för respektive skyddsnivå.
  • Lokaler. Finns lokaler som är anpassade för den skyddsnivå som man behöver jobba på och för det arbete som planeras? Att anpassa lokaler kan ta lång tid, och behöver därför planeras för i god tid. Om lokaler delas med andra forskargrupper är det viktigt att samordna rutiner och att informera alla berörda om den planerade verksamheten. Föreskriften Innesluten användning av GMM beskriver vilka krav på lokaler som krävs för respektive skyddsnivå.
  • Hanterings- och skyddsinstruktioner måste finnas i skriftlig form vid arbete med GMM som är smittförande. Detta inkluderar både hur arbetet ska utföras under normala förutsättningar och vid oförutsedda händelser.
  • Åtgärder vid nödlägen och olyckor. Planera i förväg för oväntade händelser som exempelvis spill och ventilationsbortfall. För olyckor som innebär smittrisk vid stick-, skär- eller stänkskada, se LiUs rutin som beskriver åtgärder i direkt anslutning till händelsen och efteråt.
  • Avfallshantering. Ta reda på vilka krav som ställs på avfallshantering för de GMM och övrigt material som det planeras att arbeta med. Riktlinjer för avfallshantering finns beskrivna på sidan Laboratorieavfall.

Anmälan av GMM

  • All innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer, GMM, ska anmälas till Arbetsmiljöverket. I vissa fall behövs tillstånd från Arbetsmiljöverket.
  • Kontakta alltid LiUs biosäkerhetskoordinator i god tid innan planerad ny användning av GMM.
  • Blanketter och mer information kring anmälan och tillståndsansökan för GMM finns hos Arbetsmiljöverket.

GMM delas in i olika kategorier beroende på vilken risk de utgör för hälsa och miljö:

F-verksamhet

Innebär försumbar eller ingen risk för skador på människors hälsa eller miljön, arbete bedrivs på skyddsnivå 1. F-verksamhet kräver anmälan till Arbetsmiljöverket.

Exempel på F-verksamhet:

  • Transfektion av icke patogen E. coli med plasmid som kodar för GFP.
  • S. cerevisiae (bagerijäst) används för att klona DNA-fragment kodande för enzymer som inte är toxiska.
L-verksamhet

Innebär låg risk för skador på människors hälsa eller miljön, arbete bedrivs på skyddsnivå 2. L-verksamhet kräver anmälan till Arbetsmiljöverket.

Exempel på L-verksamhet:

  • Infektion av odlade celler med viral vektor (riskklass 2) för uttryck av önskade proteiner som i sig inte innebär risk för hälsa eller miljö.
  • Studier av virulensfaktorer hos S. enteritidis, genom att göra deletioner i kodande gener.
R-verksamhet

Innebär måttlig eller hög risk för skador på människors hälsa eller miljön, inkluderar arbete med GMM på skyddsnivå 3 och 4 samt storskalig skyddsnivå 2. R-verksamhet ställer krav på tillstånd för verksamheten.

Exempel på R-verksamhet:

  • Plasmid som kodar för green fluorescent protein (GFP) tillförs M. tuberculosis för att producera bakterier som uttrycker GFP.
  • Cellinje som transfekteras med plasmider som kodar för HIV-1. 

Bilden nedan sammanfattar krav på anmälan och tillstånd för smittämnen och GMM.

Undervisningsmoment där GMM används behöver anmälas som en separat GMM-verksamhet.

LiUs biosäkerhetskoordinator ger information och råd kring anmälan och tillstånd, och är också den som skickar in anmälan till Arbetsmiljöverket. Anmälan/tillståndsansökan och tillhörande handlingar ska diarieföras vid den egna institutionen.

Riskbedömning och medicinska kontroller

Riskbedömning

Allt arbete med biologiska agens inklusive smittämnen måste riskbedömas. Även vid annat arbete som kan innebära smittrisk, exempelvis hantering av blod, andra kroppsvätskor eller vävnadsprover, behöver riskbedömning göras.

Riskbedömningen görs systematiskt för att identifiera vilka risker som finns med arbetet, och de risker som hittas bedöms utifrån sannolikhet att de kan leda till olycksfall eller ohälsa samt hur allvarliga konsekvenserna kan bli.

Smittämnen/biologiska agens

Till hjälp för riskbedömningen av smittämnen/biologiska agens finns en blankett framtagen vid LiU. Information om riskbedömning finns också i föreskriften Smittrisker samt hos Folkhälsomyndigheten.

Genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM): Riskbedömning av GMM i F- och L-verksamhet görs på blanketter från Arbetsmiljöverket i samband med anmälan. För R-verksamhet bör riskbedömningsblankett för smittämnen användas (inklusive modul för GMM i blanketten).

Om det finns risk att medarbetare har exponerats eller kan bli exponerad för skadliga smittämnen eller andra biologiska ämnen ska arbetsgivaren erbjuda vaccination och andra medicinska kontroller, i de fall sådana finns tillgängliga.

Mer information om riskbedömning och medicinska kontroller finns på sidan Säker arbetsmiljö på labb. 

Smittförande avfall och avfall innehållande GMM

Avfallshantering beskrivs på sidan Laboratorieavfall. Vid tveksamheter eller frågor angående hantering av smittförande/GMM-innehållande avfall kontakta biosäkerhetskoordinator. 

Nödlägen och olyckor

Vid arbete med smittämnen och GMM behöver en plan finnas för oväntade händelser. Detta kan vara exempelvis spill, ventilationsbortfall eller personskada som stick-, skär eller stänkskada. En beskrivning av planerade åtgärder bör finnas med i skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner för smittämnen och GMM.

Spillrutin

Vid arbete med smittämnen och GMM behöver en lokal rutin för hantering av spill tas fram och dokumenteras i skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner.

Stick-, skär eller stänkskada med risk för smitta

Vid en stick-, skär- eller stänkskada som inneburit kontakt med humant blod eller vävnad eller smittförande agens, är det viktigt att rengöra och kontakta sjukvård. Åtgärderna beskrivs i Rutin för stick-, skär- och stänkskada – risk för blodburen eller annan smitta. Hänvisa gärna till rutinen i riskbedömningen och ha den tillgänglig i laboratoriet. Det finns också i rutinen en kortare instruktion som kan fungera som anslag i laboratoriet.

Allvarligt tillbud med smittrisker

I vissa fall ska tillbud som innebär smittrisk anmälas omgående (inom 24 timmar) till Arbetsmiljöverket. Detta gäller tillbud som innebär smittrisk för allmänfarliga sjukdomar. Exempel på sådana sjukdomar är:

  • Campylobacter
  • Hepatit A-E
  • Tuberkulos
  • HIV
  • Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)

Fullständig lista finns hos Folkhälsomyndigheten.

Arbetsgivaren ska omgående anmäla allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket, detta innebär att verksamhetens chef dvs prefekt/motsvarande och HR-partner ska vara delaktiga i rapporteringen. Läs mer om hur detta går till på sidan Nödläge, olycka, tillbud. 

Mer information om allvarliga tillbud som innebär smittrisk finns hos Arbetsmiljöverket.

Beredskapsplan

Vid arbete med smittämnen i riskklass 3 där ett utsläpp kan medföra allvarlig fara för människor, eller med GMM som kan medföra allvarlig fara för miljön eller för människor i omgivningen, behöver en skriftlig beredskapsplan tas fram enligt föreskriftena. Om det gäller GMM behöver myndigheter som kan beröras vid en eventuell olycka informeras om hur beredskapsplanen ser ut. Åtgärderna ska övas på årligen eller oftare om det behövs.

Bioskydd

Bioskydd är åtgärder som görs för att förhindra att smittämnen och toxiner avsiktligt sprids och på så sätt kan skada människan eller miljön. Detta skiljer sig då från begreppet biosäkerhet som är arbete som görs för att förhindra oavsiktlig exponering eller spridning av smittämnen.

Rutiner för bioskydd har som mål att begränsa obehörig tillgång, stöld och missbruk av smittämnen och toxiner. Bioskydd inkluderar även skyddande av känslig information om smittämnen och toxiner.

I verksamheter där smittämnen och toxiner används och/eller förvaras är det viktigt att inkludera bioskyddsaspekter i arbetet. Viktiga delar i bioskyddsarbete är ansvar, barriärer, begränsat tillträde, informationsskydd, inventering och transportskydd.

Bioskydd är en del av ett reglerat område som benämns exportkontroll där lagstiftning finns för att verka för icke-spridning och exportkontroll av strategiskt känsliga produkter. Mer information om exportkontroll finns på Liunet. Vid frågor kring bioskydd eller exportkontroll som rör biologiska ämnen, kontakta koordinator biosäkerhet. Mer information om bioskydd finns även hos Folkhälsomyndigheten.

Anmälan smittämnen

Bilden sammanfattar krav på anmälan och tillstånd för smittämnen och GMM

Hantering av blod, andra kroppsvätskor och vävnadsprover

Hantering av blod, andra kroppsvätskor och vävnadsprover

Humana prover såsom blod, andra kroppsvätskor eller vävnader, kan innehålla smittämnen och därmed utgöra en smittrisk vid hantering. Materialet kan vara testat för vissa smittämnen men det kan finnas andra smittämnen i materialet som inte testats för, vilket gör att skyddsåtgärder behöver tillämpas för att minska risk för att medarbetare eller andra personer smittas.

Grundregeln är därför att betrakta alla humana kroppsvätskor och vävnader som smittförande.

Vid allt arbete med smittämnen och material som kan innebära smittrisk ska Arbetsmiljöverkets föreskrifter Smittrisker följas.

Definition av humana kroppsvätskor och humana vävnader i detta dokument

Alla produkter från blod och andra kroppsvätskor från människa, samt alla typer av vävnadsprover från människa, som ej blivit smittrenade. Detta inkluderar även primärkulturer från människa och apa.

De beskrivna rutinerna baseras på föreskrifterna Smittrisker och andra myndigheters regler och rekommendationer.

Notera att dessa riktlinjer ej är tillräckliga då smittämnen koncentreras från blod, då gäller särskilda regler enligt föreskrifterna inklusive anmälan av smittämnen till Arbetsmiljöverket.

Smittrisker

Blod, kroppsvätskor och human vävnad kan bära på blodburen smitta utan att det är känt. De vanligast förekommande smittämnena är hepatit B- och C-virus och HIV, men även andra virus kan förekomma.

Smittrisken är störst om man sticker eller skär sig på ett vasst föremål, till exempel kanylspets som varit i kontakt med blod, det vill säga inokulation. Skadad hud och slemhinnor är också en möjlig smittväg. Andra kroppsvätskor än blod samt vävnader är också förknippade risk men där är risken mindre.

Hepatit B

Risken att bli smittad om hepatit B-smittat blod hamnar i blodbanan är circa 5-30 % om blodet är hepatit B-positivt, inkubationstiden är 2-6 månader. Vaccination mot hepatit B ger ett fullgott skydd hos över 95 % av vaccinerade. Vid exponering då fullgott skydd saknas ska profylax ges, kontakta infektionskliniken enligt rutinen för stick-, skär- och stänkskada för mer information.

Hepatit C

Risken att bli smittad om hepatit C-smittat blod hamnar i blodbanan är circa 3 %, inkubationstiden är 2-6 månader. Infektionen kan självläka men de flesta får kronisk infektion som kan ge leverskador, sjukdomen kan oftast behandlas. Det finns inget vaccin mot hepatit C. Vid misstanke om exponering, se rutin för stick-, skär- och stänkskada för kontakt med infektionsklinik.

Humant immunbristvirus (HIV)

Risken att bli smittad om HIV-smittat blod hamnar i blodbanan är circa 0,3 %, inkubationstiden är 1-6 veckor. Infektion innebär en livslång kronisk infektion som obehandlad utvecklas till AIDS. Vid exponering se rutin för stick-, skär- och stänkskada för snabb kontakt med infektionsklinik (länk här), det finns postexponeringsbehandling.

SARS-CoV-2 (coronaviruset som orsakar covid-19)

För SARS-CoV-2 finns ännu inte säkra uppgifter om risken att bli smittad om viruset hamnar i blodbanan. Viruset ger upphov till sjukdomen covid-19 som är en mycket smittsam sjukdom. För de allra flesta är den lindrig men den kan ge allvarlig sjukdom och död hos vissa personer, framför allt personer som ej vaccinerat sig. Äldre personer har högre risk att bli allvarligt sjuka jämfört med yngre. Covid-19 kan i vissa fall ge långvariga besvär.

De flesta som får covid-19 får en luftvägsinfektion men symptom och grad av symptom varierar. Inkubationstiden är 2-14 dagar, varianten omikron och senare varianter efter denna har för de flesta en inkubationstid på max tre dagar. Mer information om covid-19 finns hos Folkhälsomyndigheten.

Riskbedömning och skyddsnivå

Riskbedömning ska alltid genomföras för det aktuella materialet och den planerade hanteringen och ligger till grund för hur arbetet utförs. Om provtagning sker inom ramen för det planerade arbetet ska även denna riskbedömas.

LiU har en riskbedömningsblankett för smittämnen. Inför all provtagning och hantering av kroppsvätskor är det viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om försökspersonen/patienten respektive materialet för att kunna göra en så bra riskbedömning som möjligt. Allt material från människa ska dock hanteras som potentiellt smittförande.

Enligt föreskrifter om Smittrisker ska minst skyddsnivå 2 tillämpas för hantering av material som innehåller eller kan innehålla smittämnen. Detta inkluderar all provtagning och hantering av prover från försökspersoner och patienter där smittstatus är okänd. Ytterligare skyddsåtgärder ska tillämpas om riskbedömningen visar att det behövs. 

Särskilt riskfyllt patientmaterial med avseende på covid-19 är material från övre och nedre luftvägarna men allt humant material bör hanteras med försiktighet eftersom det kan innehålla virus.

Vaccination

Medarbetare som i arbetet kan komma i kontakt med kroppsvätskor eller annan human vävnad ska erbjudas vaccination mot hepatit B av arbetsgivaren. Om det finns behov av annan vaccination ska även sådan erbjudas. För stöd gällande beställning av vaccination kontakta din HR-partner.  

Medarbetare ska erbjudas vaccination mot covid-19 om det finns risk för exponering för SARS-CoV-2 i samband med arbetsuppgifter. Vaccination minskar risken för att bli svårt sjuk eller dö av covid-19-infektion.

Hantering och skyddsåtgärder

Vilka får arbeta med kroppsvätskor och human vävnad?

De som arbetar med kroppsvätskor och human vävnad ska få utbildning kring smittrisker och hur de ska arbeta på ett säkert sätt för att undvika smitta.

Utbildningen ska innehålla:

  • Vilka smittrisker och smittvägar som finns,
  • Visning av hur de egna skriftliga hanterings- och skyddsinstruktionerna ser ut,
  • Information om hur man:
    • undviker smittrisker
    • kan ta del av vaccinationserbjudande
    • skyddar sig mot stick-, skär och stänkskador i arbetet
    • ska göra för att följa hygienåtgärder för kroppsvätskor
    • ska agera vid oönskade händelser som tex stick-, skär- och stänkskada och spill
    • rapporterar tillbud/arbetsskador

Krav på lokaler

Lokalen ska uppfylla krav för minst skyddsnivå 2 och vara märkt med en skylt som anger skyddsnivå samt symbol för biologisk fara föreskrifterna Smittrisker och Arbetsplatsens utformning. Det ska finnas möjlighet till handtvätt och handdesinfektion i lokalen.

Allmänt om hantering

Arbetet ska bedrivas med särskilda hygienåtgärder för kroppsvätskor och på ett sätt så att risk för stänk, aerosolbildning och spill minimeras. Arbetsmoment som kan generera aerosoler är pipettering, blandning, skakning, sonikering och centrifugering. Användning av vassa föremål bör också undvikas så långt det går. Desinficering av material och ytor ska ske efter avslutat arbete.

Krav på skyddsåtgärder vid hantering

  • Minst skyddsnivå 2 ska tillämpas.
  • Vid arbetsmoment som innebär risk för stänk eller aerosolbildning bör stänkskärm och/eller visir användas.
    • Om det finns risk för luftburen smitta ska hantering ske i mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II.
    • Under pågående covid-19-pandemi: Material som består av luftvägssekret, som kan innehålla stora mängder virus, bör alltid hanteras i mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II.
  • Personlig skyddsutrustning:
    • Använd långärmad laboratorierock, eller långärmat engångsförkläde i plast.
    • Använd skyddshandskar som är godkända för virushantering vid risk för kontakt med kroppsvätskor. Skyddshandskar som uppfyller EN 374-5:2016, förpackningen ska vara märkt med piktogram för mikroorganismer samt texten VIRUS under piktogrammet. Byt handskar ofta under arbetet.
    • Ytterligare skyddsutrustning, till exempel visir/skyddsglasögon, om riskbedömningen visar att det behövs.
  • Vassa föremål, till exempel kanyler, vassa glasföremål, rakblad:
    • Ska undvikas så långt som möjligt
    • Ska ha en integrerad säkerhetsfunktion om det finns tillgängligt på marknaden, alternativt kan trubbiga ersättningsprodukter finnas
    • Skyddshylsor på kanyler ska aldrig sättas tillbaka
  • Handtvätt och handdesinfektion:
    • Tvätta händerna med tvål och vatten samt desinfektera händerna efter arbetet.
  • Särskilda hygienåtgärder för kroppsvätskor tillämpas
  • OBS! Ytterligare skyddsåtgärder och högre skyddsnivå kan behövas om riskbedömningen visar det. Detta gäller exempelvis om misstanke finns om att smittämnen i riskklass 3 finns i materialet.

Patientnära provtagning

Riskbedömningen avgör vilka skyddsåtgärder som behövs för att provtagningen ska ske på ett säkert sätt, för att undvika stänk eller kontaktsmitta. Vid eventuell användning av kanyler eller andra vassa föremål ska provtagningen ske med produkter som har en inbyggd säkerhetsfunktion och ev skyddshylsor ska ej sättas på efter användning av kanyl.

Desinfektion

Desinfektionsmedel ska väljas som är effektiva mot höljebärande virus. Ytor som är helt rena kan desinficeras med 70 % etanol. Andra ytor bör desinficeras med ett medel som innehåller tensid, till exempel ytdesinfektion (45 % isopropanol) eller virkon. Se mer information om desinfektion i Vårdhandboken och hos Folkhälsomyndigheten.

Olyckshändelser

Stick-, skär- eller stänkskada: vid händelse av stick-, skär- eller stänkskada som innebär risk för smitta följ LiU-rutin Rutin för stick-, skär- och stänkskada vid risk för smitta. Infektionskliniken ska kontaktas omgående efter en skada som innebär kontakt med kroppsvätskor eller human vävnad. Händelsen ska rapporteras som tillbud/arbetsskada, se rutinen för stick-, skär- och stänkskada för mer information.

Spill: Använd spillrutin som tagits fram lokalt för verksamheten. Använd verksamt desinfektionsmedel för höljebärande virus.

Inaktiverat material

Om material inaktiveras med en validerad metod kan fortsatt analys ske på lägre skyddsnivå än skyddsnivå 2. Om det råder osäkerhet kring om inaktiveringen är fullständig ska materialet dock fortsatt hanteras på minst skyddsnivå 2.

Avfallshantering

Avfall som innehåller eller har varit i kontakt med blod eller annat humant provmaterial (till exempel urin, vävnadsprover) ska hanteras som smittförande avfall.

Avfallet läggs i avsedda avfallskärl märkta med UN 3291. 

Vassa föremål som varit i kontakt med kroppsvätskor från människor slängs i säkra avfallskärl godkända för skärande och stickande avfall, märkta med texten ”skärande och stickande avfall” och UN 3291.

Laboratorierock som blivit kontaminerad ska dekontamineras innan den lämnas för tvätt, till exempel genom autoklavering eller annan lokal rutin för kläder som varit i kontakt med smitta.

För mer information se sidan Laboratorieavfall.  

Transport

Humana prover där det är minimal sannolikhet att smittämnen förekommer kan skickas som ”undantaget medicinskt prov”.

Prover eller material med misstänkt eller känt innehåll av smittämnen ska transporteras som Biologiskt ämne kategori B (UN 3373) såvida det inte handlar om smittämnen som tillhör Biologiskt ämne kategori A (UN 2814).

Se Packa provet rätt, från Folkhälsomyndigheten samt sidan om Farligt gods för mer information.  

Prover som innehåller eller misstänks innehålla SARS-CoV-2 klassificeras och transporteras som Biologiskt ämne kategori B (UN 3373).

Odlat material såsom stammar och isolat klassificeras och transporteras som smittförande ämne kategori A (UN 2814). 

Nedfrysning av prover

Prover innehållande kroppsvätskor/humant material ska innan eventuell nedfrysning märkas med tillräcklig information om innehåll och datum för insamling/provtagning. Datum och innehåll är viktig information för medarbetare som i ett senare skede ska hantera proverna, eller vid oförutsedd händelse som tex att en frys går sönder. Tänk på att frysen behöver vara märkt med skylt för biologisk fara. 

Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner

Vid hantering av kroppsvätskor och human vävnad ska skriftliga instruktioner finnas tillgängliga för arbetet. De bör inkludera:

  • Vilka som får arbeta med blod/kroppsvätskor eller vävnad (inkl krav på utbildning och information)
  • Hur erbjudande av vaccination ges till medarbetare
  • Arbetsmetoder
  • Instruktion om användning av personlig skyddsutrustning och tekniska hjälpmedel (tex vassa föremål med integrerad skyddsfunktion) för att förebygga stick-, skär- och stänkskador.
  • Rutiner för desinfektion och rengöring
  • Användning av utrustning
  • Åtgärder vid oönskade händelser (tex stick-, skär- och stänkskada; spill)
  • Avfallshantering och hantering av tvätt 

Hantering av prover med misstanke om eller bekräftad covid-19

För prover där det finns en misstanke om eller bekräftelse på covid-19-smitta ska följande skyddsåtgärder och hantering tillämpas.

Vid hantering som inte innebär odling eller koncentrering av SARS-CoV-2 virus

  • Minst skyddsnivå 2 tillämpas. Skyddsåtgärder som krävs för skyddsnivå 2 beskrivs i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Smittrisker
  • All hantering ska normalt ske i mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II
    • Undantag: Om hanteringen enligt riskbedömningen innebär låg risk för exponering samt att aerosolgenererande arbetsmoment ej förekommer kan andra åtgärder för att minska risk för aerosoler och stänk användas, tex stänkskärm och filterspetsar för pipetter. Arbetsmoment som kan generera aerosoler innefattar t ex: pipettering, blandning, skakning, sonikering och centrifugering.
  • Personlig skyddsutrustning:
    • Långärmad skyddsrock, eller långärmat engångsförkläde i plast
    • Skyddshandskar, godkända för virushantering. Skyddshandskar som uppfyller EN 374-5:2016, förpackningen ska vara märkt med piktogram för mikroorganismer samt texten VIRUS under piktogrammet.
    • Riskbedömningen visar om ytterligare skyddsutrustning behövs, tex visir/skyddsglasögon eller andningsskydd.
  • Särskilda hygienåtgärder för kroppsvätskor tillämpas. Dessa finns beskrivna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Smittrisker
  • Ytterligare skyddsåtgärder kan behövas om riskbedömningen visar det.

Odling av SARS-CoV-2 och hantering av uppodlat material

Odling eller annat avsiktligt arbete med SARS-CoV-2 kräver anmälan till Arbetsmiljöverket. Skyddsåtgärder motsvarande skyddsnivå 3 ska tillämpas och arbetet ska bedrivas i ett skyddsnivå 3-laboratorium. Detsamma gäller allt annat avsiktligt arbete med SARS-CoV-2.

Odlat material såsom stammar och isolat klassificeras och transporteras som smittförande ämne kategori A (UN 2814). 

Avfall måste omhändertas och inaktiveras lokalt, rutiner bestäms i samband med anmälan till Arbetsmiljöverket.