Biosäkerhet

Humana prover såsom blod, andra kroppsvätskor eller vävnader, kan innehålla smittämnen och därmed utgöra en smittrisk vid hantering. Materialet kan vara testat för vissa smittämnen men det kan finnas andra smittämnen i materialet som inte testats för, vilket gör att skyddsåtgärder behöver tillämpas för att minska risk för att medarbetare eller andra personer smittas.

Grundregeln är därför att betrakta alla humana kroppsvätskor och vävnader som smittförande.

Vid allt arbete med smittämnen och material som kan innebära smittrisk ska Arbetsmiljöverkets föreskrifter Smittrisker följas.

Definition av humana kroppsvätskor och humana vävnader i detta dokument

Alla produkter från blod och andra kroppsvätskor från människa, samt alla typer av vävnadsprover från människa, som ej blivit smittrenade. Detta inkluderar även primärkulturer från människa och apa.

De beskrivna rutinerna baseras på föreskrifterna Smittrisker och andra myndigheters regler och rekommendationer.

Notera att dessa riktlinjer ej är tillräckliga då smittämnen koncentreras från blod, då gäller särskilda regler enligt föreskrifterna inklusive anmälan av smittämnen till Arbetsmiljöverket.

Blod, kroppsvätskor och human vävnad kan bära på blodburen smitta utan att det är känt. De vanligast förekommande smittämnena är hepatit B- och C-virus och HIV, men även andra virus kan förekomma.

Smittrisken är störst om man sticker eller skär sig på ett vasst föremål, till exempel kanylspets som varit i kontakt med blod, det vill säga inokulation. Skadad hud och slemhinnor är också en möjlig smittväg. Andra kroppsvätskor än blod samt vävnader är också förknippade risk men där är risken mindre.

Hepatit B

Risken att bli smittad om hepatit B-smittat blod hamnar i blodbanan är circa 5-30 % om blodet är hepatit B-positivt, inkubationstiden är 2-6 månader. Vaccination mot hepatit B ger ett fullgott skydd hos över 95 % av vaccinerade. Vid exponering då fullgott skydd saknas ska profylax ges, kontakta infektionskliniken enligt rutinen för stick-, skär- och stänkskada för mer information.

Hepatit C

Risken att bli smittad om hepatit C-smittat blod hamnar i blodbanan är circa 3 %, inkubationstiden är 2-6 månader. Infektionen kan självläka men de flesta får kronisk infektion som kan ge leverskador, sjukdomen kan oftast behandlas. Det finns inget vaccin mot hepatit C. Vid misstanke om exponering, se rutin för stick-, skär- och stänkskada för kontakt med infektionsklinik.

Humant immunbristvirus (HIV)

Risken att bli smittad om HIV-smittat blod hamnar i blodbanan är circa 0,3 %, inkubationstiden är 1-6 veckor. Infektion innebär en livslång kronisk infektion som obehandlad utvecklas till AIDS. Vid exponering se rutin för stick-, skär- och stänkskada för snabb kontakt med infektionsklinik (länk här), det finns postexponeringsbehandling.

SARS-CoV-2 (coronaviruset som orsakar covid-19)

För SARS-CoV-2 finns ännu inte säkra uppgifter om risken att bli smittad om viruset hamnar i blodbanan. Viruset ger upphov till sjukdomen covid-19 som är en mycket smittsam sjukdom. För de allra flesta är den lindrig men den kan ge allvarlig sjukdom och död hos vissa personer, framför allt personer som ej vaccinerat sig. Äldre personer har högre risk att bli allvarligt sjuka jämfört med yngre. Covid-19 kan i vissa fall ge långvariga besvär.

De flesta som får covid-19 får en luftvägsinfektion men symptom och grad av symptom varierar. Inkubationstiden är 2-14 dagar, varianten omikron och senare varianter efter denna har för de flesta en inkubationstid på max tre dagar. Mer information om covid-19 finns hos Folkhälsomyndigheten.

Riskbedömning och skyddsnivå

Riskbedömning ska alltid genomföras för det aktuella materialet och den planerade hanteringen och ligger till grund för hur arbetet utförs. Om provtagning sker inom ramen för det planerade arbetet ska även denna riskbedömas.

LiU har en riskbedömningsblankett för smittämnen. Inför all provtagning och hantering av kroppsvätskor är det viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om försökspersonen/patienten respektive materialet för att kunna göra en så bra riskbedömning som möjligt. Allt material från människa ska dock hanteras som potentiellt smittförande.

Enligt föreskrifter om Smittrisker ska minst skyddsnivå 2 tillämpas för hantering av material som innehåller eller kan innehålla smittämnen. Detta inkluderar all provtagning och hantering av prover från försökspersoner och patienter där smittstatus är okänd. Ytterligare skyddsåtgärder ska tillämpas om riskbedömningen visar att det behövs. 

Särskilt riskfyllt patientmaterial med avseende på covid-19 är material från övre och nedre luftvägarna men allt humant material bör hanteras med försiktighet eftersom det kan innehålla virus.

Medarbetare som i arbetet kan komma i kontakt med kroppsvätskor eller annan human vävnad ska erbjudas vaccination mot hepatit B av arbetsgivaren. Om det finns behov av annan vaccination ska även sådan erbjudas. För stöd gällande beställning av vaccination kontakta din HR-partner.  

Medarbetare ska erbjudas vaccination mot covid-19 om det finns risk för exponering för SARS-CoV-2 i samband med arbetsuppgifter. Vaccination minskar risken för att bli svårt sjuk eller dö av covid-19-infektion.

Vilka får arbeta med kroppsvätskor och human vävnad?

De som arbetar med kroppsvätskor och human vävnad ska få utbildning kring smittrisker och hur de ska arbeta på ett säkert sätt för att undvika smitta.

Utbildningen ska innehålla:

• Vilka smittrisker och smittvägar som finns,
• Visning av hur de egna skriftliga hanterings- och skyddsinstruktionerna ser ut,
• Information om hur man:
  • undviker smittrisker
  • kan ta del av vaccinationserbjudande
  • skyddar sig mot stick-, skär och stänkskador i arbetet
  • ska göra för att följa hygienåtgärder för kroppsvätskor
  • ska agera vid oönskade händelser som tex stick-, skär- och stänkskada och spill
  • rapporterar tillbud/arbetsskador

Krav på lokaler

Lokalen ska uppfylla krav för minst skyddsnivå 2 och vara märkt med en skylt som anger skyddsnivå samt symbol för biologisk fara föreskrifterna Smittrisker och Arbetsplatsens utformning. Det ska finnas möjlighet till handtvätt och handdesinfektion i lokalen.

Allmänt om hantering

Arbetet ska bedrivas med särskilda hygienåtgärder för kroppsvätskor och på ett sätt så att risk för stänk, aerosolbildning och spill minimeras. Arbetsmoment som kan generera aerosoler är pipettering, blandning, skakning, sonikering och centrifugering. Användning av vassa föremål bör också undvikas så långt det går. Desinficering av material och ytor ska ske efter avslutat arbete.

Krav på skyddsåtgärder vid hantering

• Minst skyddsnivå 2 ska tillämpas.
• Vid arbetsmoment som innebär risk för stänk eller aerosolbildning bör stänkskärm och/eller visir användas.
  • Om det finns risk för luftburen smitta ska hantering ske i mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II.
  • Under pågående covid-19-pandemi: Material som består av luftvägssekret, som kan innehålla stora mängder virus, bör alltid hanteras i mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II.
• Personlig skyddsutrustning:
  • Använd långärmad laboratorierock, eller långärmat engångsförkläde i plast.
  • Använd skyddshandskar som är godkända för virushantering vid risk för kontakt med kroppsvätskor. Skyddshandskar som uppfyller EN 374-5:2016, förpackningen ska vara märkt med piktogram för mikroorganismer samt texten VIRUS under piktogrammet. Byt handskar ofta under arbetet.
  • Ytterligare skyddsutrustning, till exempel visir/skyddsglasögon, om riskbedömningen visar att det behövs.
• Vassa föremål, till exempel kanyler, vassa glasföremål, rakblad:
  • Ska undvikas så långt som möjligt
  • Ska ha en integrerad säkerhetsfunktion om det finns tillgängligt på marknaden, alternativt kan trubbiga ersättningsprodukter finnas
  • Skyddshylsor på kanyler ska aldrig sättas tillbaka
• Handtvätt och handdesinfektion:
  • Tvätta händerna med tvål och vatten samt desinfektera händerna efter arbetet.
• Särskilda hygienåtgärder för kroppsvätskor tillämpas
• OBS! Ytterligare skyddsåtgärder och högre skyddsnivå kan behövas om riskbedömningen visar det. Detta gäller exempelvis om misstanke finns om att smittämnen i riskklass 3 finns i materialet.

Patientnära provtagning

Riskbedömningen avgör vilka skyddsåtgärder som behövs för att provtagningen ska ske på ett säkert sätt, för att undvika stänk eller kontaktsmitta. Vid eventuell användning av kanyler eller andra vassa föremål ska provtagningen ske med produkter som har en inbyggd säkerhetsfunktion och ev skyddshylsor ska ej sättas på efter användning av kanyl.

Desinfektion

Desinfektionsmedel ska väljas som är effektiva mot höljebärande virus. Ytor som är helt rena kan desinficeras med 70 % etanol. Andra ytor bör desinficeras med ett medel som innehåller tensid, till exempel ytdesinfektion (45 % isopropanol) eller virkon. Se mer information om desinfektion i Vårdhandboken och hos Folkhälsomyndigheten.

Olyckshändelser

Stick-, skär- eller stänkskada: vid händelse av stick-, skär- eller stänkskada som innebär risk för smitta följ LiU-rutin Rutin för stick-, skär- och stänkskada vid risk för smitta. Infektionskliniken ska kontaktas omgående efter en skada som innebär kontakt med kroppsvätskor eller human vävnad. Händelsen ska rapporteras som tillbud/arbetsskada, se rutinen för stick-, skär- och stänkskada för mer information.

Spill: Använd spillrutin som tagits fram lokalt för verksamheten. Använd verksamt desinfektionsmedel för höljebärande virus.

Inaktiverat material

Om material inaktiveras med en validerad metod kan fortsatt analys ske på lägre skyddsnivå än skyddsnivå 2. Om det råder osäkerhet kring om inaktiveringen är fullständig ska materialet dock fortsatt hanteras på minst skyddsnivå 2.

Avfallshantering

Avfall som innehåller eller har varit i kontakt med blod eller annat humant provmaterial (till exempel urin, vävnadsprover) ska hanteras som smittförande avfall.

Avfallet läggs i avsedda avfallskärl märkta med UN 3291. 

Vassa föremål som varit i kontakt med kroppsvätskor från människor slängs i säkra avfallskärl godkända för skärande och stickande avfall, märkta med texten ”skärande och stickande avfall” och UN 3291.

Laboratorierock som blivit kontaminerad ska dekontamineras innan den lämnas för tvätt, till exempel genom autoklavering eller annan lokal rutin för kläder som varit i kontakt med smitta.

För mer information se sidan Laboratorieavfall.  

Transport

Humana prover där det är minimal sannolikhet att smittämnen förekommer kan skickas som ”undantaget medicinskt prov”.

Prover eller material med misstänkt eller känt innehåll av smittämnen ska transporteras som Biologiskt ämne kategori B (UN 3373) såvida det inte handlar om smittämnen som tillhör Biologiskt ämne kategori A (UN 2814).

Se Packa provet rätt, från Folkhälsomyndigheten samt sidan om Farligt gods för mer information.  

Prover som innehåller eller misstänks innehålla SARS-CoV-2 klassificeras och transporteras som Biologiskt ämne kategori B (UN 3373).

Odlat material såsom stammar och isolat klassificeras och transporteras som smittförande ämne kategori A (UN 2814). 

Nedfrysning av prover

Prover innehållande kroppsvätskor/humant material ska innan eventuell nedfrysning märkas med tillräcklig information om innehåll och datum för insamling/provtagning. Datum och innehåll är viktig information för medarbetare som i ett senare skede ska hantera proverna, eller vid oförutsedd händelse som tex att en frys går sönder. Tänk på att frysen behöver vara märkt med skylt för biologisk fara. 

Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner

Vid hantering av kroppsvätskor och human vävnad ska skriftliga instruktioner finnas tillgängliga för arbetet. De bör inkludera:

• Vilka som får arbeta med blod/kroppsvätskor eller vävnad (inkl krav på utbildning och information)
• Hur erbjudande av vaccination ges till medarbetare
• Arbetsmetoder
• Instruktion om användning av personlig skyddsutrustning och tekniska hjälpmedel (tex vassa föremål med integrerad skyddsfunktion) för att förebygga stick-, skär- och stänkskador.
• Rutiner för desinfektion och rengöring
• Användning av utrustning
• Åtgärder vid oönskade händelser (tex stick-, skär- och stänkskada; spill)
• Avfallshantering och hantering av tvätt 

För prover där det finns en misstanke om eller bekräftelse på covid-19-smitta ska följande skyddsåtgärder och hantering tillämpas.

Vid hantering som inte innebär odling eller koncentrering av SARS-CoV-2 virus

• Minst skyddsnivå 2 tillämpas. Skyddsåtgärder som krävs för skyddsnivå 2 beskrivs i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Smittrisker
• All hantering ska normalt ske i mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II
  • Undantag: Om hanteringen enligt riskbedömningen innebär låg risk för exponering samt att aerosolgenererande arbetsmoment ej förekommer kan andra åtgärder för att minska risk för aerosoler och stänk användas, tex stänkskärm och filterspetsar för pipetter. Arbetsmoment som kan generera aerosoler innefattar t ex: pipettering, blandning, skakning, sonikering och centrifugering.
• Personlig skyddsutrustning:
  • Långärmad skyddsrock, eller långärmat engångsförkläde i plast
  • Skyddshandskar, godkända för virushantering. Skyddshandskar som uppfyller EN 374-5:2016, förpackningen ska vara märkt med piktogram för mikroorganismer samt texten VIRUS under piktogrammet.
  • Riskbedömningen visar om ytterligare skyddsutrustning behövs, tex visir/skyddsglasögon eller andningsskydd.
• Särskilda hygienåtgärder för kroppsvätskor tillämpas. Dessa finns beskrivna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Smittrisker
• Ytterligare skyddsåtgärder kan behövas om riskbedömningen visar det.

Odling av SARS-CoV-2 och hantering av uppodlat material

Odling eller annat avsiktligt arbete med SARS-CoV-2 kräver anmälan till Arbetsmiljöverket. Skyddsåtgärder motsvarande skyddsnivå 3 ska tillämpas och arbetet ska bedrivas i ett skyddsnivå 3-laboratorium. Detsamma gäller allt annat avsiktligt arbete med SARS-CoV-2.

Odlat material såsom stammar och isolat klassificeras och transporteras som smittförande ämne kategori A (UN 2814). 

Avfall måste omhändertas och inaktiveras lokalt, rutiner bestäms i samband med anmälan till Arbetsmiljöverket.