Medicinska kontroller

En medicinsk kontroll är en medicinsk undersökning av medarbetare eller student för att tidigt upptäcka hälsoeffekter av särskild riskfaktor i arbetsmiljön. En medicinsk kontroll kan vara läkarundersökningar, andra hälsoundersökningar eller provtagning men också samtal eller frågeformulär kan ingå. Den är avsedd att vara till stöd i det förebyggande arbetsmiljöarbetet

Syftet med medicinska kontroller är att minska risken för ohälsa relaterat till arbetet genom att:

visa om medarbetarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete.
ge möjlighet till tidig identifiering av individer med tecken på ohälsa som beror på exponering i arbetet.
ge underlag för åtgärder på arbetsplatsen.

En medicinsk kontroll är inte en allmän hälsoundersökning, utan genomförs för arbete där krav finns på medicinska kontroller eller om riskbedömning påvisar behov av medicinsk kontroll.

Olika medicinska kontroller

En sammanställning över de arbeten, arbetsuppgifter eller exponeringar där det finns krav på medicinska kontroller beskrivs i de första paragraferna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller och via Arbetsmiljöverkets informationssida om medicinska kontroller.

En del av de medicinska kontrollerna som bedöms förekomma inom labb- och verkstadsverksamhet vid LiU beskrivs i avsnitten på den här sidan.

Vid riskbedömning av arbete på labb eller verkstad ska det framkomma att det kan vara aktuellt med medicinska kontroller.
När det gäller kemiska produkter finns information i kemikaliehanteringssystemet KLARA: efter att ha sökt på namn eller CAS nummer kommer information om produkten upp, och en bit ner finns information om medicinska kontroller under rubriken "Regler och krav".
Frågan om medicinska kontroller kan också undersökas om man tar ut listor ur kemikaliesystemet KLARA som visar att man använder kemiska produkter där ett krav på medicinska kontroller finns.

Varför ska medicinska kontroller göras?

För att förhindra att medarbetare eller studenter skadas eller drabbas av ohälsa ska riskbedömning av riskfyllt arbete alltid göras. De risker som identifieras ska då åtgärdas, till exempel genom att se över möjligheten att byta ut eller ta bort en farlig kemisk produkt. Om det inte är möjligt, se över metod för att kapsla in eller skärma av alternativt använda skyddsventilation och i ett sista steg använda personlig skyddsutrustning. Men, om det trots åtgärder finns en kvarstående risk för skada eller ohälsa kan undersökningar av medarbetares hälsa vara aktuellt.

Medicinska kontroller är alltså ett komplement till andra arbetsmiljöåtgärder när dessa inte räcker till.

Resultat från medicinska kontroller ska användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Är medicinsk kontroll frivillig?

En medarbetare kan tacka nej till att delta i en medicinsk kontroll eller hälsoundersökning, dessa är alltid frivilliga. Som medarbetare bör man dock tänka på att en medicinsk kontroll är en del i arbetet med att skydda en själv och andra medarbetare på arbetsplatsen från ohälsa, skada eller olycka.

Om en medarbetare tackar nej till en medicinsk kontroll till vilken det finns krav på bedömning för tjänstbarhetsintyg, kan tjänstbarhetsintyg inte utfärdas. Medarbetaren får därför inte utföra arbetsuppgifterna som berörs av kontrollen och som kräver intyg. Sanktionsavgift (150 000 kr) kan utfärdas av Arbetsmiljöverket om giltigt tjänstbarhetsintyg saknas för en medarbetare som utför arbetsuppgiften.

Vad gäller för studenter?

Studenter likställs med medarbetare ur arbetsmiljöhänseende, och ska erbjudas medicinska kontroller på samma sätt som medarbetare.

Sanktionsavgift

Om medarbetare utför arbetsuppgift utan att det finns ett gällande tjänstbarhetsintyg, kan arbetsgivaren, vid LiU oftast en institution, avdelning eller motsvarande, bli skyldig att betala en sanktionsavgift på 150 000 kr. Om medarbetare utför arbetsuppgift utan att exponeringskontroll genomförts eller om de biologiska gränsvärdena har överskridits, kan arbetsgivaren på samma sätt bli skyldig att betala en sanktionsavgift på 150 000 kr. Kraven på sanktionsavgift finns beskrivna i föreskrifter om medicinska kontroller.

Försumbar exponering

Medicinska kontroller ska anordnas för medarbetare som kommer att genomföra arbete som innebär exponering för sådan riskfaktor som omfattas av krav på medicinsk kontroll, exempelvis bly. Om riskbedömning visar att exponeringen är försumbar, behöver medicinsk kontroll inte anordnas.

Om arbetet är säkert i sig självt och ingen skyddsutrustning behövs, att risken för ohälsa eller olycksfall när man hanterar ämnet/produkten utan skyddsutrustning är lika låg som om man inte exponerats alls för ämnet/produkten, innebär det att exponeringen är försumbar. Försumbar exponering av allergiframkallande ämne kan exempelvis uppnås när mycket små mängder lim i tub hanteras, att hantering/applicering bedöms vara säker, och sker vid något enstaka tillfälle. Eller om kemiska produkt hanteras i helt slutet system.

Det viktigt att dokumentera att försumbar exponering föreligger och hur, av vilka skäl man gör bedömningen.

Om skyddsutrustning, till exempel skyddshandskar, andningsskydd eller ventilerad arbetsplats som dragskåp, behövs för att man inte ska exponeras, så betyder det att exponering kan förekomma. Det innebär att samtliga krav för arbete med riskfaktorn måste uppfyllas, bland annat medicinska kontroller.

Att anordna medicinsk kontroll

Chefs uppgifter

Den som är chef med fördelade arbetsmiljöuppgifter eller har en motsvarande roll (omnämns härefter som ”chef”), är skyldiga att informera medarbetare och studenter om att genomföra lagstadgad medicinsk kontroll, om det är ett krav på sådan kontroll enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
För vissa arbetsuppgifter finns krav på medicinsk kontroll med tjänstbarhetsintyg sanktionsavgift (150 000 kr) kan utfärdas av Arbetsmiljöverket om giltigt tjänstbarhetsintyg saknas för en medarbetare som utför arbetsuppgiften.
Som chef behöver man dokumentera vilka medarbetare som berörs av krav på någon medicinsk kontroll. Därefter informera varje berörd medarbetare om den medicinska kontrollen; varför den behövs och att den är frivillig. Om det är en kontroll där tjänstbarhetsintyg krävs för att få utföra arbetsuppgiften, ska information om det framgå till berörd medarbetare, samt att det i ett utfärdat tjänstbarhetsintyg kommer att stå hur länge intyget gäller. När det gäller biologisk exponeringskontroll, exempelvis bly, kadmium och kvicksilver, får arbetsgivaren tillgång till resultat av provtagningen.
Utifrån denna information ska chef sedan erbjuda medarbetare att delta i medicinsk kontroll, ta reda på vilka medarbetare som tackar ja och därefter tillse att medicinsk kontroll beställs.

Medarbetares uppgifter

En medarbetare som informeras av chef om behov av medicinsk kontroll behöver själv göra ett aktivt val och meddela sin avsikt att delta eller inte delta till chef.
Vid aktivt val att delta, behöver medarbetare delta i beställd kontroll, medarbetare kan också behöva ge sitt tillstånd till att företagshälsovård delger vissa uppgifter till arbetsgivaren.
En medarbetare som själv uppmärksammar ett behov av medicinsk kontroll, exempelvis i planering inför nytt arbete, i samband med riskbedömning eller på annat sätt ska snarast informera sin chef.

Beställa medicinska kontroller

Medicinska kontroller beställs från upphandlad Företagshälsovård och enligt gällande rutiner, vid LiU finns dessa i avsnittet om Arbetsmiljö och hälsa på Liunet.
Vid beställningen behöver det anges att återkoppling av resultatet ska delges både medarbetare och arbetsgivare. Information till arbetsgivare kan vara begränsad av sekretess.
För beställning av medicinska kontroller finns mallar för både beställningsblanketter och tjänstbarhetsintyg som kan vara till hjälp, dessa finns via Arbetsmiljöverkets informationssida om medicinska kontroller.
Kostnad för medicinska kontroller, hälsoundersökningar mm som görs enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, får inte medföra några kostnader för medarbetaren.

Dokumentation av medicinska kontroller

För att arbetsgivaren ska kunna visa att ansvaret att anordna medicinsk kontroll uppfyllts krävs omfattande dokumentation av flera steg i processen.

All dokumentation bör diarieföras då uppgifterna ska sparas i minst 5 år. För tjänstbarhetsintyg och resultat av exponeringskontroll gäller att de ska sparas i minst 10 respektive 40 år, och om inte giltigt intyg eller dokument på genomförd kontroll kan uppvisas kan sanktionsavgift på 150 000 kr utfärdas, dessa dokument ska därför diarieföras.

Dokumentationen ska innehålla

Medarbetarens namn
Vilken eller vilka exponering medarbetare kan utsättas för, en kartläggning över vilka medicinska kontroller det finns behov av
Om exponering har skett bör man ange under vilken tidsperiod det skett
Uppgift om att medarbetaren har informerats
Uppgift om medarbetarens svar (om hen tackat ja eller nej till erbjudandet om medicinsk kontroll)
Kopia på beställd kontroll, beställningsblankett eller motsvarande

I de fall det är aktuellt ska även följande dokumenteras och diarieföras:

Uppgifter om tjänstbarhetsintyg (giltighetstid)
Resultat från en biologisk exponeringskontroll (bly, kadmium, kvicksilver)

Ämnesavsnitt

Bly

För att få genomföra arbete som innebär exponering för bly i någon form; bly, blyföreningar, blyinnehållande material, krävs medicinsk kontroll med en särskild bedömning för tjänstbarhet, ett tjänstbarhetsintyg samt biologisk exponeringskontroll. Medicinsk kontroll ska genomföras innan arbete med bly inleds och därefter återkommande med högst tre års mellanrum.

Därutöver ska biologisk exponeringskontroll genomföras, vilket innebär att blyhalten mäts i blodet innan arbete med bly inleds och därefter återkommande var 3:e månad. Gränsvärden för män och kvinnor samt annan provtagningstäthet utifrån resultat av exponeringskontrollen beskrivs i föreskrifter om medicinska kontroller och i Arbetsmiljöverkets vägledning om medicinska kontroller.

En tydlig redovisning av gränsvärden för bly finns i Arbetsmiljöverkets vägledning om medicinska kontroller.

Gravida och ammande arbetstagare får inte sysselsättas i blyarbete som innebär att bly eller blyföreningar kan tas upp i kroppen, se också avsnittet om Gravida och ammande.

Undantag, där medicinsk kontroll vid arbete med bly inte krävs

om arbetet sker med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent
vid blyarbete som utförs under högst 10 timmar per vecka och högst 50 timmar per kalenderår.
manuellt mjuklödningsarbete med lödtenn och elektrisk lödkolv om det finns effektiv processventilation; dragskåp, punktutsug eller motsvarande.

Vid försumbar exponering krävs inte heller medicinsk kontroll, men det gäller endast under vissa omständigheter och ska dokumenteras skriftligt.

Hantering av bly, blyföreningar, blyinnehållande material vid LiU

Hantering av bly vid LiU kan exempelvis innebära laborativ/experimentell hantering av bly, blyföreningar, blysalter av organiska syror eller annat blyhaltigt material. Det kan också innebära exempelvis hantering av blyhaltiga färger eller svetsning/skärning i metall som målats med blyhaltig färg.

Kadmium

För att få genomföra arbete som innebär exponering för kadmium i någon form; kadmium, kadmiumföreningar, kadmiuminnehållande material, krävs medicinsk kontroll med en särskild bedömning för tjänstbarhet, ett tjänstbarhetsintyg, samt biologisk exponeringskontroll. Medicinsk kontroll ska genomföras innan arbete med kadium inleds och därefter återkommande med högst tre års mellanrum.

Därutöver ska biologisk exponeringskontroll genomföras, vilket innebär att kadiumhalten mäts i blodet innan arbete med kadmium inleds och därefter återkommande var 6:e månad. Gränsvärden samt annan provtagningstäthet utifrån resultat av exponeringskontrollen beskrivs i föreskrift om medicinska kontroller och i Arbetsmiljöverkets vägledning om medicinska kontroller

En tydlig redovisning av gränsvärden för kadmium finns i Arbetsmiljöverkets vägledning om medicinska kontroller.

Undantag, där medicinsk kontroll vid arbete med kadmium inte krävs

Vid försumbar exponering krävs inte heller medicinsk kontroll, men det gäller endast under vissa omständigheter och ska dokumenteras skriftligt.

Hantering av kadmium, kadmiumföreningar, kadmiuminnehållande material vid LiU

Hantering av kadmium vid LiU kan exempelvis innebära laborativ/experimentell hantering av kadmium, kadmiumföreningar eller annat material som innehåller kadmium. Det kan också innebära exempelvis hantering av kadmiumhaltiga färger; citrongul till vinröd färg, svetsning eller lödning; arbete med kadmiuminnehållande lödlod.

Kvicksilver

För att få genomföra arbete som innebär exponering för kvicksilver i någon form; kvicksilver, kvicksilverföreningar, kvicksilverinnehållande material, krävs medicinsk kontroll med en särskild bedömning för tjänstbarhet, ett tjänstbarhetsintyg, samt biologisk exponeringskontroll. Medicinsk kontroll ska genomföras innan arbete med kvicksilver inleds och därefter återkommande med högst tre års mellanrum.

Därutöver ska biologisk exponeringskontroll genomföras, vilket innebär att kvicksilverhalten mäts i blodet innan arbete med kvicksilver inleds och därefter återkommande var 6:e månad. Gränsvärden samt annan provtagningstäthet utifrån resultat av exponeringskontrollen beskrivs i föreskrift om medicinska kontroller och i Arbetsmiljöverkets vägledning om medicinska kontroller.

En tydlig redovisning av gränsvärden för kvicksilver finns i Arbetsmiljöverkets vägledning om medicinska kontroller.

Undantag, där medicinsk kontroll vid arbete med kvicksilver inte krävs

Vid försumbar exponering krävs inte heller medicinsk kontroll, men det gäller endast under vissa omständigheter och ska dokumenteras skriftligt.

Hantering av kvicksilver, kvicksilverföreningar, kvicksilverinnehållande material vid LiU

Hantering av kvicksilver vid LiU kan exempelvis innebära viss laborativ/experimentell hantering av kvicksilver, kvicksilverföreningar eller annat kvicksilverinnehållande material.

I Sverige är det förbjudet att använda kvicksilverföreningar och kvicksilverinnehållande produkter, dock finns det några undantag från förbudet samt viss möjlighet att söka dispens för kvicksilveranvändning hos Kemikalieinspektionen, se avsnittet om Förbud, tillstånd, begränsningar och andra krav under Kemikaliehantering.

Vissa produkter som batterier, ljuskällor, komponenter i mätutrustningar innehåller kvicksilver, dock inget man normalt sett exponeras för. Exponering för kvicksilver dessa produkter skulle kunna förekomma i samband med exempelvis olyckshändelse.

Allergiframkallande kemiska produkter

Det finns två olika grupper av allergiframkallande kemiska produkter som kräver medicinsk kontroll, där den ena gruppen av produkter även kräver tjänstbarhetsintyg.

Medicinsk kontroll med krav på tjänstbarhetsintyg

För att få genomföra arbete som innebär exponering för de allergiframkallande produkter som anges nedan, krävs medicinsk kontroll med en särskild bedömning för tjänstbarhet, ett tjänstbarhetsintyg. Medicinsk kontroll ska genomföras innan arbete med allergiframkallande produkt inleds och sedan 3-6 månader efter att arbete med produkterna har börjat. Därefter ska medicinsk kontroll göras med högst 2 års mellanrum.

Exponering för

farliga kemiska produkter som klassificeras som H334 på grund av sitt innehåll av:
- diisocyanater,
- organiska syraanhydrider,
kemiska produkter som innehåller
- etyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka
- metyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka,

eller

isocyanater som bildas när ett ämne bryts ned i mindre beståndsdelar vid uppvärmning (termisk nedbrytning).

Medicinsk kontroll (utan krav på tjänstbarhetsintyg)

För att få genomföra arbete som innebär exponering för de allergiframkallande produkter som anges nedan, krävs medicinsk kontroll. Denna kontroll ska genomföras innan arbete med allergiframkallande produkt inleds.

För medarbetare som meddelar chef att de efter påbörjat arbete med de allergiframkallande produkterna nedan visar tecken på luftvägssjukdom, hudsjukdom eller allergi, så ska medicinsk kontroll anordnas.

Exponering för kemiska produkter som klassificeras som H317 eller H334 på grund av sitt innehåll av:

epoxiplastkomponenter,
formaldehydhartser,
metakrylater
akrylater

Undantag, där medicinsk kontroll vid arbete med allergiframkallande produkter inte krävs

Vid försumbar exponering krävs inte heller medicinsk kontroll, men det gäller endast under vissa omständigheter och ska dokumenteras skriftligt.

Utbildningskrav

För arbete med allergiframkallande produkter ställs särskilda krav på riskbedömning, skyltning och information. För vissa produkttyper ställs även krav på särskild utbildning. Om arbete med allergiframkallande produkter sker utan giltigt utbildningsintyg för medarbetaren/studenten och dennes chef/motsvarade kan Arbetsmiljöverket utfärda sanktionsavgift om 10 000 kr per berörd person. För mer information, se avsnittet om Allergiframkallande ämnen.

Exempel på produkter och användningar vid LiU

Faroangivelserna H317 och H334 innebär ”Kan orsaka allergisk hudreaktion” respektive ”Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning”.

Diisocyanat kan exempelvis vara metylendifenyl diisocyanat (MDI), toluen diisocyanat (TDI), hexametylen diisocyanat (HDI), Isoforondiisocyanat (IPDI).
Organiska syraanhydrider är små reaktiva molekyler används bland annat vid tillverkning av mjukgörare, alkyd och omättad polyesterharz, pesticider, fenolftalein och andra färgämnen, läkemedel, rostskyddsmedel samt konserveringsmedel till oljor och fetter. Ett stort användningsområde är som härdare i epoxyhartser, vilket kan innebära exponering för exempelvis Metyltetrahydroftalsyraanhydrid (MTHFA), Hexahydroftalsyraanhydrid (HHFA) och Metahexahydroftalsyraanhydrid (MHHFA).
Etyl-2-cyanoakrylat och metyl-2-cyanoakrylat: kraven på medicinsk kontroll gäller enbart om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka. Anledningen till detta undantag är att cyanoakrylater förekommer i snabblim, som vanligtvis används mycket kortvarigt.
Frisättning av isocyanater kan ske vid uppvärmning av målade saker och saker som innehåller polyuretan, detta då polyuretanplast som utsätts för höga temperaturer kan leda till termisk nedbrytning som frisätter isocyanater. Denna process börjar redan vid ca 150 °C. Även mekanisk bearbetning som slipning kan ibland orsaka termisk nedbrytning. Några exempel på (mono)isocyanater är: Diisopropylfenylisocyanat, fenylisocyanat, isocyansyra (ICA) och metylisocyanat (MIC).
Formaldehydhartser: fenol-formaldehydharts, urea-formaldehydharts och melamin-formaldehydharts.
Formaldehydlösningar berörs inte av krav på medicinsk kontroll.
Epoxiplastkomponenter: komponenter i lim, färg och lack samt som gjuthartser. Används också i målningsfärger, spackel, golvlacker och golvbeläggningar, i lim och fogmaterial för betong med mera.
Akrylatprodukter: typ som används vid läggning av fogfria golv eller i UV-härdande tryckfärg. Kan ingå i bland annat screen- och tryckfärger, färger och lacker för ytbehandling, golvbeläggningsmassor, dentalmaterial, cement för fixering av ortopediska endoproteser, gjuthartser, fotopolymeriserbara tryckplattor (klichéer) inom tryckerier samt lim
Väggfärg som benämns som ”akrylatfärg” omfattas inte av kraven på medicinsk kontroll men kan klassas som allergiframkallande beroende på tillsats av konserveringsmedel.

Asbest, kvarts och syntetiska oorganiska fibrer

Särskilda regler för damm som kan framkalla fibros i lungorna, till dessa räknas asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer. Damm som innehåller asbestfibrer svävar i luften mycket lång tid eftersom de är mycket lätta och tunna. Det är farligt att andas in asbestfibrer då de kan komma in i lungorna och vidare in i kroppen och orsaka flera allvarliga lungsjukdomar, bland annat tumörsjukdom.

Regler kring medicinska kontroller vid arbete med asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer beskrivs i föreskrifter och vägledning om medicinska kontroller.

Asbest

Den vanligaste asbestsorten är krysotil (vit asbest). De övriga asbestsorterna är amosit (brun asbest), antofyllit, tremolit, aktinolit och krokidolit (blå asbest).

Hantering av asbest kräver tillstånd, även för forskning, se Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt mer information om asbest på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Medicinsk kontroll vid arbete med asbest

Medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska anordnas för medarbetare som sysselsätts i arbete med asbest enligt föreskrifterna om Asbest.

Medicinsk kontroll ska göras innan arbete påbörjas och sedan med högst 3 års mellanrum. Kontrollen omfattar bland annat undersökning av lungor och hjärta och kan ligga till grund för ett tjänstbarhetsintyg.

Kvarts

Ingår i stora mängder i våra vanligaste bergarter, granit och gnejs. Detta innebär att kvarts förekommer bland annat i byggnads- och anläggningsverksamhet, i porslinsfabriker, tandtekniska laboratorier och inom kemisk-teknisk industri utöver gruv- och stenindustri. Mer information finns på Arbetsmiljöverkets sida om kvats- och stendamm.

Medicinsk kontroll vid arbete med kvarts, kvartsdamm

Medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska anordnas för medarbetare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i ett arbete där:

där halten respirabelt damm av kvarts eller kristobalit i luften uppgår till minst halva gränsvärdet, och
arbetet pågår under mer än 20 timmar per vecka under sammanlagt minst 3 månader per år.

Syntetiska oorganiska fibrer

Finns av många olika slag. Föreskrifterna om medicinsk kontroll gäller för kristallina fibrer som grafitfibrer och kiselkarbidfibrer, eldfasta keramiska fibrer och specialfibrer. Grafit- och kiselkarbidfibrer används vid armering. Eldfasta keramiska fibrer används som värmeisolering vid höga temperaturer. Specialfibrer kan användas som isolering i flyg- och rymdfarkoster och vid filtrering.

Kontroller behöver inte ske då sten- eller mineralull eller glasull används.

Medicinsk kontroll vid arbete med syntetiska oorganiska fibrer

Medicinsk kontroll ska göras om medarbetare exponeras under mer än 50 timmar per år för:

Eldfasta keramiska fibrer, specialfibrer eller kristallina fibrer som beskrivs i Arbetsmiljöverkets föreskrift om syntetiska oorganiska fibrer

Undantag gäller för material som innehåller mindre än 5 viktprocent syntetiska oorganiska fibrer.

Smittämnen

Smittämnen är mikroorganismer, prioner och humana invärtesparasiter som kan ge infektion hos människor. Arbete med smittämnen regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Smittrisker, mer information om arbete med mikroorganismer och smittämnen finns under avsnittet Biosäkerhet och på Arbetsmiljöverkets sida om Sjukdomar, smitta och mikrobiologiska risker.

Medicinska kontroller inklusive vaccination

Arbetsgivaren ska enligt föreskrifterna Smittrisker vid behov erbjuda vaccination, andra medicinskt förebyggande åtgärder och kontroller, om arbetstagaren har utsatts för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet.

Risk att utsättas för smitta kan exempelvis gälla vid hantering av blod, andra kroppsvätskor eller vävnader från människa eller djur. Andra situationer där risk finns att exponeras för smittämne kan vara vid fältarbete eller vårdsituationer med smittade patienter.

Exempel på åtgärder och kontroller är hälsoundersökning före och efter exponering, samt att vaccination erbjuds till personal som ska arbeta med smittämnen (där vaccination finns tillgänglig, se bilaga 1 till föreskriften om Smittrisker). Det kan exempelvis vara vaccination mot: hepatit A, B, tuberkulos, stelkramp, difteri, kolera, TBE.

När det gäller vaccination ska medarbetaren få veta vilka för- och nackdelar som finns, att vaccination inte alltid ger fullgott skydd och att man därför ska vidta andra skyddsåtgärder också.

Vid misstänkt exponering för smittämnen som ger allvarlig sjukdom kan man i vissa fall behöva behandla förebyggande med antikroppar, antibiotika, vaccinationer eller annan medicinering.

Kostnader för vaccination och andra medicinska kontroller som behövs för att utföra arbetet ska betalas av arbetsgivaren.

Vid oönskad händelse som kan innebära smittöverföring ska arbetsgivaren se till att arbetstagaren omedelbart tas om hand och medicinsk expertis ska bedöma behov av profylax och medicinska kontroller. Se Rutin för stick-, skär- och stänkskada – risk för blodburen eller annan smitta.

Försöksdjur

Mer information finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om försöksdjur.

Hälsofaror vid arbete med försöksdjur

Arbetstagare som arbetar med försöksdjur löper risk att utveckla allergi. Dessutom finns en risk för belastningsergonomiska problem, hudirritation samt sårskador. Även exponering för exempelvis faroklassade kemikalier, joniserande strålning kan förekomma.

Medicinsk kontroll vid arbete försöksdjur

Arbete med försöksdjur har ofta inneburit risk för framförallt allergibesvär. Arbetsgivaren ska erbjuda arbetstagare en läkarundersökning innan arbete påbörjas, om de sysselsätts i arbete med allergiframkallande försöksdjur. Här kan även damm som resultat av hantering av hö eller spån behöva inräknas.

Arbetstagare som uppvisar allergi eller överkänslighet mot någon faktor i arbetsmiljön skall erbjudas periodisk läkarundersökning. Arbetsgivaren ska också bedöma behovet av vaccination och annan immunprofylax i samråd med medicinsk och veterinärmedicinsk expertis, och vid behov erbjuda arbetstagare detta.

Joniserande strålning

Läkarundersökning ska genomföras innan en person sysselsätts i verksamhet med strålning i kategori A, vilket framgår under sidorna om Strålskydd, där man också beskriver klassificering av radionuklider.

Artificiell optisk strålning

Artificiell optisk strålning innebär all optisk strålning som inte avges från solen, exempelvis laserstrålning, ultraviolett strålning (UV-strålning) och infraröd strålning (värme). Exponeringen för artificiell optisk strålning får inte överskrida de gränsvärden som anges i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om artificiell optisk strålning.

Hälsofaror vid arbete med artificiell optisk strålning

Ögonskador

Ultraviolett strålning av olika våglängder absorberas på olika nivåer i ögat. Medan mer kortvågig strålning (UVB) i huvudsak absorberas i hornhinnan absorberas mer långvågig strålning (UVA) i linsen. Ultraviolett strålning kan skada hornhinnan och ge upphov till svetsblänk eller snöblindhet. Mycket höga doser av ultraviolett strålning kan resultera i en permanent nedsättning av synen.

Laserstrålning kan orsaka allvarlgia ögonskador.

Hudskador

Hudrodnad uppkommer när huden överexponeras för UV-strålning. Rodnaden är kombinerad med sveda och vid kraftig exponering kan det uppstå blåsor i huden på samma sätt som vid en brännskada. När gränsvärdena för synlig strålning överskrids finns det risk för brännskador på huden liksom för skador i ögats näthinna.

Stark infraröd strålning kan ge upphov till brännskador på oskyddad hud. Normalt uppfattar arbetstagaren denna exponering i och med att huden smärtar och svider redan vid exponeringen. Detta medför oftast att arbetet kan avbrytas innan svårare skador uppkommer.

Laserstrålning kan, beroende på styrka, ge mycket allvarliga skador.

Hudcancer

Ultraviolett strålning ökar risken för hudcancer och även läppcancer. Hudcancer förekommer i olika former. För vissa former ökar sannolikheten att drabbas med ökande livstidsdos av ultraviolett strålning.

Mer om de olika hälsofarorna med optisk strålning beskrivs i de allmänna råden till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om artificiell optisk strålning.

Medicinsk kontroll vid artificiell optisk strålning

Arbetsgivaren ska erbjuda medarbetare/studenter medicinsk kontroll (läkarundersökning) om

exponeringen för artificiell optisk strålning överskridit gränsvärdena (se föreskrifterna)
det vid en hälsoundersökning visat sig att en arbetstagare drabbats av en sjukdom eller skadlig inverkan på hälsan som en läkare eller annan sakkunnig inom företagshälsovården eller inom den övriga sjukvården anser beror på exponering för artificiell optisk strålning på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren ansvarar för att den som utför läkarundersökningen får tillgång till de resultat i riskbedömningen enligt som kan vara av betydelse för undersökningen.

Om det handlar om en akut skadesituation ska sjukvården kontaktas omedelbart. Vid behov av icke akut läkarundersökning, tas kontakt med företagshälsan.

Buller

Buller är oönskat ljud, både hörselskadligt och störande.

Hälsofaror vid arbete som medför buller

Starkt buller kan påverka tillfälligt eller ge bestående skador på hörseln, det kan också medföra ökad trötthet, stress och sämre arbetsprestation. Buller kan öka risken för olyckor, om viktiga ljud inte hörs, och att ofta behöva höja rösten kan leda till röstproblem.

Medicinska kontroller vid arbete som medför buller

Hörselundersökning ska erbjudas till den arbetstagare som utsätts för ljud som kan skada hörseln. Skadliga ljudnivåer (decibel) och exponeringstider framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller.

Mer information om buller finns också på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Vibrationer

Föreskrifterna om medicinska kontroller gäller arbetstagare exponerade för hand- och armvibrationer eller helkroppsvibrationer. Arbetsgivaren skall undersöka arbetsförhållandena och bedöma de risker som kan uppkomma till följd av exponering för vibrationer i arbetet. Riskbedömningen skall innehålla en uppskattning av den dagliga vibrationsexponeringen, mer information finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer.

Om bedömningen görs att arbetstagare kan komma att exponeras för vibrationer högre än insatssvärdena, ska arbetsgivaren skall erbjuda medicinsk kontroll till arbetstagare (insatsvärdena beskrivs i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer, bilaga 3, tabell 1). Även om insatsvärdena inte överskrids skall arbetsgivaren erbjuda medicinsk kontroll i de fall exponering sker på ett sådant sätt att det kan finnas skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå.

Undersökningar vid Lunds universitet (Stödmaterial för exponeringsbedömning av risker i arbetsmiljön som omfattas av krav på medicinsk kontroll, 2014-06-04) har visat att man riskerar att nå upp till insatsvärdena vid skakning av Eppendorf-rör mer än 30 min/vecka.

Hälsofaror vid arbete med vibrationsexponering

Omfattande exponering för vibrationer kan ge symtom till följd av skador på nerver, blodkärl, muskler och skelett. Kärlskadorna visar sig till exempel som avblekningar i huden vid nedkylning, vita fingrar. Vibrationer kan också påverka leder och muskelfästen i armar och axlar.

Medicinska kontroller vid arbete som innebär vibrationer

Arbetsgivaren ska erbjuda en medicinsk kontroll vilket innebär en läkarundersökning som utförs innan arbetet med vibrationsexponering påbörjas första gången. Uppföljande undersökningar görs sedan vart tredje år. Varannan periodisk undersökning kan ersättas av en enklare hälsoundersökning eller ett frågeformulär om symptom på vibrationsskada. Läkarundersökningen ska alltså genomföras minst vart sjätte år efter att arbetet med vibrationer påbörjats.

Mer information om vibrationer finns på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Bildskärmsarbete

Se information om glasögon för bildskärmsarbete på Liunet, under Arbetsmiljö och hälsa.

Minderåriga

I de fall studenter är minderåriga, under 18 år, gäller särskilda föreskrifter om arbetsmiljö för utbildningsgivaren/arbetsgivaren (LiU) eller den som tillhandahåller exempelvis VFU-placering. Det finns bland annat krav på medicinska kontroller. Se vidare Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om minderårigas arbetsmiljö.