Regleringen av kroppens salt och vätskebalans är en primär uppgift för njurarna som ofta fallerar vid olika njursjukdomar. Störningar i denna reglering leder inte sällan till övervätskning, som kan manifestera sig som hypertoni eller ödem. Det är dock svårt att få en detaljerad överblick över hur vätskan fördelar sig i kroppen och om svullnaden är bara lokalt betingad. Ödem kan orsakas av en mängd olika medicinska tillstånd som hjärt- eller njursvikt, eller nefrotiskt syndrom (NS). NS kännetecknas av ett stort läckage av proteiner från blodet till urinen, låg halt av proteiner i blodet och ödem. Mekanismerna bakom genesen till ödem hos dessa patienter är inte klarlagda ännu. Intressant nog är att ödemgrad inte alltid korrelerar till graden av proteinuri eller proteinkoncentration i blodet. Behandlingen av ödem kan ibland vara en utmaning i klinisk praxis, särskild hos patienter med NS som i vissa fall är resistenta till vattendrivande behandling.
Patienter med kroniska njursjukdomar (CKD) har en degenerativ muskelprocess associerad med högre muskelnedbrytning, minskad muskelsyntes och ökad muskelfett infiltration. Även om sarkopeni är en långsam och åldersrelaterad process, kan ett kroniskt sjukdomstillstånd såsom CKD leda till snabbare förlust av muskelmassa, styrka och funktion vilket resulterar i en högre predisposition för sarkopeni. Även om sarkopeni associeras med dålig livskvalitet, ökad sjuklighet, och dödlighet finns det ingen konsensus om hur man ska diagnostisera och kvantitativt bedöma sjukdomen. Detta komplicerar implementeringen av sarkopeni bedömning som stöd för behandlingsbeslut i sena CKD-stadier samt hindrar ytterligare förståelse av huruvida tidig kunskap om en patients muskelstatus kan hjälpa till att vägleda behandlingsmöjligheter.
Baserat på ett snabbt och standardiserat MR-protokoll kan muskelsammansättningen kvantifieras med hög noggrannhet och precision. MR-metoden möjliggör detektering av ett särskilt muskelkomposition fenotyp som kallas ”ogynnsam muskelkomposition " och som definieras som låg muskel volym kombinerad med hög muskel fett infiltration. Ogynnsam muskelkomposition har kopplats till ökad komorbiditet och dålig funktionsförmåga hos individer med fettlever (NAFLD) och till totalmortalitet i både NAFLD-individer och i den allmänna vuxna befolkningen.
Syftet med projektet är dels att undersöka skillnader i kroppens vätskefördelning hos ödematösa patienter och ge underlag för en bättre förståelse av de bakomliggande patofysiologiska mekanismerna bakom ödem hos nefros-patienter och dels att kunna identifiera CKD-individer som har högre risk för sämre prognos och som skulle vara föremål för tidiga och omfattande terapeutiska strategier.
