Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV)

Sport Without Injury ProgrammE (SWIPE)

Vi studerar skadeförekomst och uppkomstmekanismer av skador i samband med idrott. Vi studerar även effekten av skadeförebyggande åtgärder samt deras tillämpbarhet i olika idrotter och populationer.

Cardiovascular Magnetic Resonance Group - CMR

Vår forskning syftar till att förvärva nya insikter inom det kardiovaskulära systemet genom utveckling och tillämpning av nya bildgenerande metoder för kvantifiering av blodflöde, väggrörelse, och vävnadskarakterisering.

Prioriteringscentrum

Prioriteringscentrum är ett kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg vid LiU. Vi bedriver och stödjer forskning om prioriteringar i vården, utvecklar metoder för öppna prioriteringar och genomför konsultinsatser.

Arbetsterapiforskning

Arbetsterapiforskning syftar till att minska funktionshinder i samhället oavsett funktionsnedsättning. Inom vår arbetsterapiforskning finns fyra olika forskningsteman med tillhörande forskningsprojekt.

Vårdprogrammet: BättreRygg☺︎

Vårdprogrammet BättreRygg☺︎ är avsett att stödja diagnostisk- och behandlingsåtgärdsprocesser för mer effektiv primärvård för patienter med ny debut av ländryggssmärta, med eller utan radikulopati.

Ung och delaktig - YoPa

I forskningen ingår barn och unga med aktivitetsbegränsningar i sin vardag, såsom barn och unga med ADHD, autism, intellektuell funktionsnedsättning och rörelsehinder, men också barn och unga utan diagnos men med behov av särskilt stöd i skolan.

Geriatrik

Den geriatriska forskningen vid LiU är inriktad på två huvudområden. Det första rör den äldre individen, hennes åldrande, sjukdomar och hur vi i vården bäst möter den åldrade individens behov.

Medborgarskap och demens: Internationellt forskarnätverk

”Citizenship and Dementia: International Research Network” är ett internationellt forskarnätverk som syftar till att stimulera och utveckla internationell forskning kring hur det är att leva med demenssjukdom ur ett medborgarperspektiv.

Medborgarskap och demens

Medborgarskap och demens är en forskargrupp som analyserar hur det är att vara medborgare med demenssjukdom – från medborgarskapets idéer, till välfärdens organisering, insatser och möten med personer med demens, till det civila samhällets betydelse.

Livsstil och hälsa hos unga vuxna

Insatser för att främja goda levnadsvanor bland unga vuxna är en god investering. Det här projektet riktas därför till målgruppen gymnasie- och universitetsstuderande.

Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi

Inom Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) bedrivs metodutveckling, kunskapsspridning och utvärdering av metoder och procedurer inom hälso- och sjukvård.

Regional Infectious Disease Epidemiology and Simulations - RIDES

Vi forskar om utveckling och utvärdering av data- och informationsbehandling i samband med utbrott av infektionssjukdomar på lokal och regional nivå.

Forskningsgruppen för digital hälsa och vård

Denna forskargrupp är tvärprofessionell och består av sjuksköterskor, psykologer, läkare, samt andra professioner inom hälso- och sjukvården.

BAS – Bedömning av anpassningar i skolmiljön

BAS är ett intervjuinstrument som utifrån elevens perspektiv identifierar behov av anpassningar i skolan.

Delaktighet för äldre personer

Forskningen handlar om vardagslivet och möjligheter till aktivitet och delaktighet i samhället för olika grupper av äldre personer. Frågor om åldrande, delaktighet, kvarboende och teknikanvändning är väsentliga delar av forskningen.

Kulturell kompetens för hälso- och sjukvårdspersonal

Kulturell kompetens Självskattningsinstrument för personal (KKS) kan användas både inom forskning som datainsamlingsinstrument och som kliniskt tillämpat instrument i olika verksamheter. Just nu pågår flera forskningsprojekt kopplat till detta.

e-Hälsa

e-Hälsa är ett styrkeområde vid Linköpings universitet och Region Östergötland. Styrkeområdenas uppdrag är att bedriva internationellt framstående forskning, samt skapa en inkluderande forskningsmiljö med hög vetenskaplig nivå.

Epistemologi och post-Covid

Pandemin har påverkat oss alla, men vissa mer än andra. För dem som lider av post-Covid är den kvardröjande effekten särskilt påtaglig. Tvärvetenskaplig forskning behövs för att förstå denna nya hälsoutmaning.

Prata om hjärtsvikt

I detta forskningsprojekt har ett kommunikationsstöd utvecklats som avser att hjälpa personer med hjärtsvikt och deras närstående att samtala med vårdpersonal om hjärtsviktens sjukdomsförlopp.

Astrid Janzon symposium 2022

Välkomna till 2022 års upplaga av Astrid Janzon Symposium den 25 november, som i år hålls vid Jönköpings universitet.

SWEPPE - ett digitalt stöd för personer med långvarig smärta och deras arbetsgivare

Ett forskningsbaserat verktyg för dig med långvarig smärta och din arbetsgivare när du är på väg tillbaka till arbetet. Syftet med SWEPPE är att främja en hållbar återgång till arbetslivet.

Demensvänligt samhälle – Norrköpingsmodellen

Det är angeläget att utveckla forskning om sociala innovationer för att bidra till ett demensvänligt samhälle genom att personer med demens synliggörs, blir hörda och inkluderade i samhället.

Forskningsnätverket för studier av ektopisk fettinlagring

Vi studerar hur fettinlagring i olika organ, så som lever, muskel och hjärta, ökar risken för sjukdomsutveckling. Förhoppningen är att kartläggning kommer att hjälpa oss att identifiera de individer som löper högst risk att utveckla sjukdom.

SWEDEwork – Sustainable work and everyday life

Forskargruppen SWEDEwork har som mål att utreda individens förutsättningar för ett fungerande arbetsliv och utforma personcentrerade interventioner inom medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

SWEdigS – Digitala lösningar för en hållbar arbetssituation

SWEdigS är ett koncept med olika digitala redskap för att stödja individer med långvarig smärta i att skapa en hållbar arbetssituation.

NACOX-studien

Naturalförlopp och återhämtning efter främre korsbandsskada.

Vaskulär immunologi

Vi vill förstå varför immunförsvaret är i obalans hos många med kranskärlssjukdom för att kunna skräddarsy behandlingen av orsaken till sjukdomen, snarare än symtomen.

Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad undervisning för vårdprofessionerna

Vårt huvudsakliga fokus är att utveckla kunskapen om hur interprofessionellt samarbete i sjukvårdsteam kan utvecklas och tränas genom simuleringsbaserade inlärningsmiljöer.

The Remote Exercise SWEDEHEART-studien

Syftet är att utvärdera om träning via videolänk under ledning av fysioterapeut som erbjuds som komplement till sjukhusbaserad träning kan öka andelen patienter med hjärtinfarkt som framgångsrikt genomför ett träningsprogram inom hjärtrehabilitering.

ECRA

Projektet "Mervärdet av en beteendemedicinsk intervention i fysioterapi avseende följsamhet och rehabiliteringsresultat vid träningsbaserad hjärtrehabilitering" - även kallat ECRA.

Registerbaserade forskningsprojekt - SWEDEHEART

Gruppen PHYS-EX CVD arbetar tillsammans med forskare inom kvalitetsregistret SWEDEHEART med studier som fokuserar på att utvärdera och förbättra sekundärpreventiva insatser efter hjärtinfarkt.

Fysisk aktivitet och träning vid kardiovaskulär sjukdom

Den övergripande målsättningen är att utveckla och utvärdera metoder och interventioner med fokus på fysisk aktivitet och träning vid kardiovaskulär sjukdom

Stöd i mobilen för de som vill ändra sina levnadsvanor - Coach

Ett nytt stöd för de som vill förändra sina levnadsvanor. Coach har tagits fram av forskare vid LiU och ser olika ut beroende på vilken version av stödet personen fått.

SUNRISE-projektet

SUNRISE – International Surveillance Study of Movement Behaviours in the Early Years är ett projekt initierat av University of Wollongong, Australien. Projektet undersöker bland annat barn och deras fysiska aktivitet.

Skulderbesvär – bedömning, behandling och utfallsmått

Forskningen har det övergripande syftet att förbättra diagnostik, behandling och utvärdering av patienter med olika skulderbesvär inom såväl primärvårdsrehabilitering som inom ortopedisk verksamhet.

Lärande i virtuella miljöer

Projektets övergripande syfte är att undersöka hur virtuella miljöer stödjer interprofessionellt lärande i hälso- och sjukvårdsutbildningar. Det är ett samarbete mellan LiU, Göteborgs universitet och Karolinska Institutet.

Twincities - folkhälsans bestämningsfaktorer

Tvillingstäderna Linköping och Norrköping erbjuder unika möjligheter att studera och jämföra faktorer som påverkar befolkningens hälsa på olika sätt. Vilken betydelse har den sociala miljön för folkhälsan? Vilka faktorer gynnar folkhälsan?

Europeiska beteendeskalan för egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt, där skalan EHFScB kan användas, avser beteenden eller åtgärder som patienten själv utför med syfte att öka livslängd, hälsa och välbefinnande.

Cesar-Network

CESAR är ett forskarnätverk som verkar för samarbete och samverkan inom kardiovaskulär vårdforskning i Sverige.

Teknologi och egenvård för hjärtpatienter

Teknik kan hjälpa patienter till bättre egenvård, göra dem mindre beroende av vårdgivare och höja deras livskvalitet.

Wii-projektet

Att spela Wii-spel kan ge patienter med hjärtsvikt förbättrad träningskapacitet, daglig fysisk aktivitet och livskvalitet. I undersökningen delades patienter slumpmässigt in i en Wii-grupp eller kontrollgrupp.

Bedömning och normering av körförmåga hos äldre - NorDAS

Förmågan att köra bil på ett säkert sätt kan påverkas av sjukdom eller skador. För att bedöma detta används olika utredningsmetoder, men resultaten kan påverkas av naturligt åldrande. Därför vill vi kunna jämföra med friska äldre bilförare.

Diastolisk vänsterkammarfunktion - Beslutsstöd

Vi har tagit fram ett formulär som ett beslutsstöd vid bedömning av diastolisk funktion hos personer med hjärtsjukdom.

Att prata om prognos

Det är viktigt att patienter med hjärtsvikt och anhöriga vet vad de kan förvänta sig av den framtida vården, även i livets slutskede.

Funktionshinder i skolan

Vilka hinder finns i skolmiljön? Hur ser barn och unga med funktionsnedsättning på delaktighet? Vilken betydelse har teknikstöd för studieresultatet? Vi utvecklar intervjuinstrumentet BAS, där barn/unga själva identifierar sina behov av anpassningar.

Aktivitet vid omfattande flerfunktionsnedsättning – Rett syndrom

Målet med vår forskning är att öka kunskapen om individer med Rett syndrom när det gäller upplevelse av aktivitet. Vi tittar främst på deras vardagliga aktiviteter.

Instrument för bedömning av arbetsförmåga

Bedömningsinstrumenten AWC, AWP, WEIS och WRI används av landstings/region baserade, statliga, kommunala och privata rehabiliteringsaktörer i Sverige för bedömning av personers arbetsförmåga och utformning av personcentrerade rehabiliteringsinsatser.

Knäskador inom idrott

Vår forskning fokuserar på riskfaktorer, behandling och konsekvenser efter en idrottsskada, särskilt knä- och korsbandsskador.

Kan jag klara det här? – Teknik, hälsa och åldrande hos äldre-äldre

Nya artefakter och tekniska system förväntas påverka äldre personers oberoende och sociala relationer samt erbjuda möjligheter till omvårdnad och service i hemmet. Hur ser äldre personer på detta, leder teknikanvändning till trygghet och kvarboende?

RemindMe

RemindMe är ett nytt webbaserat planerings- och påminnelsehjälpmedel. Vi utvecklar och prövar det nya digitala verktyget som är ett stöd för personer att komma ihåg aktiviteter och planera sin vardag.

PAINOMICS® Research Group

Vi forskar om molekylär smärta. Vi vill förstå och mäta de komplexa nätverk av cellulära och molekylära händelser i kroppen som är aktiverade vid olika smärttillstånd.

M4-health: grunden för generell AI i sjukvården

I det VR-finansierade projektet ”M4-health: grunden för generell AI i sjukvården”, lägger vi grunden för en mer generell och flexibel typ av AI i sjukvården.

Fysioterapi - epidemiologi och prevention

En förutsättning för forskning inom prevention av skador och sjukdomar är kunskap om deras förekomst, förlopp och orsaksmekanismer. Vi följer skadors och sjukdomars betydelse och konsekvenser för individen, organisationen och samhället

Interprofessionellt lärande i praktiken

I det här projektet studerar vi hur studenter inom hälso- och sjukvård lär interprofessionell samverkan med varann och med patienter under sin utbildningstid.

Hjärtats adaption i aortaklaffsjukdom

Aortaklaffsjukdomar kan leda till belastning på vänster kammare i hjärtat och till slut hjärtsvikt. Vår forskning inriktar sig på att bättre diagnosticera och behandla dessa patienter.

Innovativa livsstilsinterventioner

Våra levnadsvanor bidrar till en majoritet av de sjukdomstillstånd som vi idag behandlar inom hälso- och sjukvården. Därför är det angeläget att utveckla, utvärdera och implementera behandlingar som effektivt bidrar till en bättre folkhälsa.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi för patienter med icke-kardiell bröstsmärta

Forskningsstudien IKSIT fokuserar på patienter med oro och ångest över sina återkommande icke-kardiella bröstsmärtor. Patientgruppen faller ofta mellan stolarna, men kognitiv beteendeterapi via internet kan vara en möjlig lösning.

EPSONiP

I detta forskningsprojekt har ett tvärvetenskapligt team av forskare det gemensamma intresset att utforska kopplingen mellan fettlever, epikardiellt fett och hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes.

REAGERA - Sjukvårdens ansvar i mötet med äldre utsatta för övergrepp

I svenska studier har ca 15% av äldre kvinnor och män uppgett att de efter 65 års ålder utsatts för emotionella, fysiska eller sexuella övergrepp alternativt försummelse eller ekonomiskt utnyttjande.

Diagnosticering och rehabilitering vid Whiplashrelaterade besvär

Vi studerar diagnostik och behandling efter whiplashskada. Vi arbetar med en nackspecifik träningsmetod för att lindra besvären och med bättre metoder för att diagnosticera skadorna.

SweMSK onlinekonferens 2021

En konferens där förarbetet kring forskningsnätverket SweMSK presenteras samt framtidsutsikterna för nätverket. Datum: 26 november 2021.

MoBILE

Ett forskningsprogram som ska ta fram sju verktyg som syftar till att förbättra hälsan hos utvalda målgrupper, exempelvis gravida, barn, ungdomar och patienter med planerat kirurgiskt ingrepp.

Differens från bastemperatur

Ett nytt sätt att bedöma kroppstemperatur vid feber hos kritiskt sjuka patienter, relaterat till individuell bastemperatur och mätställe.

Bättre omhändertagande av muskuloskeletala besvär

Muskuloskeletala sjukdomar rankas högst i den globala sjukdomsbördan. Syftet med vår forskning är att utvärdera och implementera evidensbaserad vård vid muskuloskeletala besvär.

Fysioterapeutisk diagnostik och rehabilitering

Vi bedriver klinisk forskning om diagnostisk tillförlitlighet och effekter av t ex träning, smärthantering, beteendestrategier och manuella tekniker. Kunskapen implementeras för kliniskt beslutsfattande och evidensbaserad praxis.

Allmänmedicin

Bred forskning med ett patientnära perspektiv. Forskning och undervisning i allmänmedicin berör många stora patientgrupper och sjukdomspanoraman i primärvården.

Stressheart

Forskargruppen Stressheart har utvecklat en analysmetod där man mäter stresshormonet kortisol ur människors hår för att studera stressnivåerna flera månader bakåt i tiden, likt årsringarna på ett träd.

Internetanvändning och delaktighet i vardagliga aktiviteter hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Hur använder ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning internet för att vara delaktiga i en digital vardag och ett alltmer internetbaserat samhälle? Vi utforskar detta från målgruppens eget perspektiv med anpassade metoder.

Artificiell hjärtpump med pulserande flöde

Vår forskning handlar om utvecklandet av artificiella hjärtpumpar med pulserande flöde. Vi arbetar också med narkos- och operationsteknik vid implanteringen i kroppen.

Mitralisklaffkirurgi

Den vanligaste orsaken till att mitralisklaffen, mellan vänster förmak och kammare, behöver opereras är att den läcker. I de flesta fallen ger en lagning av klaffen bättre resultat än om man byter klaffen till en protes.

Behandling av meniskskador

Titthålsoperationer har länge varit den vanligaste behandlingen vid misstänkt meniskskada. Men nyttan av operationen ifrågasätts nu och ersätts istället med träning i första hand för medelålders och äldre personer med smärta i knät.

Analys av kroppssammansättning med hjälp av MR

Det här projektet har utvecklat en metod för kvantitativ bedömning av kroppssammansättning som mäter både fettfördelning och muskelvolym men hjälp av MR.

4D Flow CT

Syftet med det här projektet är att extrahera funktionella data från anatomiska bilder av hjärtat med hjälp av bildbaserade simuleringar med mål att tidigare och mer exakt kunna diagnostisera och behandla hjärtsjukdomar.

Diagnostik av och prognostisering vid fettlever

Överförbrukning av alkohol har länge ansetts vara den dominerande orsaken till leverförfettning men under senare år har det framkommit att övervikt och dess associerade sjukdomar är en minst lika viktig orsak.

HEART4FLOW

Heart4Flow är ett EU-projekt med syfte att förbättra diagnos och behandling av hjärtsjukdomar med hjälp av 4D-blodflödesanalys.

Kirurgisk behandling av förmaksflimmer

Förmaksflimmer är vanligt hos patienter som kommer till hjärtkirurgi vilket ökar dödligheten och sjukligheten på sikt. Vi studerar olika kirurgiska behandlingsmetoder av förmaksflimmer.

Medicinsk simulering - instruktörsperspektiv

Vi studerar den pedagogiska utvecklingen av instruktörer inom medicinsk simulering över tid, med fokus på individens respektive organisationens utveckling.

Utvärdering av aortaklaffinterventioner

I en observationell studie följer vi patienter med aortaklaffsjukdom från diagnostillfället över åtgärden, med kirurgi eller kateterburen teknik, till ettårskontrollen efter ingreppet, ABU-studien.

Zebrafiskfacilitet och laboratorium

Zebrafiskens embryon kan utnyttjas för forskning inom en mängd områden och kan reducera och ersätta forskning på andra försöksdjur.

ICT for Selfcare

Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för att utveckla och utvärdera hållbara informations- och kommunikationstekniklösningar för vården, i samarbete med patienter, närstående och vårdpersonal

PhysCan - Fysisk träning för cancerpatienter

Vi studerar effekter av fysisk träning och beteendemedicinska strategier för att förebygga och minimera cancerrelaterad trötthet, förbättra livskvaliteten och sjukdomsutfallet hos patienter med cancer.

Vaksamhet i omvårdnad

En kritiskt sjuk patient har svårt, eller kan inte alls, själv uttrycka och förmedla obehag eller hur den känner sig. Vårdpersonalens bedömning och tolkning av vitala parametrar är avgörande för att förstå när och hur patientens tillstånd förändras.

Etiologi och prevention av ryggdeformiteter

Syftet med forskningsprogrammet är att förbättra kunskapen om modifierbara uppkomstmekanismer och effektiviteten av individanpassade preventions- och behandlingsmetoder för ryggdeformiteter.

Rörelsevetenskap - Analys av basala mekanismer, rörelsefunktion och smärta

Vår forskning syftar till att öka kunskapen om funktion hos friska och de med funktionsnedsättningar till följd av sjukdomar eller skada. Vi mäter och analyserar förutsättningar och mekanismer för kroppens funktion och aktivitet i rörelse.

Athletics Research Center

Friidrott är ur ett globalt perspektiv en av de mest populära individuella sporterna och den största idrotten vid OS. Athletics Research Center (ARC) är en internationell samlingspunkt för tvärvetenskaplig friidrottforskning.

Kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med diabetes

CARDIPP syftar till att identifiera markörer för hjärt- kärlsjukdom. Det i sin tur ska göra det möjligt att att sätta in en tidigare och mer individuellt anpassad behandling för patienter med typ 2 diabetes.

Livsstil och hälsa hos barn i förskoleåldern

Övervikt och fetma hos barn är fortfarande en global hälsoutmaning. Det här projektet syftar till att främja goda mat- och rörelsevanor bland förskolebarn.

Livsstil och hälsa hos gravida

En stor andel gravida ökar alltför mycket i vikt under graviditeten. Det här projektet syftar till att stödja gravida till en hälsosam viktuppgång.

Livsvillkor, stress och hälsa - LSH-studien

Kan stress och psykobiologiska mekanismer förklara socioekonomiska skillnader i hälsa? Fokus i projektet är att identifiera skyddande psykologiska resurser med målet att minska skillnader i hälsa för olika socioekonomiska grupper i samhället.

Idrottsmedicin

Livsstil och hälsa hos vårdsökande inom primärvården

En stor andel av den svenska befolkningen har ohälsosamma levnadsvanor och i det här projektet är patienter i primärvården i fokus.

Livsstil och hälsa hos patienter på sjukhus

Det här projektet syftar till att stödja personer med kronisk sjukdom att öka sin kunskap om egenvård och livsstilsförändring.

Livsstil och hälsa hos patienter som ska utföra ett planerat kirurigiskt ingrepp (elektiv kirurgi)

En god hälsostatus innan operation minskar risken för post-operativa komplikationer. Det här projektet syftar till att stödja hälsosamma levnadsvanor innan operation.

Åldrande och delaktighet – Intellektuell funktionsnedsatta i gruppbostad

Delaktighet i alla åldrar är ett av funktionshinderspolitikens centrala mål. Detta projekt syftar till att belysa och problematisera åldrande och delaktighet bland äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad.

Stöd i skolan och övergång till gymnasiet, vidare studier och arbete

Vi undersöker övergångsprocessen från grundskola till gymnasiet, vidare studier och/eller arbete för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Nya möjligheter med teknikstöd i skolan

Vilka hinder och svårigheter upplever elever med olika nedsättningar i skolan? Hur får vi dem delaktiga och aktiva? Genom bedömningar med instrumentet BAS, individuella stödinsatser och teknikstöd ökar delaktighet och möjlighet att få godkända betyg.

Sexrådgivning vid kardiovaskulär sjukdom

Patienter med kronisk sjukdom kan ha frågor rörande intimitet och sexuell funktion. Det är viktigt att vårdgivare tar sig an dessa frågor.

Tolkning inom hälso- och sjukvård

Betydelsen av den omgivande organisationen och det sammanhang tolkningen sker i belyses för att studera gränserna/villkoren för att tolkning ska kunna ske och konsekvenserna av olika metoder och traditioner som används vid tolkning diskuteras.

Arbetslivsinriktad rehabilitering – bedömning och intervention

Fokus för forskningsområdet är arbetsförmåga och hur detta komplexa fenomen kan bedömas och förstås som underlag för intervention.

Teleyoga – när öst möter väst

Vi undersöker om medicinsk Yoga på distans kan ge människor bättre hälsa. I studien ingår hjärtsjuka och tidigare intensivvårdspatienter.

Rehabilitering med musik för Parkinsons sjukdom

Misstänkt infektion hos sköra äldre

Kan ny teknik som involverar äldre och deras anhöriga leda till tidig upptäckt av infektion och minska antalet vårddagar på sjukhus?

Utvärdering av plack i halspulsådern

Det här projektet utvecklar nya metoder för bättre riskbedömning av halspulsåderplack genom att fokusera på plackkomposition och blodflödesparametrar snarare än nivå av kärlförträngning.

Hudcancerprevention i primärvård

Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och många andra delar av västvärlden. Trots att hudcancer är en av de enklaste cancerformerna att förebygga har det ändå visat sig vara svårt i praktiken.

DOHART (DOwnHeARTed)

Ett viktigt syfte med DOHART studien är att förbättra omhändertagandet av och behandlingen av personer med hjärtsjukdom och depressiva besvär med hjälp av ett internetbaserat självhjälpsprogram byggt på kognitiv beteendeterapi (KBT).

Football Research Group – FRG

Vi är en internationell forskargrupp som samarbetar med UEFA. Vi studerar skador på spelare i klubbar som deltar i Champions League med målet att minska risken för idrottsskador inom fotboll.

Kvantitativ datortomografi för mer noggrann strålterapi

Vid strålterapi med låga fotoenergier och med protoner är det värdefullt att veta vilka grundämnen som patientens organ består av. Med kvantitativ datortomografi med flera energier kan vi bestämma mängden väte, kol, syre och kalcium i patienten.

Bildoptimering vid röntgendiagnostik

Inom bildoptimering söker vi de inställningar på röntgenapparaten som minimerar stråldoserna och ger tillräckligt bra bildkvalitet. Med hjälp av specifika bildkriterier och datormodellberäkningar kan vi mäta kvaliteten och optimera mot stråldosen.

Dosimetri vid röntgendiagnostik

Röntgenundersökningar ger ett betydande bidrag till befolkningens stråldos från joniserande strålning. Med hjälp av avancerad datormodellering utvecklar vi mer noggranna metoder att kalibrera de strålningsdosimetrar som möter patientdoserna.

Retrospektiv EPR dosimetri

Om en kärnteknisk olycka skulle inträffa måste man kunna bestämma vilken stråldos de som varit i närheten utsatts för. Saker vi ofta bär med oss som mobiltelefon eller tuggummi kan användas till detta.

EPR dosimetri för strålterapi

Före en strålbehandling gör man en dosplan över hur man fördelar strålningen och denna måste verifieras experimentellt. Vi har tagit fram ett dosimetrisystem som är tillräckligt känsligt för att kunna bestämma både höga och relativt låga doser.

Utveckling av EPR dosimetri för olika strålkvaliteter

Vi har utvecklat en EPR-dosimeter, litiumformiat, som är känsligare än den konventionellt använda alanin. Denna framställs i form av tabletter och har kvalitetstestats.

Sömnsjukdomar

I min forskargrupp studerar vi vad som händer i hjärnan vid narkolepsi och andra sömnsjukdomar för att på sikt kunna använda funktionell avbildning för att bättre förstå patienternas symptombild och möjligen minska tiden till diagnos.

Funktionell avbildning av hjärnan

Med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) kan hjärnans funktion avbildas. Genom att kombinera fMRI med EEG drar vi nytta av den goda rumsliga upplösningen vid fMRI och den goda tidsupplösningen vid EEG.

Mekanistisk modellering av hjärnans funktion

Genom matematisk modellering kan man testa olika hypoteser som förklarar hjärnans funktion. Metoden bygger på systembiologiska principer och använder matematiska uttryck för att  beskriva vad som händer i hjärnans nervceller och blodkärl.

Nordisk intressegrupp inom implementering

Nordic Implementation Interest Group är en intressegrupp av forskare och praktiker med intresse för frågor kring evidensbaserad praktik inom hälso- och sjukvård, socialt arbete, utbildning och andra områden och verksamheter.

Implementering i hälso- och sjukvård

Vår forskning handlar om att överbrygga gapet mellan forskning och praktik, i hälso- och sjukvården såväl som i samhället i stort.

Cardiodiet

Minskar råd om en medelhavskost risken att få diabetes hos patienter som vårdats för kranskärlssjukdom? Minskar dessa råd risken att få återfall i kranskärlssjukdom eller att få stroke?

Reaktioner och upplevelse av sjukdom och ohälsa

Hur personen upplever, reagerar på och hanterar symtom, sjukdom och ohälsa är beroende av att människan ses som en helhet.

Utveckling av teori och metod inom omvårdnad

För att bibehålla en god kvalitet på forskningen samt omvårdnaden är det viktigt att utveckla teorier och olika begrepp som används inom omvårdnadsforskningen.

Konsekvenser av omvårdnad och behandling

Här studeras människors livskvalitet/hälsorelaterad livskvalitet, egenvård, symtomlindring, återhämtning, funktionella status och komplikationer.

Förutsättningar för hälsa

Olika studier bedrivs som syftar till att kartlägga egenvårdsförmåga vid kronisk hjärtsvikt samt kartlägga faktorer som är relaterade till egenvårdsförmåga.

Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 hp

Som legitimerad biomedicinsk analytiker är du redo att axla en nyckelroll i sjukvården. Här väntar dig en mycket god arbetsmarknad. Dina analyser används bland annat för att ställa diagnoser, följa sjukdomsförlopp och bedöma behandling.

Specialistsjuksköterska psykiatrisk vård, 60 hp

Specialistsjuksköterskan med inriktning mot psykiatrisk vård arbetar med omvårdnad i alla vårdsituationer där människor lider av psykisk ohälsa.

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 hp

Utbildningen till specialistsjuksköterska med inriktning distriktssköterska förbereder dig inför möten med patienter i alla åldrar i såväl planerade som oförberedda situationer.

Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning mot anestesisjukvård, 60 hp

Under anestesi påverkas patientens fysiska och psykiska tillstånd och de naturliga försvarsmekanismerna reduceras. Det gör att specialistsjuksköterskan med inriktning anestesisjukvård får ett stort ansvar för patientens omvårdnad.

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård, 60 hp

Specialistsjuksköterskan med inriktning mot intensivvård vårdar svårt sjuka patienter, både före och efter operativa ingrepp, vid speciella undersökningar och behandlingar.

Avdelningen för verksamhetsstöd (VS)

Avdelningen för verksamhetsstöd på HMV tillhandahåller ett professionellt administrativt stöd till institutionens lärare och forskare.

Avdelningen för diagnostik och specialistmedicin (DISP)

Avdelningen består av tre enheter (internmedicinska, kardiovaskulära och radiologiska vetenskaper) och innehåller sju ämnesområden inom vilka forskning och undervisning bedrivs.