Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV)

4D Flow CT

Syftet med det här projektet är att extrahera funktionella data från anatomiska bilder av hjärtat med hjälp av bildbaserade simuleringar med mål att tidigare och mer exakt kunna diagnostisera och behandla hjärtsjukdomar.

ACCESS

ACCESS är en studie om effektiv prediktering av muskeldegeneration leversjukdomsrelaterade komplikationer.

Hjärtats adaption i aortaklaffsjukdom

Aortaklaffsjukdomar kan leda till belastning på vänster kammare i hjärtat och till slut hjärtsvikt. Vår forskning inriktar sig på att bättre diagnosticera och behandla dessa patienter.

WellTECH@age

Hur bidrar välfärdsteknik till trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet inom äldre omsorgen?

M4-health: grunden för generell AI i sjukvården

I det VR-finansierade projektet ”M4-health: grunden för generell AI i sjukvården”, lägger vi grunden för en mer generell och flexibel typ av AI i sjukvården.

AI-litteracitet inom hälso- och sjukvårdsutbildningar

Generativ artificiell intelligens (GAI) förändrar snabbt förutsättningarna för lärande och yrkesutövning inom hälso- och sjukvården.

Artificiell intelligens inom mammografiscreening (AIM)

Artificiell intelligens (AI) inom mammografiscreening – AIM är ett forskningsprogram med särskilt fokus på klinisk nytta, effektivisering och implementeringsaspekter.

Fysisk aktivitet och träning vid kardiovaskulär sjukdom

Den övergripande målsättningen är att utveckla och utvärdera metoder och interventioner med fokus på fysisk aktivitet och träning vid kardiovaskulär sjukdom

Aktivitet vid omfattande flerfunktionsnedsättning – Rett syndrom

Målet med vår forskning är att öka kunskapen om individer med Rett syndrom när det gäller upplevelse av aktivitet. Vi tittar främst på deras vardagliga aktiviteter.

Internetanvändning och delaktighet i vardagliga aktiviteter hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Hur använder ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning internet för att vara delaktiga i en digital vardag och ett alltmer internetbaserat samhälle? Vi utforskar detta från målgruppens eget perspektiv med anpassade metoder.

Praktikarkitekturer i interprofessionell hälso- och sjukvårdsutbildning, ALLin4IPE

I detta internationella forskningsprojekt studerar vi interprofessionell utbildning (IPE) med fokus på VFU, dvs där studenter genomför någon form av praktiskt moment i olika hälso-och sjukvårdssammanhang.

Allmänmedicin

Bred forskning med ett patientnära perspektiv. Forskning och undervisning i allmänmedicin berör många stora patientgrupper och sjukdomspanoraman i primärvården.

Analys av kroppssammansättning med hjälp av MR

Det här projektet har utvecklat en metod för kvantitativ bedömning av kroppssammansättning som mäter både fettfördelning och muskelvolym men hjälp av MR.

Rörelsevetenskap - Analys av basala mekanismer, rörelsefunktion och smärta

Vår forskning syftar till att öka kunskapen om funktion hos friska och de med funktionsnedsättningar till följd av sjukdomar eller skada. Vi mäter och analyserar förutsättningar och mekanismer för kroppens funktion och aktivitet i rörelse.

Sports Analytics

Sports Analytics (Analys av sport) handlar om att använda data relaterade till sportevenemang för att få insikter om sporten och dess omgivning. Insikterna kan gälla spelar- och lagprestationer, strategier, träning, skador och spelregler.

Regional Infectious Disease Epidemiology and Simulations - RIDES

Vi forskar om utveckling och utvärdering av data- och informationsbehandling i samband med utbrott av infektionssjukdomar på lokal och regional nivå.

Digitalt stödprogram för anhöriga till personer med hjärtsvikt

Det pågående forskningsprojektet har som målsättning att utvärdera effekterna av ett stödprogram till anhöriga till personer med hjärtsvikt. Programmet finns på den interaktiva webbplattformen Stöd och Behandling via 1177.se.

BAS – Bedömning av anpassningar i skolmiljön

BAS är ett intervjuinstrument som utifrån elevens perspektiv identifierar behov av anpassningar i skolan.

REAGERA - Sjukvårdens ansvar i mötet med äldre utsatta för övergrepp

I svenska studier har ca 15% av äldre kvinnor och män uppgett att de efter 65 års ålder utsatts för emotionella, fysiska eller sexuella övergrepp alternativt försummelse eller ekonomiskt utnyttjande.

Utvärdering av aortaklaffinterventioner

I en observationell studie följer vi patienter med aortaklaffsjukdom från diagnostillfället över åtgärden, med kirurgi eller kateterburen teknik, till ettårskontrollen efter ingreppet, ABU-studien.

Forskningsprogram för prevention av våld mot äldre personer, APPEAL

I både internationella och svenska studier rapporteras att ungefär 10-15% av alla äldre personer varit utsatta för någon typ av våld under det senaste året.

Stöd i skolan och övergång till gymnasiet, vidare studier och arbete

Vi undersöker övergångsprocessen från grundskola till gymnasiet, vidare studier och/eller arbete för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

RELATE - Forskningscentrum för återgång i arbete senare i livet

RELATE (REturn-to-Work in LATEr Stages of Working Life) är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum vid Linköpings universitet som utvecklar ny kunskap och innovativa lösningar för ett hållbart arbetsliv i en åldrande befolkning.

Instrument för bedömning av arbetsförmåga

Bedömningsinstrumenten AWC, AWP, WEIS och WRI används av landstings/region baserade, statliga, kommunala och privata rehabiliteringsaktörer i Sverige för bedömning av personers arbetsförmåga och utformning av personcentrerade rehabiliteringsinsatser.

SWEPPE - ett digitalt stöd för personer med långvarig smärta och deras arbetsgivare

Ett forskningsbaserat verktyg för dig med långvarig smärta och din arbetsgivare när du är på väg tillbaka till arbetet. Syftet med SWEPPE är att främja en hållbar återgång till arbetslivet.

SWEDEwork – Hållbar delaktighet i arbetslivet

Forskargruppen SWEDEwork har som mål att utreda individens förutsättningar för ett fungerande arbetsliv och utforma personcentrerade interventioner inom medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Arbetslivsinriktad rehabilitering – bedömning och intervention

Fokus för forskningsområdet är arbetsförmåga och hur detta komplexa fenomen kan bedömas och förstås som underlag för intervention.

SWEdigS – Digitala lösningar för en hållbar arbetssituation

SWEdigS är ett koncept med olika digitala redskap för att stödja individer med långvarig smärta i att skapa en hållbar arbetssituation.

LOTS - Förståelse för och lärande av arbetsterapeutiska färdigheter

LOTS är en forskargrupp med intresse för forskning kring lärande av arbetsterapeutiska färdigheter, pedagogiska aspekter och utmaningar i arbetsterapeutens yrkesutövande.

Arbetsterapiforskning

Arbetsterapiforskning syftar till att minska funktionshinder i samhället oavsett funktionsnedsättning. Inom vår arbetsterapiforskning finns fyra olika forskningsteman med tillhörande forskningsprojekt.

Artificiell hjärtpump med pulserande flöde

Vår forskning handlar om utvecklandet av artificiella hjärtpumpar med pulserande flöde. Vi arbetar också med narkos- och operationsteknik vid implanteringen i kroppen.

Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning

Vid Ingrid Asp Kidney Research Center bedrivs patientnära njurmedicinsk forskning med fokus på att hitta nya effektivare behandlingar.

Athletics Research Center

Friidrott är ur ett globalt perspektiv en av de mest populära individuella sporterna och den största idrotten vid OS. Athletics Research Center (ARC) är en internationell samlingspunkt för tvärvetenskaplig friidrottforskning.

Att mäta kontinuitet i vården

Att mäta upplevelsen av kontinuitet efter sjukhusvård: Ett frågeformulär ur patientens perspektiv.

Att prata om prognos

Det är viktigt att patienter med hjärtsvikt och anhöriga vet vad de kan förvänta sig av den framtida vården, även i livets slutskede.

Diagnostik av och prognostisering vid fettlever (MASLD)

Överförbrukning av alkohol ansågs länge vara den dominerande orsaken till leverförfettning men under senare år har det framkommit att övervikt och associerade sjukdomar är mer betydelsefulla.

Bedömning och normering av körförmåga hos äldre - NorDAS

Förmågan att köra bil på ett säkert sätt kan påverkas av sjukdom eller skador. För att bedöma detta används olika utredningsmetoder, men resultaten kan påverkas av naturligt åldrande. Därför vill vi kunna jämföra med friska äldre bilförare.

Forskningsnätverket för studier av ektopisk fettinlagring

Vi studerar hur fettinlagring i olika organ, så som lever, muskel och hjärta, ökar risken för sjukdomsutveckling. Förhoppningen är att kartläggning kommer att hjälpa oss att identifiera de individer som löper högst risk att utveckla sjukdom.

Mervärdet av en beteendemedicinsk intervention, ECRA

Projektet "Mervärdet av en beteendemedicinsk intervention i fysioterapi avseende följsamhet och rehabiliteringsresultat vid träningsbaserad hjärtrehabilitering" - även kallat ECRA.

Kvantitativ MR av hjärnan

Neruaradiologi är den del av radiologin som fokuserar på diagnos och karakterisering av avvikelser i det centrala nervsystemet som främst består av hjärnan och ryggmärgen. Magnetisk resonanstomografi (MRT) är en vanlig modalitet inom neuroradiologi.

Kirurgisk behandling av förmaksflimmer

Förmaksflimmer är vanligt hos patienter som kommer till hjärtkirurgi vilket ökar dödligheten och sjukligheten på sikt. Vi studerar olika kirurgiska behandlingsmetoder av förmaksflimmer.

Bättre omhändertagande av muskuloskeletala besvär

Muskuloskeletala sjukdomar rankas högst i den globala sjukdomsbördan. Syftet med vår forskning är att utvärdera och implementera evidensbaserad vård vid muskuloskeletala besvär.

Effekten av icke-invasiv lungvätskemätning hos patienter med hjärtsvikt inom primärvården - LILAC-HF

Hjärtsvikt är ett växande hälsoproblem, särskilt bland äldre. Patienter med hjärtsvikt drabbas ofta av upprepade sjukhusinläggningar, och hjärtsvikt är idag den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning för personer över 65 år.

Utvärdering av plack i halspulsådern

Det här projektet utvecklar nya metoder för bättre riskbedömning av halspulsåderplack genom att fokusera på plackkomposition och blodflödesparametrar snarare än nivå av kärlförträngning.

Mekanistisk modellering av hjärnans funktion

Genom matematisk modellering kan man testa olika hypoteser som förklarar hjärnans funktion. Metoden bygger på systembiologiska principer och använder matematiska uttryck för att  beskriva vad som händer i hjärnans nervceller och blodkärl.

Utveckling av EPR dosimetri för olika strålkvaliteter

Vi har utvecklat en EPR-dosimeter, litiumformiat, som är känsligare än den konventionellt använda alanin. Denna framställs i form av tabletter och har kvalitetstestats.

Funktionell avbildning av hjärnan

Med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) kan hjärnans funktion avbildas. Genom att kombinera fMRI med EEG drar vi nytta av den goda rumsliga upplösningen vid fMRI och den goda tidsupplösningen vid EEG.

Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi

Inom Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) bedrivs metodutveckling, kunskapsspridning och utvärdering av metoder och procedurer inom hälso- och sjukvård.

Behandling av meniskskador

Titthålsoperationer har länge varit den vanligaste behandlingen vid misstänkt meniskskada. Men nyttan av operationen ifrågasätts nu och ersätts istället med träning i första hand för medelålders och äldre personer med smärta i knät.

Etiologi och prevention av ryggdeformiteter

Syftet med forskningsprogrammet är att förbättra kunskapen om modifierbara uppkomstmekanismer och effektiviteten av individanpassade preventions- och behandlingsmetoder för ryggdeformiteter.

Konsekvenser av omvårdnad och behandling

Här studeras människors livskvalitet/hälsorelaterad livskvalitet, egenvård, symtomlindring, återhämtning, funktionella status och komplikationer.

Utveckling av teori och metod inom omvårdnad

För att bibehålla en god kvalitet på forskningen samt omvårdnaden är det viktigt att utveckla teorier och olika begrepp som används inom omvårdnadsforskningen.

Reaktioner och upplevelse av sjukdom och ohälsa

Hur personen upplever, reagerar på och hanterar symtom, sjukdom och ohälsa är beroende av att människan ses som en helhet.

Design av sociala rörelsespel för äldre vuxna

Spel som utförs tillsammans med andra och kräver kroppsrörelse för att spelas kan öka motivationen till fysisk aktivitet. Det finns många spel för yngre, men hur bör dessa spel designas för äldre vuxna? Är du 65+ och vill delta i en studie?

Livsstil och hälsa hos barn i förskoleåldern

Övervikt och fetma hos barn är fortfarande en global hälsoutmaning. Det här projektet syftar till att främja goda mat- och rörelsevanor bland förskolebarn.

Forskargrupp för barn- och familjecentrerad vård

Vår vision är att skapa, främja, översätta och implementera innovativ forskning med hög kvalitet som kan göra skillnad för barn som är sjuka och deras familjer. Klicka här för mer information.

Differens från bastemperatur

Ett nytt sätt att bedöma kroppstemperatur vid feber hos kritiskt sjuka patienter, relaterat till individuell bastemperatur och mätställe.

Skulderbesvär – bedömning, behandling och utfallsmått

Forskningen har det övergripande syftet att förbättra diagnostik, behandling och utvärdering av patienter med olika skulderbesvär inom såväl primärvårdsrehabilitering som inom ortopedisk verksamhet.

Diastolisk vänsterkammarfunktion - Beslutsstöd

Vi har tagit fram ett formulär som ett beslutsstöd vid bedömning av diastolisk funktion hos personer med hjärtsjukdom.

Twincities - folkhälsans bestämningsfaktorer

Tvillingstäderna Linköping och Norrköping erbjuder unika möjligheter att studera och jämföra faktorer som påverkar befolkningens hälsa på olika sätt. Vilken betydelse har den sociala miljön för folkhälsan? Vilka faktorer gynnar folkhälsan?

Diagnosticering och rehabilitering vid Whiplashrelaterade besvär

Vi studerar diagnostik och behandling efter whiplashskada. Vi arbetar med en nackspecifik träningsmetod för att lindra besvären och med bättre metoder för att diagnosticera skadorna.

Europeiska beteendeskalan för egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt, där skalan EHFScB kan användas, avser beteenden eller åtgärder som patienten själv utför med syfte att öka livslängd, hälsa och välbefinnande.

Beteendeskalan för egenvård vid mekanisk hjärtpump

Självskattningsskalan för egenvårdsbeteende vid vänsterkammarassistans (LVAD).

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi för patienter med icke-kardiell bröstsmärta

Forskningsstudien IKSIT fokuserar på patienter med oro och ångest över sina återkommande icke-kardiella bröstsmärtor. Patientgruppen faller ofta mellan stolarna, men kognitiv beteendeterapi via internet kan vara en möjlig lösning.

Bildoptimering vid röntgendiagnostik

Inom bildoptimering söker vi de inställningar på röntgenapparaten som minimerar stråldoserna och ger tillräckligt bra bildkvalitet. Med hjälp av specifika bildkriterier och datormodellberäkningar kan vi mäta kvaliteten och optimera mot stråldosen.

Kardiovaskular bildtagning och modellering - CIM

CIM:s tvärvetenskapliga forskningskluster syftar till att öka förståelsen för det kardiovaskulära systemet i hälsa och sjukdom genom utveckling och tillämpning av nya bildbaserade metoder för bedömning av funktion, hemodynamik och vävnadens karaktär.

Buddy-studien

En digital intervention för hälsosamma levnadsvanor hos universitetsstudenter.

Vårdprogrammet: BättreRygg

Vårdprogrammet BättreRygg är avsett att stödja diagnostisk- och behandlingsåtgärdsprocesser för mer effektiv primärvård för patienter med ny debut av ländryggssmärta, med eller utan radikulopati.

PhysCan - Fysisk träning för cancerpatienter

Vi studerar effekter av fysisk träning och beteendemedicinska strategier för att förebygga och minimera cancerrelaterad trötthet, förbättra livskvaliteten och sjukdomsutfallet hos patienter med cancer.

Computational Cardio-Oncology

Många canceröverlevare drabbas av allvarliga hjärt-kärlkomplikationer senare i livet. Computational Cardio-Oncology använder avancerade datametoder för att bättre förutse och förebygga dessa komplikationer, och därmed förbättra patientvården.

Cardiodiet

Minskar råd om en medelhavskost risken att få diabetes hos patienter som vårdats för kranskärlssjukdom? Minskar dessa råd risken att få återfall i kranskärlssjukdom eller att få stroke?

Forskningsprogrammet DEM(H)CARE

Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som syftar till att förbättra samordningen mellan hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård och primärvård för personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende.

CARER – Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem

Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, CARER är ett centrum för forskning, utbildning och uppdragsverksamhet inom risk-, respons- och räddningsområdet.

Internationella centret för egenvårdsforskning

Cesar-Network

CESAR är ett forskarnätverk som verkar för samarbete och samverkan inom kardiovaskulär vårdforskning i Sverige.

Digitala hjärt- och lungljud som markörer för hjärt- lungsjukdom - CHALS

I CHALS (Computerized Heart and Lung Sounds) undersöker vi hur digitalt inspelade hjärt- och lungljud är relaterade till fynd vid datortomografi av hjärtat och lungorna, ultraljud av hjärtat och lungfunktionsundersökningar.

Cirkulation och metabolism (CircM) - ett styrkeområde

CircM är ett styrkeområde och ett forskningsnätverk för forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland inom forskningsområdet cirkulation och hjärt-kärlrelaterade metabola riskfaktorer.

Stöd i mobilen för de som vill ändra sina levnadsvanor - Coach

Ett nytt stöd för de som vill förändra sina levnadsvanor. Coach har tagits fram av forskare vid LiU och ser olika ut beroende på vilken version av stödet personen fått.

Epistemologi och post-Covid

Pandemin har påverkat oss alla, men vissa mer än andra. För dem som lider av post-Covid är den kvardröjande effekten särskilt påtaglig. Tvärvetenskaplig forskning behövs för att förstå denna nya hälsoutmaning.

PiL - Delaktighet på äldre dagar

Forskningen handlar om vardagslivet och möjligheter till aktivitet och delaktighet i samhället för olika grupper av äldre personer. Frågor om åldrande, delaktighet, kvarboende och teknikanvändning är väsentliga delar av forskningen.

Kvantitativ datortomografi för mer noggrann strålterapi

Vid strålterapi med låga fotoenergier och med protoner är det värdefullt att veta vilka grundämnen som patientens organ består av. Med kvantitativ datortomografi med flera energier kan vi bestämma mängden väte, kol, syre och kalcium i patienten.

Ung och delaktig - YoPa

I forskningen ingår barn och unga med aktivitetsbegränsningar i sin vardag, såsom barn och unga med ADHD, autism, intellektuell funktionsnedsättning och rörelsehinder, men också barn och unga utan diagnos men med behov av särskilt stöd i skolan.

Åldrande och delaktighet – Intellektuell funktionsnedsatta i gruppbostad

Delaktighet i alla åldrar är ett av funktionshinderspolitikens centrala mål. Detta projekt syftar till att belysa och problematisera åldrande och delaktighet bland äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad.

Medborgarskap och demens

Medborgarskap och demens är en forskargrupp som analyserar hur det är att vara medborgare med demenssjukdom – från medborgarskapets idéer, till välfärdens organisering, insatser och möten med personer med demens, till det civila samhällets betydelse.

Medborgarskap och demens: Internationellt forskarnätverk

”Citizenship and Dementia: International Research Network” är ett internationellt forskarnätverk som syftar till att stimulera och utveckla internationell forskning kring hur det är att leva med demenssjukdom ur ett medborgarperspektiv.

Samverkan vid vård- och omsorgsinsatser för personer med demenssjukdom

Hur skapas förutsättningar för planering och samordning av insatser från hälso- och sjukvård samt socialtjänst för personer med demenssjukdom?

Demensvänligt samhälle – Norrköpingsmodellen

Det är angeläget att utveckla forskning om sociala innovationer för att bidra till ett demensvänligt samhälle genom att personer med demens synliggörs, blir hörda och inkluderade i samhället.

Kan jag klara det här? – Teknik, hälsa och åldrande hos äldre-äldre

Nya artefakter och tekniska system förväntas påverka äldre personers oberoende och sociala relationer samt erbjuda möjligheter till omvårdnad och service i hemmet. Hur ser äldre personer på detta, leder teknikanvändning till trygghet och kvarboende?

DETECT-HCC-ESLD

DETECT-HCC-ESLD är en jämförande studie av magnetkameraundersökning och ultraljud för detektion av levercancer, kroppsammansättning och riskfaktorer för allvarliga komplikationer till levercirros.

Kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med diabetes

CARDIPP syftar till att identifiera markörer för hjärt- kärlsjukdom. Det i sin tur ska göra det möjligt att sätta in en tidigare och mer individuellt anpassad behandling för patienter med typ 2 diabetes.

Fysioterapeutisk diagnostik och rehabilitering

Vi bedriver klinisk forskning om diagnostisk tillförlitlighet och effekter av t ex träning, smärthantering, beteendestrategier och manuella tekniker. Kunskapen implementeras för kliniskt beslutsfattande och evidensbaserad praxis.

DIATEST-HELP

DIATEST-HELP är en nationell studie som undersöker om en mobilapplikation (app) kan stödja personer med typ 2-diabetes att göra hälsosamma matval när de handlar i mataffären.

Digital kognitiv testning som verktyg i vården

Digital kognitiv testning innebär användning av digitala verktyg och plattformar för att mäta och utvärdera kognitiva förmågor, såsom minne, uppmärksamhet, problemlösning och språkliga färdigheter.

Forskningsgruppen för digital hälsa och vård

Denna forskargrupp är tvärprofessionell och består av sjuksköterskor, psykologer, läkare, samt andra professioner inom hälso- och sjukvården.

Digitalt stödprogram - leva med hjärtsvikt

DOHART (DOwnHeARTed)

Ett viktigt syfte med DOHART studien är att förbättra omhändertagandet av och behandlingen av personer med hjärtsjukdom och depressiva besvär med hjälp av ett internetbaserat självhjälpsprogram byggt på kognitiv beteendeterapi (KBT).

Dosimetri vid röntgendiagnostik

Röntgenundersökningar ger ett betydande bidrag till befolkningens stråldos från joniserande strålning. Med hjälp av avancerad datormodellering utvecklar vi mer noggranna metoder att kalibrera de strålningsdosimetrar som möter patientdoserna.

Retrospektiv EPR dosimetri

Om en kärnteknisk olycka skulle inträffa måste man kunna bestämma vilken stråldos de som varit i närheten utsatts för. Saker vi ofta bär med oss som mobiltelefon eller tuggummi kan användas till detta.

EPR dosimetri för strålterapi

Före en strålbehandling gör man en dosplan över hur man fördelar strålningen och denna måste verifieras experimentellt. Vi har tagit fram ett dosimetrisystem som är tillräckligt känsligt för att kunna bestämma både höga och relativt låga doser.

e-Hälsa - ett styrkeområde

e-Hälsa är ett styrkeområde i samarbete mellan LiU  och Region Östergötland. Styrkeområdenas uppdrag är att bedriva internationellt framstående forskning, samt skapa en inkluderande forskningsmiljö med hög vetenskaplig nivå.

Stöd för återgång till idrott efter främre korsbandsskada - SURE

Projektet handlar om återgång till idrott efter främre korsbandsskada och utveckling av ett stödmaterial baserat på idrottares, tränares och fysioterapeuters erfarenheter.

Teknologi och egenvård för hjärtpatienter

Teknik kan hjälpa patienter till bättre egenvård, göra dem mindre beroende av vårdgivare och höja deras livskvalitet.

IKT i egenvård

Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för att utveckla och utvärdera hållbara informations- och kommunikationstekniklösningar för vården, i samarbete med patienter, närstående och vårdpersonal

Livsstil och hälsa hos patienter som ska utföra ett planerat kirurgiskt ingrepp (elektiv kirurgi)

En god hälsostatus innan operation minskar risken för post-operativa komplikationer. Det här projektet syftar till att stödja hälsosamma levnadsvanor innan operation.

Fysioterapi - epidemiologi och prevention

En förutsättning för forskning inom prevention av skador och sjukdomar är kunskap om deras förekomst, förlopp och orsaksmekanismer. Vi följer skadors och sjukdomars betydelse och konsekvenser för individen, organisationen och samhället

EPSOMiP

Forskningsprojektet EPSOMiP består av ett tvärvetenskapligt team av forskare det gemensamma intresset att utforska kopplingen mellan fettlever, epikardiellt fett och hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes.

Interprofessionellt lärande och samverkan - ett styrkeområde

Styrkeområdet för interprofessionellt lärande och samverkan vid Medicinska fakulteten ingår som en del i målsättningen att LiU ska vara ledande inom forskning och utveckling av interprofessionellt lärande i hälso- och sjukvårdsutbildningarna.

The Remote Exercise SWEDEHEART-studien

Syftet är att utvärdera om träning via videolänk under ledning av fysioterapeut som erbjuds som komplement till sjukhusbaserad träning kan öka andelen patienter med hjärtinfarkt som framgångsrikt genomför ett träningsprogram inom hjärtrehabilitering.

Heart-exergame studien

Football Research Group – FRG

Vi är en internationell forskargrupp som samarbetar med UEFA. Vi studerar skador på spelare i klubbar som deltar i Champions League med målet att minska risken för idrottsskador inom fotboll.

Forskarskola i medicinsk pedagogik

Forskarskolan i medicinsk pedagogik är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Syftet är att stärka forskningsanknytningen och öka kvaliteten i hälso- och sjukvårdsutbildningar.

Forskarskolan Nära vård

Forskarskolan Nära vård i Sydöstra sjukvårdsregionen startade sin verksamhet hösten 2022. De första doktoranderna är antagna och nya doktorander antas löpande.

Forskningsgruppen för medicinsk pedagogik

Vi bedriver spetsforskning inom medicinsk pedagogik i ett brett perspektiv. Allt lärande inom både utbildning och inom hälso- och sjukvård studeras.

Forskningsgruppen för sköra, svårt sjuka patienter

Vår forskargrupp är tvärprofessionell och består av sjuksköterskor, läkare samt andra professioner inom hälso- och sjukvård och samhällsmedicin.

Registerbaserade forskningsprojekt - SWEDEHEART

Gruppen PHYS-EX CVD arbetar tillsammans med forskare inom kvalitetsregistret SWEDEHEART med studier som fokuserar på att utvärdera och förbättra sekundärpreventiva insatser efter hjärtinfarkt.

Funktionshinder i skolan

Vilka hinder finns i skolmiljön? Hur ser barn och unga med funktionsnedsättning på delaktighet? Vilken betydelse har teknikstöd för studieresultatet? Vi utvecklar intervjuinstrumentet BAS, där barn/unga själva identifierar sina behov av anpassningar.

SocioFunk - Sociala perspektiv på funktionsnedsättning

Vi arbetar tvärvetenskapligt och kombinerar socialt arbete med sociologi, psykologi, pedagogik, arbetsterapi och rättsvetenskap för att skapa en djupare förståelse för de komplexa utmaningar som människor med funktionsnedsättning möter i samhället.

Förutsättningar för hälsa

Olika studier bedrivs som syftar till att kartlägga egenvårdsförmåga vid kronisk hjärtsvikt samt kartlägga faktorer som är relaterade till egenvårdsförmåga.

Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad undervisning för vårdprofessionerna

Vårt huvudsakliga fokus är att utveckla kunskapen om hur interprofessionellt samarbete i sjukvårdsteam kan utvecklas och tränas genom simuleringsbaserade inlärningsmiljöer.

Kulturell kompetens för hälso- och sjukvårdspersonal

Kulturell kompetens Självskattningsinstrument för personal (KKS) kan användas både inom forskning som datainsamlingsinstrument och som kliniskt tillämpat instrument i olika verksamheter. Just nu pågår flera forskningsprojekt kopplat till detta.

Geriatrik

Den geriatriska forskningen vid LiU är inriktad på två huvudområden. Det första rör den äldre individen, hennes åldrande, sjukdomar och hur vi i vården bäst möter den åldrade individens behov.

PAINOMICS® Research Group

Vi forskar om molekylär smärta. Vi vill förstå och mäta de komplexa nätverk av cellulära och molekylära händelser i kroppen som är aktiverade vid olika smärttillstånd.

HEART4FLOW

Heart4Flow är ett EU-projekt med syfte att förbättra diagnos och behandling av hjärtsjukdomar med hjälp av 4D-blodflödesanalys.

Prata om hjärtsvikt

I detta forskningsprojekt har ett kommunikationsstöd utvecklats som avser att hjälpa personer med hjärtsvikt och deras närstående att samtala med vårdpersonal om hjärtsviktens sjukdomsförlopp.

Mognad, tillväxt och skador hos idrottande ungdomar

I ett projekt inom ungdomsfotboll studerar vi betydelsen av biologisk mognad och tillväxt för skadeuppkomst.

Misstänkt infektion hos sköra äldre

Kan ny teknik som involverar äldre och deras anhöriga leda till tidig upptäckt av infektion och minska antalet vårddagar på sjukhus?

Livsstil och hälsa hos unga vuxna

Insatser för att främja goda levnadsvanor bland unga vuxna är en god investering. Det här projektet riktas därför till målgruppen gymnasie- och universitetsstuderande.

Livsstil och hälsa hos vårdsökande inom primärvården

En stor andel av den svenska befolkningen har ohälsosamma levnadsvanor och i det här projektet är patienter i primärvården i fokus.

Livsstil och hälsa hos patienter på sjukhus

Det här projektet syftar till att stödja personer med kronisk sjukdom att öka sin kunskap om egenvård och livsstilsförändring.

Hudcancerprevention i primärvård

Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och många andra delar av världen. Att hudcancer upptäcks tidigt i förloppet är av avgörande betydelse för prognosen.

Livsvillkor, stress och hälsa - LSH-studien

Kan stress och psykobiologiska mekanismer förklara socioekonomiska skillnader i hälsa? Fokus i projektet är att identifiera skyddande psykologiska resurser med målet att minska skillnader i hälsa för olika socioekonomiska grupper i samhället.

Implementering i hälso- och sjukvård

Vår forskning handlar om att överbrygga gapet mellan forskning och praktik, i hälso- och sjukvården såväl som i samhället i stort.

Tolkning inom hälso- och sjukvård

Betydelsen av den omgivande organisationen och det sammanhang tolkningen sker i belyses för att studera gränserna/villkoren för att tolkning ska kunna ske och konsekvenserna av olika metoder och traditioner som används vid tolkning diskuteras.

MHED-Lab: Levnadsvanor och hälsointerventioner

MHED-lab bedriver interventionell, observationell och metodologisk forskning främst inriktad på hälsobeteende och beteendeinterventioner.

Vaksamhet i omvårdnad

En kritiskt sjuk patient har svårt, eller kan inte alls, själv uttrycka och förmedla obehag eller hur den känner sig. Vårdpersonalens bedömning och tolkning av vitala parametrar är avgörande för att förstå när och hur patientens tillstånd förändras.

Interprofessionellt lärande i praktiken

I det här projektet studerar vi hur studenter inom hälso- och sjukvård lär interprofessionell samverkan med varann och med patienter under sin utbildningstid.

Nya möjligheter med teknikstöd i skolan

Vilka hinder och svårigheter upplever elever med olika nedsättningar i skolan? Hur får vi dem delaktiga och aktiva? Genom bedömningar med instrumentet BAS, individuella stödinsatser och teknikstöd ökar delaktighet och möjlighet att få godkända betyg.

Lärande i virtuella miljöer

Projektets övergripande syfte är att undersöka hur virtuella miljöer stödjer interprofessionellt lärande i hälso- och sjukvårdsutbildningar. Det är ett samarbete mellan LiU, Göteborgs universitet och Karolinska Institutet.

Knäskador inom idrott

Vår forskning fokuserar på riskfaktorer, behandling och konsekvenser efter en idrottsskada, särskilt knä- och korsbandsskador.

Vaskulär immunologi

Vi vill förstå varför immunförsvaret är i obalans hos många med kranskärlssjukdom för att kunna skräddarsy behandlingen av orsaken till sjukdomen, snarare än symtomen.

Nordisk intressegrupp inom implementering

Nordic Implementation Interest Group är en intressegrupp av forskare och praktiker med intresse för frågor kring evidensbaserad praktik inom hälso- och sjukvård, socialt arbete, utbildning och andra områden och verksamheter.

Sport Without Injury ProgrammE - SWIPE

Vi studerar skadeförekomst och uppkomstmekanismer av skador i samband med idrott. Vi studerar även effekten av skadeförebyggande åtgärder samt deras tillämpbarhet i olika idrotter och populationer.

Innovativa livsstilsinterventioner

Våra levnadsvanor bidrar till en majoritet av de sjukdomstillstånd som vi idag behandlar inom hälso- och sjukvården. Därför är det angeläget att utveckla, utvärdera och implementera behandlingar som effektivt bidrar till en bättre folkhälsa.

Medicinsk simulering - instruktörsperspektiv

Vi studerar den pedagogiska utvecklingen av instruktörer inom medicinsk simulering över tid, med fokus på individens respektive organisationens utveckling.

Sexrådgivning vid kardiovaskulär sjukdom

Patienter med kronisk sjukdom kan ha frågor rörande intimitet och sexuell funktion. Det är viktigt att vårdgivare tar sig an dessa frågor.

Klinisk smärtforskning

Var femte vuxen individ lider av långvarig smärta av moderat till svår intensitet. Smärta är således ett betydande medicinskt och samhälleligt problem.

Zebrafiskfacilitet och laboratorium

Zebrafiskens embryon kan utnyttjas för forskning inom en mängd områden och kan reducera och ersätta forskning på andra försöksdjur.

SCAPIS Mikro

Förändringar i de minsta kärlen i kroppen, mikrocirkulationen, påverkar kroppens förmåga att leverera syre och näring till cellerna. En ny optisk teknik ger möjligheten att hitta kopplingar mellan en försämrad mikrocirkulation och hjärtkärlsjukdomar

Mitralisklaffkirurgi

Den vanligaste orsaken till att mitralisklaffen, mellan vänster förmak och kammare, behöver opereras är att den läcker. I de flesta fallen ger en lagning av klaffen bättre resultat än om man byter klaffen till en protes.

MR-trångest

För de allra flesta personer fungerar det att göra en magnetkameraundersökning (MR-undersökning) men för en del kan det upplevas obehagligt. Det finns flera anledningar till detta obehag, som vi kallar "MR-trångest".

Teleyoga – när öst möter väst

Vi undersöker om medicinsk Yoga på distans kan ge människor bättre hälsa. I studien ingår hjärtsjuka och tidigare intensivvårdspatienter.

NACOX-studien

Naturalförlopp och återhämtning efter främre korsbandsskada.

Nationella prioriteringskonferensen

Välkommen till Nationella prioriteringskonferensen, en mötesplats för dig som arbetar med prioriteringar i vård och omsorg på ett eller annat sätt. Ta del av givande föreläsningar och workshopar. Nästa konferens hålls 22-23 september 2027 i Uppsala.

Smärta och nutrition

Många patienter med komplex smärtproblematik har också dålig nutrition (icke-optimal kroppsvikt, dåligt näringsintag och ohälsosamma matvanor).

Prioriteringscentrum

Prioriteringscentrum arbetar med forskning, utbildning och policyutveckling gällande prioriteringar i hälso- och sjukvård samt omsorg. Vi erbjuder kunskapsstöd till regioner, kommuner, myndigheter och kliniska verksamheter gällande prioriteringar.

SUNRISE-projektet

SUNRISE – International Surveillance Study of Movement Behaviours in the Early Years är ett projekt initierat av University of Wollongong, Australien. Projektet undersöker bland annat barn och deras fysiska aktivitet.

Wii-projektet

Att spela Wii-spel kan ge patienter med hjärtsvikt förbättrad träningskapacitet, daglig fysisk aktivitet och livskvalitet. I undersökningen delades patienter slumpmässigt in i en Wii-grupp eller kontrollgrupp.

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Linköping är sedan 2017 en Universitetssjukvårdsenhet (USVE) och har som målsättning att bedriva högkvalitativ patientnära forskning, utveckling och undervisning inom sitt ämnesområde.

RemindMe

RemindMe är ett nytt webbaserat planerings- och påminnelsehjälpmedel. Vi utvecklar och prövar det nya digitala verktyget som är ett stöd för personer att komma ihåg aktiviteter och planera sin vardag.

Stressheart

Forskargruppen Stressheart har utvecklat en analysmetod där man mäter stresshormonet kortisol ur människors hår för att studera stressnivåerna flera månader bakåt i tiden, likt årsringarna på ett träd.

Suicidvård

Forskningens inriktning är att undersöka suicidala processer för att vidga klinisk tillämpning av prevention i utformning av vård och bedömningssituationer för människor i suicidala tillstånd.

Sömnsjukdomar

I min forskargrupp studerar vi vad som händer i hjärnan vid narkolepsi och andra sömnsjukdomar för att på sikt kunna använda funktionell avbildning för att bättre förstå patienternas symptombild och möjligen minska tiden till diagnos.

10 mars 2026

Nya insikter hjälpte personer återhämta sig från svår trötthet

För personer som återhämtat sig från diagnoser där långvarig trötthet är utmärkande verkar en ny förståelse för symtomen ha varit central för tillfrisknandet. Det visar en studie från Linköpings universitet.

27 februari 2026

Kick-off för RELATE – ett forskningscentrum för det hållbara och förlängda arbetslivet

Den 26 februari höll RELATE sin kick-off i Wadströmska villan på Campus Norrköping och inledde arbetet som ett tvärvetenskapligt forskningscentrum för hållbart arbetsliv och återgång i arbete för personer 55+.

26 februari 2026

Forskning som formar framtidens vård - årets projekt i Healthcare Implementation Lab

Hur kan forskning snabbare och mer effektivt bidra till bättre vård? Det är kärnfrågan i Healthcare Implementation Lab (HIL) som drivs av LiU Innovation genom Innovationsarenan.

23 februari 2026

Så samverkar kommuner med civilsamhället för att bryta äldres ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva, och därför är civilsamhället avgörande. Ny forskning visar att kommuner antar olika roller när de samverkar med ideella krafter.

13 februari 2026

DiaCare – Personcentrerad diabetesvård för äldre i kommunal omsorg

DiaCare är ett nationellt forskningsprogram som vill stärka diabetesvården för äldre personer med insulinbehandling inom kommunal omsorg – alltså personer som bor på särskilda boenden eller får hemsjukvård. Det är en grupp som ofta är skör och har

05 februari 2026

Ingen koppling mellan covid-vaccin och minskat barnafödande

Vaccin mot covid-19 är inte orsaken bakom minskat barnafödande, visar en studie från LiU. Resultaten talar emot rykten om vaccinering och minskad fertilitet.

04 februari 2026

LiU-studie visar på fler skador och sjukdomar i Paralympics och bland unga idrottare

Många idrottare drabbas av skador och sjukdomar i OS och Paralympics. En ny studie från Linköpings universitet visar att paraidrottare och ungdomar är mest utsatta, och att mer fokus behövs på att skydda idrottarnas hälsa.

15 december 2025

Lucia avslutade årets sista fakultetskollegium

Det är den tiden på året då det ska summeras, tackas och uppmärksammas. Men det är också ett tillfälle för reflektion och så klart att blicka framåt. Så vad passar bättre än att göra det på Medicinska fakultetens julavslutning!?!?

12 december 2025

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

08 december 2025

Bättre vård av gravida i fokus för nytt forskningscentrum

Det ska inte spela roll var i landet en kvinna föder barn. Inte heller vilken bakgrund hon har. Nu startar ett nytt forskningscentrum som ska bidra till att vårdkedjan kring graviditet och förlossning blir mer jämlik och utgår från kvinnans behov.

02 december 2025

Skillnader i barns munhälsa kvarstår trots riktade insatser

I en doktorsavhandling undersöks ett projekt inom Folktandvården Region Östergötland om att stärka barns munhälsa i socialt utsatta områden. Trots förebyggande insatser kvarstår dock skillnader. Intervjuer med vårdpersonal och mödrar belyser frågan.

02 december 2025

Nytt forskningscentrum möter utmaningen med längre arbetsliv

Allt fler arbetar längre upp i åldrarna – men vad händer när hälsan sviktar och leder till sjukskrivning? Ett nytt forskningscentrum vid LiU ska hitta lösningar för återgång till arbete senare i livet och ett hållbart arbetsliv.

21 november 2025

Forskarskolor möts i Linköping – gemensam satsning ska driva utvecklingen av Nära vård

Under två dagar samlades fyra regionala forskarskolor inom Nära vård i Linköping för att nätverka och lära av varandra. Träffen markerar starten för det nya nationella nätverket SINIC.

21 november 2025

Över 50 miljoner från VR till LiU-forskning

Vetenskapsrådet har gett över 50 miljoner kronor till Linköpings universitet. Det är resultatet från sex utlysningar där bidragsfördelningen nyligen beslutades. Forskningen handlar bland annat om segregation, ungdomsbrottslighet och opioidberoende.

19 november 2025

Högt blodtryck i tonåren tyst risk för åderförfettning

Redan ett blodtryck på 120/80 mmHg i tonåren kan kopplas till en högre risk för åderförfettning i medelåldern, enligt en LiU-studie. Fynden pekar på att högt blodtryck tidigt i livet spelar en viktig roll i utveckling av sjukdom i hjärtats kranskärl.

07 november 2025

Söksiffrorna pekar uppåt hos Medicinska fakulteten

Medfak går mot en vårtermin med starkt söktryck till sina utbildningar. Alla program visar en ökning – och ett sticker ut med ökning på över 100 procent jämfört med förra året.

03 november 2025

LiU får 220 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har beslutat om fördelningen av bidrag i fyra stora utlysningar. Linköpings universitet får totalt 220 miljoner kronor fördelat på 47 forskare.

29 oktober 2025

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.

24 oktober 2025

Drygt 23 miljoner till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap

Riksbankens Jubileumsfond beviljar drygt 23 miljoner kronor till forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap vid LiU. Det handlar bland annat om vikten av namn, konsekvenserna av uranbrytning, politisk polarisering och robotar.

20 oktober 2025

När resurserna inte räcker till - hur görs prioriteringar i primärvården?

I sin avhandling "Prioritising in Primary Healthcare - Towards Good Health and Care on Equal Terms" undersöker Suzana Holmér hur vårdpersonal, chefer och politiker i primärvården hanterar svåra prioriteringar när resurserna inte räcker till.

06 oktober 2025

Miljonbidrag till unga forskare från Lions forskningsfond

Närmare 1,4 miljoner kronor delades ut när Lions forskningsfond mot folksjukdomar intog Hasselquistsalen på Campus US vid Linköpings universitet. Pengar som är till stor nytta för forskare som är i början av sin karriär.