Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV)

Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård

Vi är en tvärvetenskaplig avdelning som består av tre olika enheter; enheten för Arbetsterapi, enheten för Fysioterapi samt enheten för Klinisk medicin.

Avdelningen för verksamhetsstöd

Avdelningen för verksamhetsstöd på HMV tillhandahåller ett professionellt administrativt stöd till institutionens lärare och forskare.

Stort Forte-anslag till mobilbaserat hälsofrämjande för barn

Kristin Thomas, biträdande universitetslektor vid HMV, har tilldelats 5,9 miljoner kronor från Forte för sitt projekt "Implementering av mobilbaserade verktyg för att främja hälsosamma levnadsvanor inom barn- och skolhälsovård".

Dålig kondition och fetma som ung kopplat till kronisk sjukdom

Personer som i övre tonåren har dålig kondition eller fetma löper ökad risk att som vuxna ha kroniskt nedsatt arbetsförmåga på grund av hjärt-kärlsjukdom, enligt en studie. Men även en mindre förbättring av konditionen är kopplat till lägre risk.

Ändrat fokus stärker parrelationer vid demens

Ett rikare liv för par där den ena parten har demens – det är målet för Therése Bielstens forskning. I början av april disputerade hon inom ämnet. ”Jag försöker få ett nytt ljus på demens som kanske kan ge både vården och forskningen ett annat fokus

Forskaren som blommade sent

Det var inte förrän han fyllt 30 som Peter Johansson började utbilda sig. Men när sonen från bruksorten väl börjat läsa kunde han inte sluta. Nu är han professor och arbetar för att få hjärtpatienter att må bättre psykiskt.  

Vårdens svåra val i coronatider

Lars Sandman har bråda dagar. Som chef för det nationella Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet arbetar han och hans kollegor intensivt med frågor som rör prioriteringar i corona-vården.

Samband mellan övergrepp och självmordstankar hos elitidrottare

En ny internationellt uppmärksammad studie av LiU-forskare undersöker hur elitidrottare mår psykiskt. Professor Toomas Timpka betonar vikten att ta själslig smärta på allvar.

Livet efter plötsligt hjärtstopp

Hur mår människor som överlevt ett hjärtstopp? Hur mår de anhöriga? Behandlingen av hjärtstopp har gått framåt, men forskningen om livet därefter har inte hängt med. Johan Israelsson sätter hälsorelaterad livskvalitet i fokus i en ny avhandling.

Studenter svarar på 1177 i sjukvården

Trycket mot sjukvårdens telefontjänst 1177 är hårt på grund av frågor kring coronaviruset. Men när Region Östergötland bad om hjälp ställde läkarstudenterna på LiU upp.  

De ska utveckla framtidens e-hälsa

Halva klassen läser teknik, halva medicinsk vetenskap. Tillsammans utgör de första kullen studenter som valt att påbörja LiU:s nystartade satsning inom e-hälsa. 

Nära 9 miljoner kronor till hjärt-lungforskning

Forskare vid LiU får dela på 8,6 miljoner kronor i projektanslag från Hjärt-Lungfonden. Forskningen handlar bland annat om blodplättar, tuberkulos och skador på hjärtats kranskärl.

Hudnära vård gav inte mamma bättre samspel med det för tidigt födda barnet

Forskare har studerat relationen mellan mödrar och för tidigt födda barn. Resultatet visar att kontinuerlig vård hud-mot-hud inte gav ett bättre samspel mellan mor och barn jämfört med de föräldrar som gav så mycket eller lite hudnära vård de ville.

Aha i stället för aj

Handbollsspelare på elitnivå deltar i forskning som bedrivs på Linköpings Universitet. Appen AIM-Control främjar ett hållbart idrottande och ska minska framtida skador.

Elva miljoner till forskning om digitalisering

Tre forskare vid LiU får sammanlagt elva miljoner kronor för att granska olika aspekter av robotisering och digitalisering. ”Ett drömprojekt. Det ska bli fantastiskt roligt att göra det här”, säger Ida Lindgren, en av projektledarna.

Cancerforskning får 14 miljoner kronor

Sex forskare vid LiU får sammanlagt 14 miljoner kronor från Cancerfonden i fondens stora utlysning 2019. Bakomliggande mekanismer vid avmagring vid cancersjukdom är ett exempel på frågorna som ska forskarna ska undersöka närmare.

Drygt 29 miljoner till LiU-forskning i Utbildningsvetenskap

Det blev ett gott utfall för LiU:s del när Vetenskapsrådet fördelade drygt 160 miljoner till forskning i Utbildningsvetenskap för åren 2020-2023. Fem forskningsprojekt tilldelades sammanlagt 29,6 miljoner kronor.

Pengar till forskare inom hälsa, arbetsliv och välfärd

Fysisk träning för hjärtsjuka via videolänk , skolors arbetsmiljö, prioriteringar inom vården och matchning av familjehem. Det är några exempel på blivande LiU-forskning som just fått pengar från forskningsrådet Forte.

Högt blodtryck vid maxarbete kan vara gott tecken 

Är det farligt med högt blodtryck vid ansträngning? Det beror på visar en färsk studie.

Antidepressiva läkemedel verkar generellt sett vara säkra

Antidepressiva är på det hela taget säkra, enligt en ny studie gjord av ett internationellt team av forskare. Forskarna har inte funnit starka bevis för att negativa hälsoeffekter är kopplade till användning av antidepressiva läkemedel.

Fisken som hjälper läkemedelsforskarna

Vilken behandling har just den här patienten störst nytta av? Det är en av frågorna som LiU-forskare söker svar på med hjälp av embryon av zebrafisk. Modellen, som kan minska behovet av djurförsök, har prisats med innovationspriset SKAPA.

Rätt dos till rätt person

Malin Lindqvist Appell tar fram verktyg för vården för att skräddarsy behandlingen av blodcancer och inflammatorisk tarmsjukdom. I dag kan allvarliga biverkningar undvikas med ett blodprov som visar vem som behöver en lägre dos av tiopurinläkemedel.

Linköping och Norrköping – lika men ändå olika

Som Linköpingsbo lever du längre än om du bor i Norrköping och tyvärr minskar inte skillnaderna. Utbildningen hos befolkningen spelar stor roll, ju högre utbildning desto mer hälsosamma beteenden. Men det är möjligt att påverka utvecklingen!

Miljonstöd till Parkinsonforskning

Åtta forskare vid Linköpings universitet har fått stöd av Stiftelsen för Parkinsonforskning på totalt 2,6 miljoner kronor. Under de sex år stiftelsen verkat har forskningen vid LiU därmed fått anslag på över 10 miljoner kronor.

LiU-forskare publicerar i Heart

Kristofer Hedman, forskare på Institutionen för medicin och hälsa, har en postdoktorstjänst vid Stanford University i Kalifornien. Nyligen blev en studie, som han ledde, om högt blodtryck hos elitidrottare accepterad i tidsskriften Heart.

27 miljoner kronor till forskning om arbetsliv och åldrande

Fem forskare vid LiU har fått sammanlagt närmare 27 miljoner kronor till forskningsprojekt inom två olika utlysningar från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Öppen mottagning bra för patienterna

Till vårdcentralen i Hageby i Norrköping kan patienter komma direkt utan att först ringa och få en tid.

Mixad spenat för maxad mängd antioxidant

Mixa din spenat i en smoothie eller juice – det är bästa sättet om du vill få i dig antioxidanten lutein. Lutein finns särskilt i mörkgröna grönsaker och forskarna bakom studien har jämfört olika sätt att tillaga färsk spenat för att maximera luteinnivåerna i maten.

Sex miljoner kronor till hjärt- och lungforskning

Årets utdelning från Hjärt-lungfonden renderade i fyra anslag till Linköpings universitet och Medicinska fakulteten. Totalt rör det sig om sex miljoner kronor.

27 miljoner kronor till cancerforskning vid LiU

Nio forskare vid Linköpings universitet har beviljats pengar av Cancerfonden till cancerrelaterade forskningsprojekt.

Högre krav på sjukvården när barn med medfödda hjärtfel blir vuxna 

I dag överlever de flesta barn med medfödda hjärtfel till vuxen ålder. Dessa patienter behöver dock livslång behandling för sina hjärtbesvär och ofta upprepade hjärtoperationer.

84 miljoner till forskning inom naturvetenskap och teknik

Vetenskapsrådet har beviljat forskningsfinansiering till 25 forskare vid LiU i årets utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Totalt rör det sig om drygt 84 miljoner kronor till LiU-forskare.

75 miljoner till forskning inom medicin och hälsa

22 forskare vid LiU får totalt drygt 75 miljoner kronor från Vetenskapsrådet till forskning inom medicin och hälsa.

35 miljoner till forskning om hälsa, arbetsliv och välfärd

Forskningsrådet Forte har beviljat medel till sex olika forskningsprojekt och -program vid LiU. Ett forskningsprogram om att ta mobiltelefonen till hjälp för att förändra levnadsvanor får mest pengar.

LiU höll internationell ryggkonferens med hjälp av digitala lösningar

En interaktiv konferens med onlinepanel och över 300 digitala deltagare som ställde frågor. Nyligen stod LiU som värd för Nordic Back Pain – där den senaste forskningen inom rygg och smärta diskuterades.

Internationell konferens om prioriteringar i hälso- och sjukvården

13-15 september samlades forskare inom prioriteringsfrågor i hälso- och sjukvård i Linköping för konferensen ”Priorities 2018: Ideas in practice”. Deltagarna kom från hela världen för att utbyta idéer och insikter från den senaste forskningen.

Nödvändigt att sänka kraven i jobbet för att minska utbrändhet

Det är en myt att höga krav i arbetet kan kompenseras med ökat handlingsutrymme och socialt stöd. Kraven i sig kan leda till utbrändhet, visar färsk LiU-forskning.

Själsliga ärr ökar idrottares skaderisk

Aktiva elitfriidrottare som utsatts för sexuella eller fysiska övergrepp någon gång i livet löper större risk för att drabbas av skador. Sambandet ses främst hos kvinnliga idrottare, visar en ny studie från Athletics Research Center vid LiU.

Elitidrottare missar hjärtscreening

Elitidrottare löper större risk än andra att drabbas av plötslig hjärtdöd. Ändå är det många föreningar som inte följer Riksidrottsförbundets rekommendationer om hjärtscreening. Det visar en studie av idrottsföreningar i Östergötland.

Blixtsnabb undersökning visar flödet i hjärtat

Forskare vid LiU har för första gången kunnat använda information från bilder tagna i en datortomograf, som finns på de flesta sjukhus, för att simulera hjärtats funktion på en enskild patient. Modelleringsmetoderna kommer från fordonsindustrin.

Skillnader i hjärthälsa mellan Linköping och Norrköping består

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar har gått ner i både Linköping och Norrköping de senaste tio åren. Men skillnaderna i dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar har ökat, med lägre överlevnad i Norrköping. Skillnaden är störst för kvinnorna.

Vet allmänheten för lite om prioriteringar i vården?

Nya vårdsatsningar leder till att andra patientgrupper får stå tillbaka. Om politiker var tydligare med hur prioriteringar i vården görs, kanske allmänhetens förtroende för dem skulle öka, enligt en ny avhandling.

Metoo-utredning inom friidrotten klar

Fem idrottare på landslagsnivå uppger att de har blivit utsatta för sexuella övergrepp i idrottssammanhang, i en studie som gjorts på uppdrag av Svenska Friidrottsförbundet. Idrotten speglar samhället i stort, menar Toomas Timpka som lett studien.

Studenter som förbättrar vården

Vad är problemet – egentligen? Det är en av nyckelfrågorna när studenter på masternivå lär sig effektiva sätt att arbeta med förbättring i vård och omsorg.

I flera länder opereras många i onödan för ryggbesvär

Miljoner människor världen över får fel vård för ländryggsmärta, enligt en ny internationell granskning som publiceras i The Lancet. Många behandlingar orsakar mer skada än nytta och kostar vården onödigt mycket, framhåller granskningen.

Ett första steg mot ny möjlig behandling av cancer

Små molekyler som stör cellernas skydd mot skadliga syreföreningar dödar cancerceller samtidigt som friska celler överlever. Forskarna vid Karolinska Institutet och LiU hoppas att den nya principen på sikt ska kunna utvecklas till läkemedel.

Demenssjuka bidrar med kunskap till forskare

Hur är det att leva med en demenssjukdom i vardagen? Experterna själva - de demenssjuka och deras anhöriga - bjöds in till ett samtal med forskare.

Fokus på hjärtat årets alla dagar

Det är Alla hjärtans dag, men på kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, innebär alla dagar på året ett fokus på just hjärtat. För hjärtat med hjärtat, är klinikens devis.

Oväntat resultat om frukt och tandhälsa

Tänderna tål oväntat mycket frukt utan att skadas, enligt en ny studie av bland andra professor Fredrik Nyström och tandläkare Sara Fridell.

Möjlig behandling av pulsåderbråck med astmamedicin

Ett vanligt astmaläkemedel kan bromsa utvecklingen av bråck på stora kroppspulsådern hos möss. Den nya studien gjord av forskare vid Karolinska Institutet och Linköpings universitet publiceras i tidskriften PNAS.

"Det är lite rysk roulette över nätdroger"

När en ny nätdrog börjar säljas startar en kamp mot klockan för att rädda liv. För forskare vid LiU och Rättsmedicinalverket är det bråttom att ta reda på hur substanserna påverkar kroppen och hur farliga de är.

Kan mobilen stötta vid behandling av högt blodtryck?

Forskning vid LiU ligger till grund för en stor, klinisk studie där ett system för blodtryckskontroll ska testas. Med hjälp av en mobiltelefonsbaserad lösning ska deltagarna själva kontrollera sitt blodtryck.

Bättre tester för leversjukdom utvecklas i europeiskt projekt

Det behövs bättre diagnostik för att hitta de personer med fettleversjukdom som har störst risk att bli svårt sjuka. LiU är med och driver ett mycket stort europeiskt forskningsprojekt som tar sikte på att utveckla bättre tester.

5,6 miljoner till hjärt- och lungforskning

Hjärt- lungfonden har haft utdelning för sina projektbidrag. Fyra forskare vid Medicinska fakulteten får totalt 5,6 miljoner kronor.

TV-spel kan hjälpa hjärtpatienter igång med träning

Hjärtsviktspatienter som använder tv-spel där de behöver röra på sig orkar mer och får bättre träningskapacitet. Det visar preliminära resultat från LiU-forskning som nyligen presenterades vid en stor internationell hjärtkongress i Barcelona.

Han får Fernströmpriset 2017

"För att ha byggt upp en framgångsrik forskning kring aortaaneurysm och arterioskleros". Så låter motiveringen till varför Dick Wågsäter får "Lilla Fernström"-priset 2017.

Söker stressnivåer i hårstrån

Tomas Faresjö, professor vid LiU, får sju miljoner från Afa försäkring för att undersöka långstidstress hos yrkesverksamma. Många tidigare studier visar på att långvarig stress ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Färgämne i grönsaker kan dämpa inflammation

I många färgstarka grönsaker och frukter finns näringsämnet lutein. LiU-forskare visar nu att lutein har anti-inflammatoriska egenskaper hos patienter med kranskärlssjukdom.

Läkemedel för sällsynta sjukdomar en svår balansgång

Psykologiska faktorer påverkar hur vi tar beslut om subventionering av läkemedel för sällsynta sjukdomar, visar en ny avhandling från LiU. Johanna Wiss har undersökt prioriteringar av så kallade särläkemedel från flera olika perspektiv.

Kort och snabb löptur stressar kroppen ordentligt

Att springa en relativt kort sträcka, men så snabbt man kan, stressar kroppen mer än man kan tro, enligt en ny studie av LiU-forskare. Resultaten visar bland annat att nivåerna av stresshormonet kortisol är förhöjda under flera timmar efteråt.

Kungliga medaljer till LiU-forskare

Professorerna Anders Persson och Anders Ynnerman får båda ta emot H.M Konungens Medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band för sina betydande insatser inom medicinsk bildvetenskap. 

Parkinsonstiftelse vid LiU delade ut miljonbelopp

Tre miljoner kronor till nio forskningsprojekt vid LiU. Så mycket delade Stiftelsen för Parkinsonforskning ut när 2017 års anslag tillkännagavs.

Söta kalorier mättar sämre än feta

En drink baserad på grädde ger bättre mättnadskänsla än en lågfettdrink med samma kalorimängd, enligt en studie av LiU-forskare. De undersökte också om det spelar roll om kalorierna intas som en stor måltid eller uppdelade i mindre portioner.

SCAPIS i fokus på Forskning i framkant

Hur kan vi i framtiden förutse och förebygga hjärtkärl-sjukdom eller lungsjukdomar som KOL? Det kommer Eva Swahn, studieläkare i projektet SCAPIS, att berätta om när hon ger en bild över jättestudien under "Forskning i framkant" 20 april.

Magnetkamera upptäcker fett i levern

Vävnadsprov från levern i syfte att utreda fettlever kan i de flesta fall ersättas av en smärtfri magnetkameraundersökning, enligt en ny LiU-studie. Undersökningen kan mäta små mängder fett och är skonsam.

Träning som kan bota whiplashbesvär studeras vidare

Specifik träning för nacken har mycket god effekt mot whiplashbesvär. Flera deltagare blev helt av med sina besvär i en nyligen avslutad LiU-studie. Nu ska forskarteamet undersöka om träningen till stor del kan göras via ett webbprogram.

Idrottares oro över symtom kopplat till skaderisk

Elitidrottares oro över sjukdomssymtom är kopplat till risken att skada sig under tävling. Det visar en LiU-ledd studie som gjorts vid världsmästerskapen i friidrott år 2015.

Orsak till långvariga besvär vid whiplashskador kan mätas

Det har hittills varit svårt att mäta och diagnostisera whiplashskador i nacken. Forskare vid LiU har tagit fram en ny modell med ultraljudsundersökning av nacken för att förbättra diagnostiken och behandlingen av whiplashskadade patienter.

Miljonanslag från Vetenskapsrådet 

Åtta forskare vid LiU får tillsammans drygt 26 miljoner kronor. Det står klart när Vetenskapsrådet har beslutat om forskningsbidrag inom medicin och hälsa.

Inflammation och fysisk ansträngning

Maria Bäck vid IMH har fått SSMF:s postdoktorsstipendium för sin forskning om inflammation och fysisk träning för personer med hjärtsjukdom. Hon ska nu kartlägga immun- och kortisolsvar hos kranskärlspatienter vid fysisk ansträngning.

Ny skonsam metod att upptäcka hjärtsjukdom

Forskare vid Linköpings universitet har utvärderat nya metoder för att mäta syretillförseln i hjärtmuskeln. Det visar sig att den nya metoden för magnetkameraundersökning av hjärtat har fördelar jämfört med dagens standardmetod.

Hormon hämmar utvecklingen av aneurysm

Forskare vid Linköpings universitet har i samarbete med forskare från University of California visat att hormonet Adiponektin hämmar utvecklingen av aneurysm i aorta. För närvarande är operation den enda behandlingen för aneurysm.

Maria är årets fysioterapeut 2016

Maria Landén Ludvigsson, postdok vid LiU, får utmärkelsen för sitt arbete med att visa hur fysioterapeuternas kompetens kan öka effektiviteten och patientnyttan i primärvården.

Framtidstro avgörande för att minska hälsoklyftor

Förmågan att ha tilltro till sig själv och att känna framtidshopp påverkar hälsan i mycket stor utsträckning. Folkhälsoprofessor Margareta Kristenson presenterar nya resultat i Almedalen.

Lärdom dras inte av att mäta infektioner

Att drabbas av en infektion under sin sjukhusvistelse är en vanlig vårdskada. För att förhindra utbredningen mäter alla sjukhus förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Men de tidsödande mätningarna misstros av personalen.

Nytt hopp för whiplashskadade

Att träna nackmusklerna hos en sjukgymnast är den bästa behandlingen vid långvariga besvär av whiplashskada. Det visar Maria Landén Ludvigsson i sin doktorsavhandling.

SMS effektiv metod att få unga att sluta röka

NEXit (Nikotin Exit) är en billig och effektiv metod för att hjälpa unga att sluta röka. Det består av ett 12-veckors program där deltagarna tar emot sammanlagt 157 SMS med råd och stöd för att sluta röka.

Stress i fosterlivet gör barnen sjukare

Barn i familjer som är psykosocialt pressade under graviditeten har högre nivåer av stresshormonet kortisol och drabbas oftare av vanliga barnsjukdomar, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

Nobelpriset nästa mål

Bilder av dunkande hjärtan och arbetande hjärnor sprids över världen och är till stor nytta, inte minst inom sjukvård och forskning. CMIV på Linköpings universitet har på ett drygt decennium etablerat sig som ett världsledande centrum för medicinska bilder. (

Levern nästa för magnetkamerorna

CMIV:s magnetkameror ska göra än mer nytta i ett fyraårigt forskningsprojekt som ska leda till bättre diagnostik av sjukdomar i levern och minska riskerna vid kirurgiska ingrepp. Peter Lundberg, adj professor i magnetresonansfysik leder projektet.

Många över 65 kan ha fått olämplig medicin

Varannan person över 65 år har ordinerats potentiellt olämpliga läkemedel och var tredje långtidspatient har inte följt sin förskrivna medicinering. Följden är ökad risk för biverkningar och läkemedelsrelaterade sjukdomar.

Växtsubstanser mot cancer granskas 

Giftfria kombinationer av kemiska ämnen från växter kan vara nyckeln till att stoppa obotliga och återfallande cancersjukdomar. Det är slutsatsen av en gigantisk metastudie vars resultat nu publiceras.

Fler överbelastningsskador på konstgräs

Om konstgräs skulle vara farligare att spela fotboll på än naturgräs har länge diskuterats i fotbollsvärlden. En avhandling visar att spelare på konstgräs har fler överbelastningsskador än spelare på naturgräs.

Storsatsning på smärtforskning

AFA Försäkring satsar 50 miljoner kronor på nya forskningsprojekt om kronisk smärta. Drygt nio miljoner kronor tilldelas två LiU-forskare.

Tuggummi kan rädda liv vid strålningsolycka

Ett bildas ämnen som kan detekteras flera dagar efter händelsen.

Kvinnor över 80 får hormonbehandling

Hormonbehandling för övergångsbesvär ges i regel direkt efter menopausen, men en studie vid Linköpings universitet visar att även kvinnor som är 80 år och äldre får behandling.

Fem råd för en frisk ålderdom

År 2050 väntas 3,2 miljoner 100-plussare trampa jordytan – 18 gånger så många som vid senaste sekelskiftet. Åldringsexplosionen gör det allt viktigare att identifiera livsstilsfaktorer. 

Egenvård ger hjärtpatienter livskvalitet

Att personer med kronisk hjärtsjukdom ska kunna leva ett gott liv är drivkraften för Anna Strömberg och Tiny Jaarsma, professorer i omvårdnad vid LiU. De har sedan länge ett nära samarbete och är internationellt engagerade i sitt forskningsområde.

Knäskador inom idrott

Vår forskning fokuserar på riskfaktorer, behandling och konsekvenser efter en idrottsskada, särskilt knä- och korsbandsskador.

NACOX-studien

Naturalförlopp och återhämtning efter främre korsbandsskada.

Behandling av meniskskador

Titthålsoperationer har länge varit den vanligaste behandlingen vid misstänkt meniskskada. Men nyttan av operationen ifrågasätts nu och ersätts istället med träning i första hand för medelålders och äldre personer med smärta i knät.

Analys av kroppssammansättning med hjälp av MR

Det här projektet har utvecklat en metod för kvantitativ bedömning av kroppssammansättning som mäter både fettfördelning och muskelvolym men hjälp av MR.

4D Flow CT

Syftet med det här projektet är att extrahera funktionella data från anatomiska bilder av hjärtat med hjälp av bildbaserade simuleringar med mål att tidigare och mer exakt kunna diagnostisera och behandla hjärtsjukdomar.

Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi

Inom Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) bedrivs metodutveckling, kunskapsspridning och utvärdering av metoder och procedurer inom hälso- och sjukvård.

Diagnostik av och prognostisering vid fettlever

Överförbrukning av alkohol har länge ansetts vara den dominerande orsaken till leverförfettning men under senare år har det framkommit att övervikt och dess associerade sjukdomar är en minst lika viktig orsak. 

HEART4FLOW

Heart4Flow är ett EU-projekt med syfte att förbättra diagnos och behandling av hjärtsjukdomar med hjälp av 4D-blodflödesanalys.

Hjärtats adaption i aortaklaffsjukdom

Aortaklaffsjukdomar kan leda till belastning på vänster kammare i hjärtat och till slut hjärtsvikt. Vår forskning inriktar sig på att bättre diagnosticera och behandla dessa patienter.

Kirurgisk behandling av förmaksflimmer

Förmaksflimmer är vanligt hos patienter som kommer till hjärtkirurgi vilket ökar dödligheten och sjukligheten på sikt. Vi studerar olika kirurgiska behandlingsmetoder av förmaksflimmer.

Medicinsk simulering - instruktörsperspektiv

Vi studerar den pedagogiska utvecklingen av instruktörer inom medicinsk simulering över tid, med fokus på individens respektive organisationens utveckling.

Mitralisklaffkirurgi

Den vanligaste orsaken till att mitralisklaffen, mellan vänster förmak och kammare, behöver opereras är att den läcker. I de flesta fallen ger en lagning av klaffen bättre resultat än om man byter klaffen till en protes.

Utvärdering av aortaklaffinterventioner

I en observationell studie följer vi patienter med aortaklaffsjukdom från diagnostillfället över åtgärden, med kirurgi eller kateterburen teknik, till ettårskontrollen efter ingreppet, ABU-studien.

Astrid Janzon symposium 2020

Välkomna till 2020 års upplaga av Astrid Janzon Symposium den 27 november i Linköping. 

Vaskulär immunologi

Vi vill förstå varför immunförsvaret är i obalans hos många med kranskärlssjukdom för att kunna skräddarsy behandlingen av orsaken till sjukdomen, snarare än symtomen.

Zebrafiskfacilitet och laboratorium

Zebrafiskens embryon kan utnyttjas för forskning inom en mängd områden och kan reducera och ersätta forskning på andra försöksdjur.

Differens från bastemperatur

Ett nytt sätt att bedöma kroppstemperatur vid feber hos kritiskt sjuka patienter, relaterat till individuell bastemperatur och mätställe.

Prioriteringscentrum

Prioriteringscentrum är ett kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg vid LiU. Vi bedriver och stödjer forskning om prioriteringar i vården, utvecklar metoder för öppna prioriteringar och genomför konsultinsatser.

ICT for Selfcare

Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för att utveckla och utvärdera hållbara informations- och kommunikationstekniklösningar för vården, i samarbete med patienter, närstående och vårdpersonal

PhysCan - Fysisk träning för cancerpatienter

Vi studerar effekter av fysisk träning och beteendemedicinska strategier för att förebygga och minimera cancerrelaterad trötthet, förbättra livskvaliteten och sjukdomsutfallet hos patienter med cancer.

Regional Infectious Disease Epidemiology and Simulations - RIDES

Vi forskar om utveckling och utvärdering av data- och informationsbehandling i samband med utbrott av infektionssjukdomar på lokal och regional nivå.

Vaksamhet i omvårdnad

En kritiskt sjuk patient har svårt, eller kan inte alls, själv uttrycka och förmedla obehag eller hur den känner sig. Vårdpersonalens bedömning och tolkning av vitala parametrar är avgörande för att förstå när och hur patientens tillstånd förändras.

Allmänmedicin

Bred forskning med ett patientnära perspektiv. Forskning och undervisning i allmänmedicin berör många stora patientgrupper och sjukdomspanoraman i primärvården.

Fysioterapi - epidemiologi och prevention

En förutsättning för forskning inom prevention av skador och sjukdomar är kunskap om deras förekomst, förlopp och orsaksmekanismer. Vi följer skadors och sjukdomars betydelse och konsekvenser för individen, organisationen och samhället

Epidemiologi och prevention av idrottsskador

Vi studerar skadeförekomst och uppkomstmekanismer för skador i samband med idrott. Vi studerar även effekten av skadeförebyggande åtgärder samt deras tillämpbarhet i olika idrotter och populationer.

Etiologi och prevention av ryggdeformiteter

Syftet med forskningsprogrammet är att förbättra kunskapen om modifierbara uppkomstmekanismer och effektiviteten av individanpassade preventions- och behandlingsmetoder för ryggdeformiteter.

Fysioterapeutisk diagnostik och rehabilitering

Vi bedriver klinisk forskning om diagnostisk tillförlitlighet och effekter av t ex träning, smärthantering, beteendestrategier och manuella tekniker. Kunskapen implementeras för kliniskt beslutsfattande och evidensbaserad praxis.

Rörelsevetenskap - Analys av basala mekanismer, rörelsefunktion och smärta

Vår forskning syftar till att öka kunskapen om funktion hos friska och de med funktionsnedsättningar till följd av sjukdomar eller skada. Vi mäter och analyserar förutsättningar och mekanismer för kroppens funktion och aktivitet i rörelse.

Athletics Research Center

Friidrott är ur ett globalt perspektiv en av de mest populära individuella sporterna och den största idrotten vid OS. Athletics Research Center (ARC) är en internationell samlingspunkt för tvärvetenskaplig friidrottforskning.

Kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med diabetes

CARDIPP syftar till att identifiera markörer för hjärt- kärlsjukdom. Det i sin tur ska göra det möjligt att att sätta in en tidigare och mer individuellt anpassad behandling för patienter med typ 2 diabetes. 

Demensvänligt samhälle – Norrköpingsmodellen

Det är angeläget att utveckla forskning om sociala innovationer för att bidra till ett demensvänligt samhälle genom att personer med demens synliggörs, blir hörda och inkluderade i samhället.

Innovativa livsstilsinterventioner

Våra levnadsvanor bidrar till en majoritet av de sjukdomstillstånd som vi idag behandlar inom hälso- och sjukvården. Därför är det angeläget att utveckla, utvärdera och implementera behandlingar som effektivt bidrar till en bättre folkhälsa.

Interprofessionellt lärande i praktiken

I det här projektet studerar vi hur studenter inom hälso- och sjukvård lär interprofessionell samverkan med varann och med patienter under sin utbildningstid.

Interprofessionellt lärande i simuleringsbaserad undervisning för vårdprofessionerna

Vårt huvudsakliga fokus är att utveckla kunskapen om hur interprofessionellt samarbete i sjukvårdsteam kan utvecklas och tränas genom simuleringsbaserade inlärningsmiljöer.

Livsstil och hälsa hos barn i förskoleåldern

Övervikt och fetma hos barn är fortfarande en global hälsoutmaning. Det här projektet syftar till att främja goda mat- och rörelsevanor bland förskolebarn.

Livsstil och hälsa hos gravida

En stor andel gravida ökar alltför mycket i vikt under graviditeten. Det här projektet syftar till att stödja gravida till en hälsosam viktuppgång.  

Livsstil och hälsa hos unga vuxna

Insatser för att främja goda levnadsvanor bland unga vuxna är en god investering. Det här projektet riktas därför till målgruppen gymnasie- och universitetsstuderande.

Livsvillkor, stress och hälsa - LSH-studien

Kan stress och psykobiologiska mekanismer förklara socioekonomiska skillnader i hälsa? Fokus i projektet är att identifiera skyddande psykologiska resurser med målet att minska skillnader i hälsa för olika socioekonomiska grupper i samhället.

Lärande i virtuella miljöer

Projektets övergripande syfte är att undersöka hur virtuella miljöer stödjer interprofessionellt lärande i hälso- och sjukvårdsutbildningar. Det är ett samarbete mellan LiU, Göteborgs universitet och Karolinska Institutet.

Twincities - folkhälsans bestämningsfaktorer

Tvillingstäderna Linköping och Norrköping erbjuder unika möjligheter att studera och jämföra faktorer som påverkar befolkningens hälsa på olika sätt. Vilken betydelse har den sociala miljön för folkhälsan? Vilka faktorer gynnar folkhälsan?

Geriatrik

Den geriatriska forskningen vid LiU är inriktad på två huvudområden. Det första rör den äldre individen, hennes åldrande, sjukdomar och hur vi i vården bäst möter den åldrade individens behov.

Diagnosticering och rehabilitering vid Whiplashrelaterade besvär

Vi studerar diagnostik och behandling efter whiplashskada. Vi arbetar med en nackspecifik träningsmetod för att lindra besvären och med bättre metoder för att diagnosticera skadorna.

Idrottsmedicin

Bedömning och normering av körförmåga hos äldre - NorDAS

Förmågan att köra bil på ett säkert sätt kan påverkas av sjukdom eller skador. För att bedöma detta används olika utredningsmetoder, men resultaten kan påverkas av naturligt åldrande. Därför vill vi kunna jämföra med friska äldre bilförare. 

REAGERA - Sjukvårdens ansvar i mötet med äldre utsatta för övergrepp

I svenska studier har ca 15% av äldre kvinnor och män uppgett att de efter 65 års ålder utsatts för emotionella, fysiska eller sexuella övergrepp alternativt försummelse eller ekonomiskt utnyttjande. 

MoBILE

Ett forskningsprogram som ska ta fram sju verktyg som syftar till att förbättra hälsan hos utvalda målgrupper, exempelvis gravida, barn, ungdomar och patienter med planerat kirurgiskt ingrepp.

Livsstil och hälsa hos vårdsökande inom primärvården

En stor andel av den svenska befolkningen har ohälsosamma levnadsvanor och i det här projektet är patienter i primärvården i fokus.

Livsstil och hälsa hos patienter på sjukhus

Det här projektet syftar till att stödja personer med kronisk sjukdom att öka sin kunskap om egenvård och livsstilsförändring.

Livsstil och hälsa hos patienter som ska utföra ett planerat kirurigiskt ingrepp (elektiv kirurgi)

En god hälsostatus innan operation minskar risken för post-operativa komplikationer. Det här projektet syftar till att stödja hälsosamma levnadsvanor innan operation. 

Prioriteringskonferensen 2019

Den Tionde Nationella Prioriteringskonferensen ägde rum i Stockholm den 19-21 november. Här hittar du information om konferensen.

Ögonstyrd dator i vardagen 

Teknik som kan styras med ögonen kan öppna nya världar för barn med omfattande rörelsehinder utan tal. Vi undersöker hur en ögonstyrd dator kan möjliggöra för barnen att utforska, leka och själv kunna utföra aktiviteter i vardagen.

Åldrande och delaktighet – Intellektuell funktionsnedsatta i gruppbostad

Delaktighet i alla åldrar är ett av funktionshinderspolitikens centrala mål. Detta projekt syftar till att belysa och problematisera åldrande och delaktighet bland äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad.

Ung och digital

I forskningen ingår barn med funktionsnedsättningar, från mycket komplexa och omfattande rörelsehinder till barn och unga med ADHD eller utvecklingsstörning samt barn och unga utan diagnos men i behov av särskilt stöd i skolan.

Stöd i skolan och övergång till gymnasiet, vidare studier och arbete 

Vi undersöker övergångsprocessen från grundskola till gymnasiet, vidare studier och/eller arbete för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

RemindMe

RemindMe är ett nytt webbaserat planerings- och påminnelsehjälpmedel. Vi utvecklar och prövar det nya digitala verktyget som är ett stöd för personer att komma ihåg aktiviteter och planera sin vardag.

Nya möjligheter med teknikstöd i skolan

Vilka hinder och svårigheter upplever elever med olika nedsättningar i skolan? Hur får vi dem delaktiga och aktiva? Genom bedömningar med instrumentet BAS, individuella stödinsatser och teknikstöd ökar delaktighet och möjlighet att få godkända betyg.

Kan jag klara det här? – Teknik, hälsa och åldrande hos äldre-äldre

Nya artefakter och tekniska system förväntas påverka äldre personers oberoende och sociala relationer samt erbjuda möjligheter till omvårdnad och service i hemmet. Hur ser äldre personer på detta, leder teknikanvändning till trygghet och kvarboende?

Internetanvändning och delaktighet i vardagliga aktiviteter hos unga personer med utvecklingsstörning

Hur använder sig ungdomar och unga vuxna med utvecklingsstörning av internet för att vara delaktiga i en digital vardag och ett alltmer internetbaserat samhälle? Vi utforskar detta från målgruppens eget perspektiv med anpassade metoder.

Instrumentutveckling för kulturell kompetens

De första studierna fokuserar på att anpassa, validera och undersöka användbarheten av ett självskattningsinstrument för mätning av kulturell kompetens bland svenska arbetsterapeuter.

Instrument för bedömning av arbetsförmåga

Bedömningsinstrumenten AWC, AWP, WEIS och WRI används av landstings/region baserade, statliga, kommunala och privata rehabiliteringsaktörer i Sverige för bedömning av personers arbetsförmåga och utformning av personcentrerade rehabiliteringsinsatser.

Funktionshinder i skolan

Vilka hinder finns i skolmiljön? Hur ser barn och unga med funktionsnedsättning på delaktighet? Vilken betydelse har teknikstöd för studieresultatet? Vi utvecklar intervjuinstrumentet BAS, där barn/unga själva identifierar sina behov av anpassningar.

BAS – Bedömning av anpassningar i skolmiljön

BAS är ett intervjuinstrument som utifrån elevens perspektiv identifierar behov av anpassningar i skolan. 

Vårdande närmiljö för personer med demenssjukdom

Personer med demenssjukdom hanterar och löser sin vardag på olika sätt – tillsammans med andra. Detta forskningstema är anslutet till forskningsprogrammet Neighbourhoods and Dementia och leds av professor John Keady vid the University of Manchester.

Wii-projektet

Att spela Wii-spel kan ge patienter med hjärtsvikt förbättrad träningskapacitet, daglig fysisk aktivitet och livskvalitet. I undersökningen delades patienter slumpmässigt in i en Wii-grupp eller kontrollgrupp.

Teknologi och egenvård för hjärtpatienter

Teknik kan hjälpa patienter till bättre egenvård, göra dem mindre beroende av vårdgivare och höja deras livskvalitet.

Sexrådgivning vid kardiovaskulär sjukdom

Patienter med kronisk sjukdom kan ha frågor rörande intimitet och sexuell funktion. Det är viktigt att vårdgivare tar sig an dessa frågor.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi för patienter med icke-kardiell bröstsmärta

Forskningsstudien IKSIT fokuserar på patienter med oro och ångest över sina återkommande icke-kardiella bröstsmärtor. Patientgruppen faller ofta mellan stolarna, men kognitiv beteendeterapi via internet kan vara en möjlig lösning.

DemPower – Leva livet och göra saker tillsammans

DemPower är ett avhandlingsarbete som ingår i forskningstemat Vårdande närmiljö för personer med demenssjukdom. Forskningen är även en del av det femåriga forskningsprogrammet Neighbourhoods and Dementia.

Att prata om prognos

Det är viktigt att patienter med hjärtsvikt och anhöriga vet vad de kan förvänta sig av den framtida vården, även i livets slutskede.

Tolkning inom hälso- och sjukvård

Betydelsen av den omgivande organisationen och det sammanhang tolkningen sker i belyses för att studera gränserna/villkoren för att tolkning ska kunna ske och konsekvenserna av olika metoder och traditioner som används vid tolkning diskuteras. 

Ett demensvänligt samhälle

Aktivitet vid omfattande flerfunktionsnedsättning – Rett syndrom

Målet med vår forskning är att öka kunskapen om individer med Rett syndrom när det gäller upplevelse av aktivitet. Vi tittar främst på deras vardagliga aktiviteter.

Medborgarskap och demens

Medborgarskap och demens är en forskargrupp som analyserar hur det är att vara medborgare med demenssjukdom – från medborgarskapets idéer, till välfärdens organisering, insatser och möten med personer med demens, till det civila samhällets betydelse.

PAINOMICS® Research Group

Vi forskar om molekylär smärta. Vi vill förstå och mäta de komplexa nätverk av cellulära och molekylära händelser i kroppen som är aktiverade vid olika smärttillstånd.

Medborgarskap och demens: Internationellt forskarnätverk

”Citizenship and Dementia: International Research Network” är ett internationellt forskarnätverk som syftar till att stimulera och utveckla internationell forskning kring hur det är att leva med demenssjukdom ur ett medborgarperspektiv. 

Arbetslivsinriktad rehabilitering – bedömning och intervention

Fokus för forskningsområdet är arbetsförmåga och hur detta komplexa fenomen kan bedömas och förstås som underlag för intervention.

Aktivitet och delaktighet bland äldre personer

Forskningen handlar om vardagslivet och möjligheter till aktivitet och delaktighet i samhället för olika grupper av äldre personer. Frågor om åldrande, delaktighet, kvarboende och teknikanvändning är väsentliga delar av forskningen.

Diastolisk vänsterkammarfunktion - Beslutsstöd

Vi har tagit fram ett formulär som ett beslutsstöd vid bedömning av diastolisk funktion hos personer med hjärtsjukdom.

Artificiell hjärtpump med pulserande flöde

Vår forskning handlar om utvecklandet av artificiella hjärtpumpar med pulserande flöde. Vi arbetar också med narkos- och operationsteknik vid implanteringen i kroppen. 

Teleyoga – när öst möter väst

Vi undersöker om medicinsk Yoga på distans kan ge människor bättre hälsa. I studien ingår hjärtsjuka och tidigare intensivvårdspatienter.

Bättre omhändertagande av muskuloskeletala besvär

Muskuloskeletal problematik rankas högt i den globala sjukdomsbördan, vår forskning syftar till att minska dem. Det behövs hälso- och sjukvård med hög kvalité, som leder till minskat lidande och en ökad förmåga till egenvård hos patienten.

Rehabilitering med musik för Parkinsons sjukdom

Misstänkt infektion hos sköra äldre

Kan ny teknik som involverar äldre och deras anhöriga leda till tidig upptäckt av infektion och minska antalet vårddagar på sjukhus?

Utvärdering av plack i halspulsådern

Det här projektet utvecklar nya metoder för bättre riskbedömning av halspulsåderplack genom att fokusera på plackkomposition och blodflödesparametrar snarare än nivå av kärlförträngning.

LiU CircM

LiU CircM är ett strategiskt forskningsnätverk för forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland inom forskningsområdet cirkulation och hjärt-kärlrelaterade metabola riskfaktorer.

Hudcancerprevention i primärvård

Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och många andra delar av västvärlden. Trots att hudcancer är en av de enklaste cancerformerna att förebygga har det ändå visat sig vara svårt i praktiken. 

DOHART (DOwnHeARTed)

Ett viktigt syfte med DOHART studien är att förbättra omhändertagandet av och behandlingen av personer med hjärtsjukdom och depressiva besvär med hjälp av ett internetbaserat självhjälpsprogram byggt på kognitiv beteendeterapi (KBT).

Football Research Group – FRG

Vi är en internationell forskargrupp som samarbetar med UEFA. Vi studerar skador på spelare i klubbar som deltar i Champions League med målet att minska risken för idrottsskador inom fotboll.

Kvantitativ datortomografi för mer noggrann strålterapi

Vid strålterapi med låga fotoenergier och med protoner är det värdefullt att veta vilka grundämnen som patientens organ består av. Med kvantitativ datortomografi med flera energier kan vi bestämma mängden väte, kol, syre och kalcium i patienten.

Bildoptimering vid röntgendiagnostik

Inom bildoptimering söker vi de inställningar på röntgenapparaten som minimerar stråldoserna och ger tillräckligt bra bildkvalitet. Med hjälp av specifika bildkriterier och datormodellberäkningar kan vi mäta kvaliteten och optimera mot stråldosen.

Dosimetri vid röntgendiagnostik

Röntgenundersökningar ger ett betydande bidrag till befolkningens stråldos från joniserande strålning. Med hjälp av avancerad datormodellering utvecklar vi mer noggranna metoder att kalibrera de strålningsdosimetrar som möter patientdoserna.

Retrospektiv EPR dosimetri

Om en kärnteknisk olycka skulle inträffa måste man kunna bestämma vilken stråldos de som varit i närheten utsatts för. Saker vi ofta bär med oss som mobiltelefon eller tuggummi kan användas till detta.

EPR dosimetri för strålterapi

Före en strålbehandling gör man en dosplan över hur man fördelar strålningen och denna måste verifieras experimentellt. Vi har tagit fram ett dosimetrisystem som är tillräckligt känsligt för att kunna bestämma både höga och relativt låga doser.

Utveckling av EPR dosimetri för olika strålkvaliteter

Vi har utvecklat en EPR-dosimeter, litiumformiat, som är känsligare än den konventionellt använda alanin. Denna framställs i form av tabletter och har kvalitetstestats.

Sömnsjukdomar

I min forskargrupp studerar vi vad som händer i hjärnan vid narkolepsi och andra sömnsjukdomar för att på sikt kunna använda funktionell avbildning för att bättre förstå patienternas symptombild och möjligen minska tiden till diagnos.

Funktionell avbildning av hjärnan

Med funktionell magnetresonsanstomografi (fMRI) kan man avbilda hjärnans funktion. Genom att kombinera fMRI med EEG drar vi nytta av den goda rumsliga upplösningen vid fMRI och den goda tidsupplösningen vid EEG.

Mekanistisk modellering av hjärnans funktion

Genom matematisk modellering kan man testa olika hypoteser som förklarar hjärnans funktion. Metoden bygger på systembiologiska principer och använder matematiska uttryck för att  beskriva vad som händer i hjärnans nervceller och blodkärl. 

Nordisk intressegrupp inom implementering

Nordic Implementation Interest Group är en intressegrupp av forskare och praktiker med intresse för frågor kring evidensbaserad praktik inom hälso- och sjukvård, socialt arbete, utbildning och andra områden och verksamheter.

Implementering i hälso- och sjukvård

Vår forskning handlar om att överbrygga gapet mellan forskning och praktik, i hälso- och sjukvården såväl som i samhället i stort.

Cardiodiet

Minskar råd om en medelhavskost risken att få diabetes hos patienter som vårdats för kranskärlssjukdom? Minskar dessa råd risken att få återfall i kranskärlssjukdom eller att få stroke?

Reaktioner och upplevelse av sjukdom och ohälsa

Hur personen upplever, reagerar på och hanterar symtom, sjukdom och ohälsa är beroende av att människan ses som en helhet.

Utveckling av teori och metod inom omvårdnad

 För att bibehålla en god kvalitet på forskningen samt omvårdnaden är det viktigt att utveckla teorier och olika begrepp som används inom omvårdnadsforskningen. 

Konsekvenser av omvårdnad och behandling

Här studeras människors livskvalitet/hälsorelaterad livskvalitet, egenvård, symtomlindring, återhämtning, funktionella status och komplikationer.

Förutsättningar för hälsa

Olika studier bedrivs som syftar till att kartlägga egenvårdsförmåga vid kronisk hjärtsvikt samt kartlägga faktorer som är relaterade till egenvårdsförmåga. 

Betydelsen av farmakogenetik för individualiserad cancerbehandling

Vi studerar hur genetiska avvikelser i läkemedelsmetaboliserande enzymer påverkar vilken effekt man får vid tiopurinbehandling. Tiopuriner är cytostatika som används vid bl.a. behandling av barnleukemi och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Läkarprogrammet, 330 hp

Att studera till läkare innebär att du tidigt får träffa patienter och komma i nära kontakt med din framtida yrkesroll. Du får chansen att studera läkarvetenskapens traditionella ämnen ur ett helhetsperspektiv för människan.

Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 hp

Som legitimerad biomedicinsk analytiker är du redo att axla en nyckelroll i sjukvården. Här väntar dig en mycket god arbetsmarknad. Dina analyser används bland annat för att ställa diagnoser, följa sjukdomsförlopp och bedöma behandling.

Specialistsjuksköterska psykiatrisk vård, 60 hp

Specialistsjuksköterskan med inriktning mot psykiatrisk vård arbetar med omvårdnad i alla vårdsituationer där människor lider av psykisk ohälsa.

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot medicinsk vård, 60 hp

Specialistsjuksköterskor med inriktning mot medicinsk vård arbetar med specifik omvårdnad vid akuta och kroniska komplexa medicinska tillstånd. De har kompetens att leda och planera omvårdnadsarbetet och göra bedömningar från evidensbaserad kunskap.

Specialistsjuksköterska hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, 60 hp

Specialistsjuksköterskan med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar arbetar både förebyggande och med omvårdnad och behandling av barn och ungdom.