Avdelningen för diagnostik och specialistmedicin (DISP)

Radioaktivt arv på Östersjöns botten

LiU-forskare har kartlagt radioaktiviteten i havsmiljön vid forskningsanläggningen Studsvik. Forskningen har resulterat i spridningskartor som kan användas för att bedöma riskerna vid utsläpp av radioaktiva ämnen i naturen.

Canceröverlevare har ökad risk för sjukdomar livet ut

En studie, som letts av forskare vid LiU och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet.

Stört blodflöde kan skada kärlväggen vid förstorad aorta

Onormalt blodflöde i stora kroppspulsådern, aorta, är kopplat till inflammation och nedbrytning av kärlväggen vid sjukdomstillstånd där kroppspulsådern är vidgad. Det visar en LiU-studie, vars fynd kan bidra till bättre diagnostik.

Tolkar i vården viktiga för vård efter hjärtinfarkt

Efter en hjärtinfarkt är utlandsfödda mindre benägna att delta i återfallsförebyggande hjärtskola än inrikes födda patienter. Men med tillgång till en professionell tolk ökar deltagandet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid LiU.

Pristagaren: ” Jag vill lära mig så mycket som möjligt om hur kroppen fungerar”

Tino Ebbers är 2024 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Hans forskning befinner sig i gränslandet mellan medicin och teknik och fokuserar på sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.

Postcovid fick forskarna att kombinera olika perspektiv

I spåren av covidpandemin följde en ny utmaning: postcovid. I ett stort forskningsprojekt arbetar forskare på tvärs över områdesgränser för att förstå postcovid ur många olika aspekter. Samtidigt forskar de om den tvärvetenskapliga processen i sig.

Hjärnförändringar vid postcovid avslöjas med avancerad magnetkamerateknik

Forskare vid LiU har undersökt hjärnan hos 16 personer med långvariga symtom efter sjukvårdskrävande covid-19. Deras fynd kan bidra till insikter om de underliggande mekanismerna vid kvardröjande neurologiska problem efter covid-19.

Immunförsvarets åldrande kan avslöjas med datortomografi

Det lilla organet thymus kan spela en större roll för immunförsvaret hos vuxna än man tidigare trott. Med åldern ersätts körteln med fett – men hur snabbt det går är kopplat till både kön, ålder och livsstilsfaktorer, enligt en ny studie från LiU.

Forskningscentrum ska ge njursjuka hopp

Njursjukdomar är vanligare än många tror. År 2040 kan njursvikt vara den femte vanligaste dödsorsaken i världen om inget görs. Med Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning ska LiU bli drivande i utvecklingen av kunskap och nya behandlingar.

"Vi börjar förstå postcovid bättre nu"

Förståelsen för varför en del personer får långdragna symtom efter covid-19 har vuxit snabbt sedan pandemin bröt ut. Nu har svenska forskare publicerat en översikt av vad forskningen säger om problem i andnings- och hjärtfunktion vid postcovid.

Rätt dryck i smoothie för mest antioxidant ur spenat

Det är stor skillnad mellan olika drycker när det gäller att frigöra antioxidanten lutein från spenat i smoothies, visar forskare vid LiU. Av 14 vanliga mjölk- och växtbaserade drycker hjälpte bara fyra till att frigöra lutein ur spenaten.

Miljonsatsning på lovande forskare från regionens kliniker

Wallenberg Centrum för molekylär Medicin (WCMM) och Region Östergötland påbörjar en strategisk forskningssatsning i år. Miljonsatsningen ska lyfta kliniskt inriktad forskning där sex associerade kliniska WCMM-fellows startar programmet 2023.

Klena muskler kopplade till ökad risk att dö vid fettlever

Övervikt och stillasittande bidrar till att allt fler får fettlever. Det finns behov av att tidigt hitta dem som löper risk att utveckla följdsjukdomar. Enligt en ny studie kan dålig muskelhälsa vara en riskmarkör för detta.

AIDA - en femåring med världen som arena

På bara fem år har AIDA blivit en självklar nationell arena för forskning och innovation inom medicinsk bildanalys. Verksamheten i Linköping har fått stor betydelse för att främja AI-teknik inom sjukvården.

Oväntade resultat vid forskning om riskfaktorer

Vad händer i kroppen när du springer fem kilometer regelbundet och kan blåbär ha en skyddande effekt? Det är några av frågeställningarna i Marta Vergaras avhandling.

Koll på levern utan stick

Hur mår din lever? Nu kan vården dra nytta av decenniers forskning om hur magnetkamera kan användas för att överblicka levern – utan att behöva sticka i den.

Terapiutbildning för sjukvårdspersonal ledde till att färre patienter sjukskrevs

Sjukvårdspersonal inom primärvården har utbildats i terapiformen ACT för att kunna fatta bättre medicinskt motiverade beslut. Utbildningen har lett till att sjukskrivningarna för deras patienter minskat med 21 procent.

Fettlever upptäcks smärtfritt med ny bildteknik

I Sverige beräknas var fjärde till femte person leva med fettlever. Peter Lundberg och Stergios Kechagias forskar om nya metoder där avancerad bildteknik används för att kunna överblicka hela levern och på så vis undvika vävnadsprovtagning.

Undervisning på distans: Mattias Ekstedt

Att undervisa digitalt fungerar hyggligt, men kontakten med studenterna är svår att ersätta. Det säger Mattias Ekstedt, överläkare och universitetslektor, och tillägger att han längtar efter vaccinet.

DNA-nät spår i forskning om autoimmuna njursjukdomar

Daniel Appelgren forskar om en typ av njursjukdomar där immunsystemet angriper och skadar njurarna. Nu får han 1,25 miljoner kronor till sin forskning från Ingrid Asps stiftelse för njurmedicinsk forskning vid LiU.

9,3 miljoner kronor till hjärt- och lungforskning

Fyra LiU-forskare vid Institutionen för hälsa, vård och medicin och Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, har tilldelats sammanlagt 9,3 miljoner kronor i projektbidrag från Hjärt-Lungfondens årliga anslagsutdelning.

Datortomografi för undersökning av hjärtats kärl

I slutet av 90-talet kom nya möjligheter att få fram detaljerade bilder av kroppens organ tack vare en ny snabb röntgenmetod, datortomografi. Vid CMIV insåg forskarna tidigt den kliniska nyttan med DT för att titta på hjärtats kranskärl.

Förstår hjärnan med matematisk modellering

Går det att se vad som händer i hjärnan? Ja, på sätt och vis, med hjälp av avbildningstekniker. Men processerna i hjärnan är på många sätt ett mysterium. Forskare tar modellering till hjälp för att förstå dem bättre.

Färgämne i grönsaker kan dämpa inflammation

I många färgstarka grönsaker och frukter finns näringsämnet lutein. LiU-forskare visar nu att lutein har anti-inflammatoriska egenskaper hos patienter med kranskärlssjukdom.

Kort och snabb löptur stressar kroppen ordentligt

Att springa en relativt kort sträcka, men så snabbt man kan, stressar kroppen mer än man kan tro, enligt en ny studie av LiU-forskare. Resultaten visar bland annat att nivåerna av stresshormonet kortisol är förhöjda under flera timmar efteråt.

Söta kalorier mättar sämre än feta

En drink baserad på grädde ger bättre mättnadskänsla än en lågfettdrink med samma kalorimängd, enligt en studie av LiU-forskare. De undersökte också om det spelar roll om kalorierna intas som en stor måltid eller uppdelade i mindre portioner.

Magnetkamera upptäcker fett i levern

Vävnadsprov från levern i syfte att utreda fettlever kan i de flesta fall ersättas av en smärtfri magnetkameraundersökning, enligt en ny LiU-studie. Undersökningen kan mäta små mängder fett och är skonsam.

Inflammation och fysisk ansträngning

Maria Bäck vid IMH har fått SSMF:s postdoktorsstipendium för sin forskning om inflammation och fysisk träning för personer med hjärtsjukdom. Hon ska nu kartlägga immun- och kortisolsvar hos kranskärlspatienter vid fysisk ansträngning.

Ny skonsam metod att upptäcka hjärtsjukdom

Forskare vid Linköpings universitet har utvärderat nya metoder för att mäta syretillförseln i hjärtmuskeln. Det visar sig att den nya metoden för magnetkameraundersökning av hjärtat har fördelar jämfört med dagens standardmetod.

DETECT-HCC-ESLD

DETECT-HCC-ESLD är en jämförande studie av magnetkameraundersökning och ultraljud för detektion av levercancer, kroppsammansättning och riskfaktorer för allvarliga komplikationer till levercirros.

ACCESS

ACCESS är en studie om effektiv prediktering av muskeldegeneration leversjukdomsrelaterade komplikationer.

Kvantitativ MR av hjärnan

MR-trångest

För de allra flesta personer fungerar det att göra en magnetkameraundersökning (MR-undersökning) men för en del kan det upplevas obehagligt. Det finns flera anledningar till detta obehag, som vi kallar "MR-trångest".

Forskningsnätverket för studier av ektopisk fettinlagring

Vi studerar hur fettinlagring i olika organ, så som lever, muskel och hjärta, ökar risken för sjukdomsutveckling. Förhoppningen är att kartläggning kommer att hjälpa oss att identifiera de individer som löper högst risk att utveckla sjukdom.

Zebrafiskfacilitet och laboratorium

Zebrafiskens embryon kan utnyttjas för forskning inom en mängd områden och kan reducera och ersätta forskning på andra försöksdjur.

Diagnostik av och prognostisering vid fettlever (MASLD)

Överförbrukning av alkohol ansågs länge vara den dominerande orsaken till leverförfettning men under senare år har det framkommit att övervikt och associerade sjukdomar är mer betydelsefulla.

Kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med diabetes

CARDIPP syftar till att identifiera markörer för hjärt- kärlsjukdom. Det i sin tur ska göra det möjligt att sätta in en tidigare och mer individuellt anpassad behandling för patienter med typ 2 diabetes.

Medicinsk simulering - instruktörsperspektiv

Vi studerar den pedagogiska utvecklingen av instruktörer inom medicinsk simulering över tid, med fokus på individens respektive organisationens utveckling.

Vaskulär immunologi

Vi vill förstå varför immunförsvaret är i obalans hos många med kranskärlssjukdom för att kunna skräddarsy behandlingen av orsaken till sjukdomen, snarare än symtomen.

Diastolisk vänsterkammarfunktion - Beslutsstöd

Vi har tagit fram ett formulär som ett beslutsstöd vid bedömning av diastolisk funktion hos personer med hjärtsjukdom.

Hjärtats adaption i aortaklaffsjukdom

Aortaklaffsjukdomar kan leda till belastning på vänster kammare i hjärtat och till slut hjärtsvikt. Vår forskning inriktar sig på att bättre diagnosticera och behandla dessa patienter.

Diagnosticering och rehabilitering vid Whiplashrelaterade besvär

Vi studerar diagnostik och behandling efter whiplashskada. Vi arbetar med en nackspecifik träningsmetod för att lindra besvären och med bättre metoder för att diagnosticera skadorna.

Artificiell hjärtpump med pulserande flöde

Vår forskning handlar om utvecklandet av artificiella hjärtpumpar med pulserande flöde. Vi arbetar också med narkos- och operationsteknik vid implanteringen i kroppen.

Mitralisklaffkirurgi

Den vanligaste orsaken till att mitralisklaffen, mellan vänster förmak och kammare, behöver opereras är att den läcker. I de flesta fallen ger en lagning av klaffen bättre resultat än om man byter klaffen till en protes.

4D Flow CT

Syftet med det här projektet är att extrahera funktionella data från anatomiska bilder av hjärtat med hjälp av bildbaserade simuleringar med mål att tidigare och mer exakt kunna diagnostisera och behandla hjärtsjukdomar.

HEART4FLOW

Heart4Flow är ett EU-projekt med syfte att förbättra diagnos och behandling av hjärtsjukdomar med hjälp av 4D-blodflödesanalys.

Kirurgisk behandling av förmaksflimmer

Förmaksflimmer är vanligt hos patienter som kommer till hjärtkirurgi vilket ökar dödligheten och sjukligheten på sikt. Vi studerar olika kirurgiska behandlingsmetoder av förmaksflimmer.

Utvärdering av aortaklaffinterventioner

I en observationell studie följer vi patienter med aortaklaffsjukdom från diagnostillfället över åtgärden, med kirurgi eller kateterburen teknik, till ettårskontrollen efter ingreppet, ABU-studien.

Utvärdering av plack i halspulsådern

Det här projektet utvecklar nya metoder för bättre riskbedömning av halspulsåderplack genom att fokusera på plackkomposition och blodflödesparametrar snarare än nivå av kärlförträngning.

Kvantitativ datortomografi för mer noggrann strålterapi

Vid strålterapi med låga fotoenergier och med protoner är det värdefullt att veta vilka grundämnen som patientens organ består av. Med kvantitativ datortomografi med flera energier kan vi bestämma mängden väte, kol, syre och kalcium i patienten.

Bildoptimering vid röntgendiagnostik

Inom bildoptimering söker vi de inställningar på röntgenapparaten som minimerar stråldoserna och ger tillräckligt bra bildkvalitet. Med hjälp av specifika bildkriterier och datormodellberäkningar kan vi mäta kvaliteten och optimera mot stråldosen.

Dosimetri vid röntgendiagnostik

Röntgenundersökningar ger ett betydande bidrag till befolkningens stråldos från joniserande strålning. Med hjälp av avancerad datormodellering utvecklar vi mer noggranna metoder att kalibrera de strålningsdosimetrar som möter patientdoserna.

Retrospektiv EPR dosimetri

Om en kärnteknisk olycka skulle inträffa måste man kunna bestämma vilken stråldos de som varit i närheten utsatts för. Saker vi ofta bär med oss som mobiltelefon eller tuggummi kan användas till detta.

EPR dosimetri för strålterapi

Före en strålbehandling gör man en dosplan över hur man fördelar strålningen och denna måste verifieras experimentellt. Vi har tagit fram ett dosimetrisystem som är tillräckligt känsligt för att kunna bestämma både höga och relativt låga doser.

Utveckling av EPR dosimetri för olika strålkvaliteter

Vi har utvecklat en EPR-dosimeter, litiumformiat, som är känsligare än den konventionellt använda alanin. Denna framställs i form av tabletter och har kvalitetstestats.

Sömnsjukdomar

I min forskargrupp studerar vi vad som händer i hjärnan vid narkolepsi och andra sömnsjukdomar för att på sikt kunna använda funktionell avbildning för att bättre förstå patienternas symptombild och möjligen minska tiden till diagnos.

Funktionell avbildning av hjärnan

Med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) kan hjärnans funktion avbildas. Genom att kombinera fMRI med EEG drar vi nytta av den goda rumsliga upplösningen vid fMRI och den goda tidsupplösningen vid EEG.

Mekanistisk modellering av hjärnans funktion

Genom matematisk modellering kan man testa olika hypoteser som förklarar hjärnans funktion. Metoden bygger på systembiologiska principer och använder matematiska uttryck för att  beskriva vad som händer i hjärnans nervceller och blodkärl.

Cardiodiet

Minskar råd om en medelhavskost risken att få diabetes hos patienter som vårdats för kranskärlssjukdom? Minskar dessa råd risken att få återfall i kranskärlssjukdom eller att få stroke?