Jag är ordinarie professor i tysk språkvetenskap och språkhistoria vid universitetet i Zürich/Schweiz och permanent gästprofessor i Forskarskolan Språk och kultur i Europa vid Linköpings universitet. I min forskning fokuserar jag på samspelet mellan språk, interaktion och kultur. Genom analyser av språkbruk och kommunikativa praktiker försöker jag att förstå hur människor fungerar som sociala varelser i sina historiska och kulturella omgivningar och hur de tolkar och skapar sina livsvärldar med hjälp av språket.
Adlig kroppsrepresentans och borgerligt språkarbete
I ett flertal arbeten har jag ur en kommunikationshistorisk synvinkel sysslat med övergången från 1600- och 1700-talets adelsdominerade ståndssamhälle till 1800-talets borgarvärld. Jag visar hur denna sociokulturella omvälvning går ihop med en djupgripande förändring i kommunikativa mönster, interaktiva praktiker och framför allt i en förändring av de kommunikativa medierna. Medan adeln först och främst använde sig av kroppen och dess demonstrativa estetiska behärskning som medium för självrepresentation och social distinktion, fokuserar borgerskapet på språket och språklig bildning som medium för social och kulturell utmärkelse – med bland annat diskriminering av dialekter som följd.
Historisk semantik, språkliga former och kulturella mönster
Språket är kulturens hemvist i människans vardag. Det är främst betydelseförändringar samt förändringar av språkliga rutiner, textsorter och kommunikativa genrer som vittnar om och samtidigt sätter prägel på kulturella och sociala förändringar. I min forskning har jag blivit alltmer intresserad av hur språkliga mönster fungerar som kulturella mönster. Det kan till exempel gälla förändringar i vardagliga textsorter som födelseannonser eller dödsannonser och deras kopplingar till förändringar i vår uppfattning av händelserna de berättar om. Eller hur nya informella hälsningsfraser som tyska ”Tschüss” istället för ”Auf Wiedersehen” signalerar en förändring av social distans och konceptet offentlighet.
Interaktion, rum och kommunikativa konfigurationer
Mänsklig interaktion utnyttjar och skapar rum. I samband med ett större forskningsprojekt vid universitetet i Zürich (URPP Language and Space) undersöker jag arkitektur och inredning som materiella sediment av kommunikativa praktiker. Jag blev speciellt intresserad av soffgruppens tillkomst som möbleringsmönster och kommunikativ konfiguration under 1800-talet och dess socialsemiotiska funktion inom ett borgerligt präglat och alltmer demokratiskt samhälle. Dessutom försöker jag förstå samspelet mellan ätandet, samtal och matbordet ur ett kulturhistorisk såväl som socialpragmatiskt perspektiv.
