Våld och övergrepp mot äldre personer är vanligt, särskilt bland personer med demenssjukdom. Forskning visar att anhörigbörda – den belastning som uppstår när man vårdar en närstående – kan öka risken för våldsutövande. På senare tid har relationer och samspelet mellan människor uppmärksammats som betydelsefulla faktorer i samband med våld riktat mot personer med demenssjukdom – ett område som dock behöver utforskas mer. Man har också sett ett ökat behov av att bättre förstå vad som kan skydda mot utsatthet för våld.
Att bli utsatt för våld kan få allvarliga konsekvenser för hälsa och välbefinnande. Det finns en stark koppling till förkortad överlevnad. Studier har även visat ett samband mellan våldsutsatthet och sämre hälsa, men orsaksförhållandena behöver undersökas ytterligare. Vården ses ofta som en lämplig instans för att upptäcka våldet och initiera åtgärder. Tidigare studier visar dock att personal i många fall tvekar att fråga äldre personer om våld. Screeninginstrument kan underlätta upptäckt, men det saknas validerade verktyg anpassade för personer med demenssjukdom.
Doktorandprojektets två första delstudier syftar till att förbättra möjligheterna att identifiera våld i denna grupp. I den första delstudien har två nya frågeformulär för personer med demenssjukdom och deras anhöriga utvecklats och validerats. I den andra har ett belgiskt instrument riktat till personal inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst översatts och validerats för svenska förhållanden. Formuläret belyser flera riskfaktorer och kan bidra till ökad medvetenhet samt förebyggande insatser.
Den tredje delstudien utforskar mekanismer bakom våldsutövande och skyddande strategier hos anhöriga till personer med demenssjukdom, med målet att utveckla riktade interventioner. Den fjärde delstudien undersöker sambandet mellan våldsutsatthet och ohälsa hos äldre personer, inklusive personer med demenssjukdom, för att bättre identifiera riskgrupper och stärka vårdens insatser.
