Forskning om digital teknologi och litteratur tenderar att fokusera på litteratur som antingen kan läsas i ett digitalt gränssnitt eller som är ”födda digitalt”, för att parafrasera litteraturvetaren Maria Engberg. Man har länge varit upptagen vid skillnader och likheter mellan tryckt och digital litteratur. Vad som intresserar mig är istället att försöka ta reda på hur den gradvisa övergången från analogt till digitalt påverkat olika narrativa framställningsformer och representationer. Litterära verk är inte isolerade från förändringar i samhället, utan tvärtom nära sammanlänkade till dessa. Medieteknologier är inte bara tomma kärl som bär på ett budskap på ett neutralt vis, de påverkar tvärtom i hög utsträckning hur vi uttrycker oss själva, till och med hur vi tänker. Eller som Marshall McLuhan formulerar det: ”The medium, or process, of our time – electric technology is reshaping and restructuring patterns of social interdependence and every aspect of our personal life. It is forcing us to reconsider and re-evaluate practically every thought, every action, and every institution formerly taken for granted.”
En preliminär tes för mitt avhandlingsprojekt är att det finns en pre-digital och en digital diskurs som påverkar inte bara vad som är möjligt att skriva, utan även hur vi skriver – och att dessa två diskurser går att finna i representationerna av det digitala i litteraturen. Eftersom detta sätt att närma sig litteraturhistorien inte tidigare är särskilt grundligt utforskat kommer även projektet inledningsvis att ha en kartläggande, bibliografisk ansats. Huvudmaterialet kommer att bestå av skönlitteratur; prosa såväl som poesi, men också av litteraturkritik och kulturdebatt som på olika sätt förhåller sig till det digitala i olika estetiska former. Denna kartläggning kommer sedan tjäna som en utgångspunkt för ett antal centrala teman för avhandlingen, som till exempel:
- Språk och kommunikation under omförhandling – kod och alfabet
- Cybernetik och cyborgs – relationen människa-maskin
- Stora maskiner och elektroniska hjärnor – utopier och dystopier
- Nya gränssnitt och nya skrivmodus – rekonfigureringar av kodexen
- Automatism och AI – när den digitala teknologin tar över