Resistens mot antibiotika är enligt WHO ett av de största hoten mot folkhälsan. Min forskning handlar om olika perspektiv på akuta infektioner i primärvården tex tonsillit, pneumoni, exacerbation av KOL och resistens, urinvägsinfektioner hos kvinnor och män samt infektioner på SÄBO. Jag bedriver forskning med olika vetenskapliga metoder. Jag är ansvarig forskare för flera regionala och nationella projekt om infektioner. Vissa projekt bedrivs i primärvården och andra sträcker sig över specialitetsgränser.
Jag medverkar även i forskningsprojekt inom andra relevanta områden för primärvården tex digitala hjärtlungljud, hypertoni, diabetes och hälsofrämjande insatser.
Nedan ges exempel på två pågående projekt.
SANT – Nationell studie på Strep-A negativa tonsilliter
Halsfluss är en vanlig orsak till antibiotikaförskrivning i primärvården. Riktlinjer för ont i halsen fokuserar på att identifiera personer med 3 - 4 Centorkriterier och förekomst av grupp A streptokocker (GAS). Till dessa rekommenderas antibiotika. Även andra bakterier och virus förekommer vilka liknande symtom som GAS.
Denna studie behöver göras för att a) patienter med en GAS–negativ halsfluss kan ha samma typ av symtom som patienter med GAS-positiv halsfluss, b) i vissa länder är det endast symtom och inte symtom i kombination med förekomst av GAS, som avgör om man ska behandla med antibiotika eller inte, c) förekomsten av halsböld, som är en komplikation till halsfluss ökar i vissa åldersgrupper, d) bakterier andra än GAS är vanliga vid halsböld. I denna randomiserad kontrollerade studie studerar vi om penicillin V förkortar sjukdomstiden, minskar symtomintensiteten och sjukfrånvaron hos patienter med GAS-negativ halsfluss samt undersöker betydelsen av andra mikroorganismer än GAS vid halsfluss.
Patienter med halsfluss slumpas till PcV eller till ingen antibiotikabehandling. Blodprover tas för inflammatoriskt och immunologiskt svar på infektion. Halsprov tas för att identifiera bakterier och virus vid inklusion och vid uppföljning. Projektet genomförs på nio vårdcentraler i Sverige.
Resultaten kan få betydelse för utformning av riktlinjer samt klinisk betydelse för patienter i Sverige och andra länder.
Projektet finansieras av bland annat av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet i Sydöstra Sverige, Futurum Region Jönköpings län.
EPA- Nationell registerstudie om effekter av covid-19 pandemin
Detta är ett nationellt projekt som studerar covid-19 pandemins effekter på diagnostik, diagnoser, handläggning och död bland personer och grupper med olika sjuklighet, ålder, kön, socioekonomiska förutsättningar, boendeplats och födelseland. I denna registerbaserade studie hämtas vårddata från fyra regioner samt registerdata från Socialstyrelsen, SCB, samt Folkhälsomyndigheten.
Vårdutnyttjande inkluderar alla typer av kontakter med hälso- och sjukvård inom regionernas primärvård och specialiserade vård på sjukhus och mottagningar, samt förskrivning och uthämtning av läkemedel.
Del 1: Effekten på hälso och sjukvårdskonsumtion
Utnyttjandet av hälso- och sjukvård är ojämnt och beror på sjuklighet men även av tex ålder och socioekonomiska förutsättningar (tex. utbildning, familjesituation) hos individen. I denna studie kommer iv att studera hur en kris som covid-19 pandemin påverkat utnyttjandet av hälso- och sjukvård i olika grupper i befolkningen och vilken betydelse tex sjuklighet och socioekonomin haft.
Studiens resultat skapar underlag för prioriteringar av resurser för en mer jämlik vård under normala förhållanden och bättre beredskap för jämlikt vårdutnyttjande för de många människorna vid nya extraordinära händelser.
Del 2: Effekten på andra infektioner än covid-19
Under covid-19-pandemin sågs en markant nedgång i förekomst av infektioner orsakade av bakterier och andra virus än SARS-Cov-2, men efter pandemin har en kraftigt ökad förekomst av infektioner orsakade av bakterier och virus noterats. Exempel är ökad förekomst av invasiva infektioner orsakade av grupp A streptokocker (iGAS), infektioner orsakade av Mycoplasma pneumoniae och RS-virus.
I denna studie kommer vi att studera förändringar i förekomst av olika infektioner efter covid-19-pandemin samt hur dessa förändringar har påverkats av samsjuklighet och socioekonomisk position hos patienterna.
Studiens resultat bidra till ökade förståelse kring variation i infektionsförekomst efter en samhällsintervention med ökade hygien råd och social distansering.
Projektet finansieras av bland annat av Familjen Kamprads stiftelse, Forskningsrådet i Sydöstra Sverige och Region Jönköpings län.
