Presentation

Jag undersöker historiskt hur och varför den svenska tjänstemannarörelsen, TCO, kunde växa sig så stark under efterkrigstiden. Vilken facklig ideologi anammades? Hur fördes den ut i agitationen? Studien sträcker sig fram till 1966.

Hur bör jag studera TCO:s framväxt och utveckling från sammanslagningen 1944 av Daco och ”gamla” TCO? Frågan kan väl närmast förklaras utifrån mitt syfte med studien och den är att förstå TCO i den svenska kontexten: det vill säga att undersöka och förstå hur och varför TCO gjorde de val det gjorde. Dessa val gällde både den organisatoriska uppbyggnaden och hur organisationen agerat i politiska val, i samhällsdebatten och samhällspraktiken.

Teori

Jag väljer att ”läsa historien framlänges” och jag lutar jag mig mot den teoretiska idén om aktör/struktur; att det finns strukturer som är styrande i samhället och att aktörerna vid ett givet historiskt ögonblick har att förhålla sig till dessa strukturer som samtidigt sätter gränser för aktörernas agerande. På samma sätt som strukturerna sätter gränser, så kan aktörerna förändra en del i strukturerna eller förändra dem till en ny struktur. Ett exempel från tjänstemännens fackliga strävanden var när Daco lyckades få igenom lagen om förenings- och förhandlingsrätt 1936, vilket innebar laglig rätt att organisera tjänstemännen på arbetsplatserna.

Till hjälp för studien kommer jag att tolka tjänstemännens fackliga organisering och praktik under tiden fram till 1995 utifrån följande aspekter:

  • Klassformering och klassmedvetande
  • Maktresurser
  • Genuskontraktet
  • Fackförening, intresseorganisation, folkrörelse
  • TCO:s verksamhet
  • Den formativa perioden 1920–1945

I juni 1944 bildas det ”nya” TCO genom sammanslagningen av Daco och ”gamla” TCO och i och med detta är skapandet av en samlad facklig tjänstemannarörelse fullbordad. De privata och offentliganställda tjänstemännen var förenade i samma huvudorganisation. Ett gemensamt fackligt och politiskt program blev antaget där huvudmålen pekas ut och TCO:s förhållande till de andra aktörerna på arbetsmarknaden slås fast. Uppgiften blir att förklara och tolka de val som gjordes den historiska kontexten 1920-1945, vilket sammantaget ledde fram till bildandet av TCO 1944. Speciell vikt bör läggas vid LO, SAP och arbetsgivarnas agerande. Men Folkpartiets och Högerns syn på bildandet av TCO bör inte helt falla bort då dessa politiska riktningar hade ett inflytande i de olika tjänstemannaförbunden.

Delaktighetsperioden 1945–1965

Under denna period var, som jag kan se det idag, TCO inriktat på att konsolidera sin organisation, öka medlemsantalet och skapa de första kollektivavtalen och huvudavtal med SAF (Företagsnämndsavtalet). Delaktighetsperioden innehåller också TCO:s arbete för att bli en erkänd part i ”delaktighetskapitalismen” eller ”den korporativa” kapitalismen. Det gjorde de genom kollektivavtalen och att de av staten erkändes som en viktig part och därmed fick tillgång till platser i de partssammansatta statliga organen.

Under perioden uppkommer en allvarlig kris inom TCO. Det är Sif som är missnöjd med TCO:s agerande och underskrift av ett centralt löneavtal på den privata sidan tillsammans med LO 1955. denna konflikt ökar dramatiskt när Sif tvingar TCO att vara neutral i folkomröstningen om ATP. TCO-förbunden kan ta ställning. Sif ansluter sig till arbetsgivarnas och Högerns linje 3.

Mot slutet av perioden, i början av 1960-talet, blev TCO allt mer inriktat på att öka jämställdheten, krav på särbeskattning och daghem fördes fram förutom lika lön oavsett kön. Politiskt låg detta nära den folkpartistiska politiken vid denna tid (intressant om Fp inflytande i TCO).

Publikationer

  • Brukspatroner och porslinsarbetare: kampen om makten i Gustavsberg fram till 1937. Stockholm 1991
  • Varvet vid Saltsjön: om arbetarskyddet på Finnboda varf 1930-1981. Stockholm 1993.
  • På varvet: Finnboda varf 1930-1981. Ingår i: Arbetarhistoria 1993:68 (Årg. 17).
  • Bland välfärdsingenjörer och -byråkrater i 50-talets Gustavsberg, medförfattare Kjell Östberg. Ingår i Bebyggelsehistorisk tidskrift 1994 (Nr 28). 
  • Lyft fram din förening: fritidsforskning om nykterhetsrörelsen. Stockholm 1998.

Handledare

Hans Nilsson, prefekt och biträdande professor och Lasse Kvarnström, universitetslektor.

Strimman föreläsning

Tjänstemannarevolutionen

Ken Bjerregaard håller en föreläsning om Tjänstemannarevolutionen i filosofiska fakultetens föreläsningsserie Strimman, under temat "Olika sorters historia".

Om institutionen