Ett särskilt intressant exempel på global politik är FN:s hållbarhetsmål (globala mål, Agenda 2030), som alla världens länder har enats om. Målen handlar om hållbar utveckling, vilket utgör en motsägelsefull mix av politik för tillväxt, välfärd och samtidigt skydd av miljö och klimat. I en bok har jag visat hur målen kan tolkas som en strategi för fattiga länders utveckling och hur de kan förstärkas som en lärande politik för global utveckling. (Niklasson, Lars 2019: Improving the Sustainable Development Goals. Strategies and the Governance Challenge, London: Routledge).
I en lärobok har jag sammanfattat forskningen om fyra globala utmaningar: miljön, fattigdomen, freden och den ekonomiska integrationen (”globaliseringen”). På varje område ges en lägesbild över situationen i världen. Därefter diskuteras olika tolkningar om vad som orsakar problemen och vad som kan lösa dem. Jag diskuterar de globala lösningar som har vuxit fram, i form av internationella regelverk och organisationer. Jag visar vad som kan förklaras av olika statsvetenskapliga teorier om politikens utveckling. (Niklasson, Lars 2017: Globala utmaningar, perspektiv och lösningar. En introduktion till internationell politik och ekonomi, Malmö: Gleerups).
De statsvetenskapliga perspektiven lyfter fram sådant som förhandlingsspel mellan aktörer och långsiktig påverkan genom nya idéer och/eller processer som följer vissa spår. Tolkningarna av situationen har ofta sin grund i perspektiv från nationalekonomi, sociologi eller filosofi. De politiska konfliktlinjerna kan gå mellan ideologier och partier, men också mellan nivåer i det politiska systemet och mellan politikområden inom varje nivå. Teorierna ger en hjälp att förstå det komplexa politiska systemet.
