larni90

Lars Niklasson

Biträdande professor

Jag är ansvarig för masterprogrammet i internationella och europeiska relationer (MIER). Min forskning och undervisning handlar om EU, Afrika och globaliseringen. Jag skriver även om FN:s hållbarhetsmål och samverkan mellan organisationer.

Globala utmaningar

Min forskning handlar om globala utmaningar och EU:s roll i att hantera dessa. EU försöker vara en ledande aktör inom den globala miljöpolitiken, handelspolitiken och biståndspolitiken. Ambitionerna begränsas bland annat av att de berörda politikområdena har olika prioriteringar och att andra globala aktörer vill andra saker.

I en lärobok har jag sammanfattat forskningen om fyra globala utmaningar: miljön, fattigdomen, freden och den ekonomiska integrationen (”globaliseringen”). På varje område ges en lägesbild över situationen i världen. Därefter diskuteras olika tolkningar om vad som orsakar problemen och vad som kan lösa dem. Jag diskuterar de globala lösningar som har vuxit fram, i form av internationella regelverk och organisationer. Jag visar vad som kan förklaras av olika statsvetenskapliga teorier om politikens utveckling. (Niklasson, Lars 2017: Globala utmaningar, perspektiv och lösningar. En introduktion till internationell politik och ekonomi, Malmö: Gleerups).

De statsvetenskapliga perspektiven lyfter fram sådant som förhandlingsspel mellan aktörer och långsiktig påverkan genom nya idéer och/eller processer som följer vissa spår. Tolkningarna av situationen har ofta sin grund i perspektiv från nationalekonomi, sociologi eller filosofi. De politiska konfliktlinjerna kan gå mellan ideologier och partier, men också mellan nivåer i det politiska systemet och mellan politikområden inom varje nivå. Teorierna ger en hjälp att förstå det komplexa politiska systemet.

Ett särskilt intressant exempel på global politik är FN:s hållbarhetsmål (globala mål, Agenda 2030), som alla världens länder har enats om. Målen handlar om hållbar utveckling, vilket utgör en motsägelsefull mix av politik för tillväxt, välfärd och samtidigt skydd av miljö och klimat. I en bok har jag visat hur målen kan tolkas som en strategi för fattiga länders utveckling och hur de kan förstärkas som en lärande politik för global utveckling. (Niklasson, Lars 2019: Improving the Sustainable Development Goals. Strategies and the Governance Challenge, London: Routledge).

FN:s hållbarhetsmål står i centrum för EU:s biståndspolitik, men verkar inte ha någon större betydelse. Jag har skrivit om att EU har mycket höga målsättningar men att dessa vilar på svag grund, trots stora ekonomiska bidrag till länder i Afrika (Niklasson, Lars 2024: The European Union, Africa and the Sustainable Development Goals: From High Ambitions to Weak Implementation, Lanham, MD: Lexington Books).

En förklaring ligger i att relationen mellan givare och mottagare i biståndspolitiken är svår. Man verkar inte se att det finns ett ömsesidigt beroende och därmed ett behov att fokusera på långsiktiga utvecklingsfaktorer. Aktörerna befinner sig i det som brukar kallas ett "Fångarnas Dilemma", där det är svårt att lita på varandras långsiktiga motiv.

Nu har jag flyttat mitt fokus till Afrika och skriver om hinder och drivkrafter för modernisering och tillväxt. Varför är demokrati, rättsstat och marknadsekonomi svaga i många länder? Hur skulle de kunna ta sig ur sin situation? Samtidigt är länderna på väg att få en stark ställning globalt. Hur agerar Afrikanska stater i utrikespolitiken?

Korta fakta

Aktuella uppdrag 

Undervisning

  • The Politics and Economics of International Relations (733A42)

Gästforskare

  • Vrije Universiteit Byssel, Belgien, februari 2015
  • Boston University, Boston, USA, februari 2011
  • Indiana University, Bloomington, USA, februari 2007
  • University of Pittsburgh, USA, augusti-december 2005 
  • University of North Carolina, Chapel Hill, USA, maj-juni 1997
  • Universiteit Twente, Enschede, Nederländerna, juni-juli 1995
  • University of California, Berkeley, maj-juni 1994

Forskning

Föreläsning: Vart leder FN:s hållbarhetsmål?

Lars Niklasson föreläser. Inspelat vid Filosofiska fakultetens Strimma-föreläsning den 12 februari 2019.

Publikationer

Utbildning och undervisning

Nyheter

Organisation