Studien visar hur vuxna och omgivande barn på olika sätt orienterar sig mot barns gråt, framförallt i leksituationer där gråten oftast förekom. Studien visar hur gråten tillskrevs olika betydelser genom de vuxnas användande av verbala och kroppsliga resurser, de vuxna kunde exempelvis trösta, ställa frågor eller disciplinera. Studien visar också hur barnen använde gråten som en kommunikativ resurs för att fånga pedagogernas uppmärksamhet i lekkonflikter där pedagogerna förväntades medla. Det var sällan barnen engagerade sig i kamraters gråt i form av tröst lekkonflikter, däremot kunde de distansera sig, observera eller försätta leken. På så vis visar studien hur fanns det en tydlig förväntning på att det var vuxna som skulle hantera gråten, vilket var något som både barn och vuxna orienterade sig emot.
Jag är utbildad förskollärare och är verksam lärare på förskollärarutbildningen (Liu) samt på Child Studies vid tema Barn.
Jag är utbildad förskollärare och är verksam lärare på förskollärarutbildningen (Liu) samt på Child Studies vid tema Barn.
