Fästingburna infektioner – interaktion mellan fästing, patogen och den bitne individen

Fästingburna infektioner (FI) är i ökande, bland annat beroende på klimatförändringar.

Fästingar är ofta bärare av t.ex Borrelia(B) burgdorferi, Anaplasma(A) phagocytophilum, Rickettsia (R) helvetica samt "tick-born encephalitis" (TBE)-virus, som är kända att orsaka sjukdom. Detta kostar sjukvården mycket,särskilt oron för borrelia infektion och TBE som många individer hyser.Det är ej ovanligt att individer efter känt fästingbett önskar antibiotikum redan innan sjukdom uppträder, med risk för ökande resistensutveckling.

Risken att bli smittad genom enstaka fästingbett är inte känd, men uppskattningar har gjorts baserade på förekomsten av smittade fästingar som samlats in från naturen. Det har aldrig undersökts i vilken utsträckning smittan förekommer i fästingar som BITIT människan och hur interaktionen sker mellan mikrob och värd.Vidare är det oklart varför sjukdomsförloppet blir så olika i olika patienter, särskilt vid TBE och borrelios. I den aktuella studien kan symtombilden kopplas till den infekterade fästingen som bitit.

Frågeställningar

Interaktionen mellan mikrob och fästing som bitit människan

  • Hur vanligt är det att fästingar som biter individer i de olika studieområdena är infekterade med B. burgdorferi, TBE-virus, A. phagocytophilum och/eller R. helvetica?
  • Hur ser de geografiska skillnaderna ut?
  • Finns det helt nya varianter av bakterier/virus som sprides med fästingar? Har de nya farliga TBE-virusen kommit till Sverige

Interaktionen mellan mikrob och den bitne individen = människan

  • Hur stor är risken att bli sjuk efter ett bett av en fästing infekterad med ovan nämnda agens? Förekommer asymtomatiska infektioner efter bett av smittbärande fästingar?
  • Hur påverkas riskerna att infekteras beroende på hur länge fästningen sugit blod?
  • Finns det någon koppling mellan antalet bakterier/virus i fästingen och utvecklandet av FI?
  • Finns det någon koppling mellan genetisk variant/subtyp av t ex borrelia eller TBE-virus och hur det kliniska förloppet utvecklas av FI?
  • Hur är immunreaktiviteten hos den bitne individen kopplad till det kliniska förloppet?

Projektbeskrivning

Personer ombedes att, om de blir bitna av fästing, ta bort fästingen och lämna in den till sin vårdcentral (VC). Personen lämnar blodprov och fyller i ett frågeformulär som är relaterat till FI.

Personen ombeds att samla in ev. ytterligare fästingar som biter sig fast under perioden fram till det andra besöket 3 mån efter bettet. Nytt blodprov lämnas och frågeformulär fylls i om ev symtom.

Om symtom på FI uppkommer under studietiden kontaktar patienten sin VC. Ytterligare blod och kopia på de relevanta journalanteckningarna skickas till undertecknad. Patienterna kommer att följas upp tills de blivit återställda.

Från fästingen extraheras DNA. PCR-teknik användes(12,13). Då fås information om vissa kloner oftare infekterar personer än andra och om multiklonala FI förekommer. Antikroppstitrar och biomarkörer i blodet, cytokiner och kemokiner, från den fästingbitne individen, analyseras med Luminex xMAP teknik (14).

För att kunna erhålla valid kunskap inom detta forskningsområde uppskattar vi att ca 10 000 fästingar behöver analyseras och de bitna individernas blod och sjukhistoria ingår för varje fästing. Projektet måste därför löpa under flera år och måste inkludera många områden, inkl. Åland,ett högendemiskt område.

Betydelse

Projektet belyser kopplingar mellan infekterade fästingar och risken att drabbas av infektion efter fästingbett. Angeläget för sjukvården att få kunskap om utbredningen av smittade fästingar,risk för överföring av smitta till patienten och risk för att utveckla symtom. Ökade kunskaper om varför vissa personer blir sjukare än andra. Studien genererar dessutom en nedfrusen bank av fästinggenetiskt material från fästingar som bitit människor, för att senare kunna identifiera nya/mer allvarliga infektioner som kan tänkas etableras i Sverige p.g.a. klimatförändringar.

PublikationerVisa/dölj innehåll

2020

2019

2017

PublikationerVisa/dölj innehåll

Pia Forsberg (2004)

Infektionsmedicin , s.378-382 Vidare till DOI

Ann-Margreth Olinder-Nielsen, Carl Granert, Pia Forsberg, Vanda Friman, Auli Vietorisz, Janne Björkander (2007)

Scandinavian Journal of Infectious Diseases , Vol.39 , s.44-50 Vidare till DOI

Barbro Hedin Skogman, Pia Forsberg, Sirkka Vene, Britt Åkerlind (2014)

Open Journal of Clinical Diagnostics , Vol.4 , s.123-129 Vidare till DOI

Publikationer i DiVA

2020

2019

OrganisationVisa/dölj innehåll