Christina Svensson har fått ett doktorandanslag från Lions forskningsfond för att studera en grupp patienter med känd ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
- Väldigt roligt och oväntat. När man till största delen jobbar kliniskt som biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi och skickar in en ansökan om att få forskningstid för att jobba vidare och följa upp min patientgrupp blir man oerhört glad och tacksam, säger
Christina Svensson om anslaget.
Vad betyder det för din forskning?
- Jag får tid till att under 2023 sammanställa all data från uppföljande undersökningar angående kärlstatus hos SLE-patienter.
Systemisk lupus erytematosus (SLE) är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan drabba många olika organ. Sjukdomen uppträder i skov och typiska symtom är trötthet, feber, viktnedgång, ledvärk, fjärilsliknande ansiktsutslag, solkänslighet, inflammationer i inre organ mm. Symtomen varierar också beroende på vilket/vilka organ som är drabbade. Sjukdomen uppträder i skov.
- Orsaken till SLE är inte klarlagd, men man tror att både gener, hormoner och miljö har betydelse för uppkomst. Immunförsvaret angriper den egna kroppen via många olika mekanismer, säger Christina Svensson.
Sedan tidigare är det känt att SLE-patienter i hög grad drabbas av hjärtkärlsjukdom. Vid SLE är det av värde att utveckla non-invasiv (ej blodig) metodik för diagnostik av kärlsjukdom samt för bedömning av sjukdomens aktivitet.
- Eftersom SLE-patienter har en signifikant ökad risk för hjärtkärlsjukdom som inte kan förklaras av traditionella riskfaktorer är det en patientgrupp som behöver studeras och följas över tid. Ett genusperspektiv är också viktigt då främst yngre kvinnor drabbas.
Christina Svensson arbetar kliniskt och utför undersökningarna. Det betyder att hon också träffar patienterna som deltar i forskningen vid flera tillfällen.
- Det ger kraft att försöka påverka och göra nytta för dem. Jag drivs av att försöka hitta bra metoder för tidig diagnostik och uppföljning. Jag hoppas på att hitta tidiga tecken till åderförkalkning innan skadan i stora kärl redan har inträffat. Vi intresserar oss också för vilka bakgrundsfaktorer som är inblandade och om man kan hitta faktorer som går att påverka.
Ett utvidgat ultraljudsprotokoll kan användas som metod för att hitta redan etablerade förändringar i kärlväggen hos dessa patientgrupper, medan mätning av mikrocirkulation skulle kunna påvisa mycket tidiga tecken på kärlsjukdom, som ej kan visualiseras med ultraljud.
Christina Svensson planerar att lägga fram sin doktorsavhandling under våren 2023.
- Väldigt roligt och oväntat. När man till största delen jobbar kliniskt som biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi och skickar in en ansökan om att få forskningstid för att jobba vidare och följa upp min patientgrupp blir man oerhört glad och tacksam, säger
Christina Svensson om anslaget.
Vad betyder det för din forskning?
- Jag får tid till att under 2023 sammanställa all data från uppföljande undersökningar angående kärlstatus hos SLE-patienter.
Systemisk lupus erytematosus (SLE) är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan drabba många olika organ. Sjukdomen uppträder i skov och typiska symtom är trötthet, feber, viktnedgång, ledvärk, fjärilsliknande ansiktsutslag, solkänslighet, inflammationer i inre organ mm. Symtomen varierar också beroende på vilket/vilka organ som är drabbade. Sjukdomen uppträder i skov.
- Orsaken till SLE är inte klarlagd, men man tror att både gener, hormoner och miljö har betydelse för uppkomst. Immunförsvaret angriper den egna kroppen via många olika mekanismer, säger Christina Svensson.
Sedan tidigare är det känt att SLE-patienter i hög grad drabbas av hjärtkärlsjukdom. Vid SLE är det av värde att utveckla non-invasiv (ej blodig) metodik för diagnostik av kärlsjukdom samt för bedömning av sjukdomens aktivitet.
- Eftersom SLE-patienter har en signifikant ökad risk för hjärtkärlsjukdom som inte kan förklaras av traditionella riskfaktorer är det en patientgrupp som behöver studeras och följas över tid. Ett genusperspektiv är också viktigt då främst yngre kvinnor drabbas.
Christina Svensson arbetar kliniskt och utför undersökningarna. Det betyder att hon också träffar patienterna som deltar i forskningen vid flera tillfällen.
- Det ger kraft att försöka påverka och göra nytta för dem. Jag drivs av att försöka hitta bra metoder för tidig diagnostik och uppföljning. Jag hoppas på att hitta tidiga tecken till åderförkalkning innan skadan i stora kärl redan har inträffat. Vi intresserar oss också för vilka bakgrundsfaktorer som är inblandade och om man kan hitta faktorer som går att påverka.
Ett utvidgat ultraljudsprotokoll kan användas som metod för att hitta redan etablerade förändringar i kärlväggen hos dessa patientgrupper, medan mätning av mikrocirkulation skulle kunna påvisa mycket tidiga tecken på kärlsjukdom, som ej kan visualiseras med ultraljud.
Christina Svensson planerar att lägga fram sin doktorsavhandling under våren 2023.
