2022 års utdelningsceremoni hölls den 20 oktober på Campus US i Linköping. Ceremonin leddes traditionsenligt av fondens ordförande, Lena Jonasson, som också är dekan vid Medicinska fakulteten.
Med anledning av föregående års 40-årsjubileum inrättades ett särskilt jubileumsanslag på 750 000 kronor för att premiera excellent forskning med inriktning mot folksjukdomar.
Det gick till David Engblom, professor i neurobiologi, för spetsforskning om hur inflammation påverkar hjärnans funktion vid en rad folksjukdomar.
Foto Thor Balkhed David Engbloms forskargrupp studerar hur det aktiverade immunsystemet signalerar till hjärnan för att utlösa dessa förändringar i stämningsläge och motivation. Gruppen undersöker även hur smärta, illamående, depression och neurologiska sjukdomar kan orsaka nedsatt stämningsläge och lidande.
- Det här anslaget innebär att vi kan genomföra projekt som vi inte hade kunnat genomföra annars. Det är extra roligt att få pengar från en insamlingsorganisation som Lions. Det känns väldigt personligt. Man vet hur mycket arbete som många människor har lagt ner på det, säger David Engblom.
Fonden delade även ut sitt Stora doktorandpris, på totalt 600 000 kronor, till doktoranden Maike Bensberg som studerar T-cell akut lymfatisk leukemi (T-ALL). En cancersjukdom som oftast förekommer hos unga barn.
- Jag är väldigt tacksam för den här möjligheten. Det här anslaget och de mindre anslagen från Lions, är väldigt viktiga för unga forskare och särskilt doktorander. Det ger oss möjlighet att söka anslag, en möjlighet att utvecklas som forskare.
Läkaren Jens Wretborn, som tilldelades ett post doc-anslag på 200 000 kronor, föreläste om sin forskning kring bedömning av äldre patienter på akutmottagningar. Projektet ska bidra till att skapa verktyg för att identifiera äldre sköra patienter med stort vårdbehov för att bättre kunna prioritera resurser inom svenska akutsjukvård. Bland annat genom artificiell intelligens (AI).
- De senaste åren har det blivit alltmer uppenbart att många äldre underprioriteras i den första bedömningen på akutmottagningarna. Vår forskargrupp på akuten i Linköping, studerar nu hur bedömningen av äldre kan förbättras, säger Jens Wretborn.
Sjuksköterskan och doktoranden Annette Waldemar tilldelades ett doktorandanslag på 60 000 kronor. Hon föreläste om sina studier av vårdpersonals erfarenheter och syn på närstående bevittnad hjärtlungräddning (NBHLR). Närstående ska enligt de etiska riktlinjerna erbjudas att närvara. Det visar sig dock att vårdpersonal generellt sett är negativt inställda till närståendebevittnad hjärtlungräddning (NBHLR), samt att läkare är mer skeptiska till detta än sjuksköterskor, bland annat för att man inte har utbildats i NBHLR.
- Att få information om den närståendes tillstånd är viktigt. Det underlättar den närståendes acceptans av utgången efter HLR. Därför rekommenderas det i de svenska etiska riktlinjerna kring HLR att närstående ska erbjudas närvara, berättar Annette Waldemar.