Ibrahim Baylan tror inte att kärnkraften kommer att byggas ut, även om det formellt är möjligt. "Det kostar 100 miljarder och ingen vet vilken elmarknad vi har om tio-tolv år", säger han. Bild: Mikael Sönne
Stort intresse för ministern
I publiken satt både studenter, doktorander och seniora forskare från avdelningen för Energisystem, som var formell värd för S-ministern. Ibrahim Baylan, som själv studerat vid Umeå universitet, brukar med jämna mellanrum hålla föreläsningar på lärosäten runt om i landet.
På LiU målade han upp en ganska ljus bild av läget för den svenska elsektorn – men med skuggor.
- Som jag ser det har Sverige ett unikt tillfälle att visa världen att det går att producera all energi som samhället behöver och att samtidigt göra det utan att förstöra klimatet, säger han.
- Kan vi göra det, och jag tror att vi kan det, skulle det betyda mycket mer än vad tio miljoner svenskar rent faktiskt kan bidra med.
Ibrahim Baylan och professor Louise Ödlund under frågestunden efter föredraget. Bild: Mikael Sönne
Sol, vind och besparingar
Till grund för optimismen ligger både att den fossilfria energiproduktionen i form av bland annat sol- och vindkraft ökar, och betydande energieffektiviseringar. Som land förbrukar Sverige mindre el i dag än 1985, trots att BNP stigit med 90 procent och befolkningen ökat med två miljoner.
Under perioden har framför allt värmeproduktionen gått från olja och kol till restprodukter från hushåll och skogsindustri som råvaror. Större delen av råvarorna produceras också inom en radie på tio mil från värmeverken, vilket i sin tur skapat både tillväxt och sysselsättning lokalt.
Ibrahim Baylan tror att elproduktionen i framtiden kommer att bli mer småskalig och på så sätt följa i spåren av värmesektorn. Småhus kan producera sin egen el med till exempel solpaneler och grannar eller hela kvarter kan samarbeta för att sälja eventuellt överskott.
- För detta krävs både förändrade regelverk och bättre möjligheter att lagra el. Just lagringen ser jag som en verklig game-changer för energisektorn. Tekniken finns redan i dag, men är än så länge inte kommersiellt lönsam.
Björn Karlssom, professor emeritus, och Bahram Moshfegh, professor, tillsammans med S-ministern. Bild: Mikael Sönne
Kapacitetsbrist i nätet
Bland utmaningarna finns bland annat den geografiska snedfördelningen där den mesta elen produceras i norra Sverige, medan efterfrågan är störst i söder. Den obalansen kommer att bli allt mer märkbar i takt med att kärnkraften, som ju finns i södra Sverige, avvecklas. I elnätet som ska transportera elen från norr till söder finns också allvarliga kapacitetsbrister.
- Vattenkraften är en välsignelse för Sverige, men produktionskapaciteten är mycket större än kapaciteten att föra över elen till söder, säger han och tillägger:
- En annan utmaning är de stora variationerna i elbehov mellan sommar och vinter. Hur ska ett produktionssystem se ut för att klara de allra kallaste vinterveckorna, utan att priserna samtidigt blir skyhöga?
Mycket förvånad minister
Ibrahim Baylan beskrev hur han blev mycket förvånad när Stefan Löfven efter valet 2014 frågade om han ville bli samordnings- och energiminister. När den rutinerade politikern kallades till möte med Löfven hoppades han bli minister, och hade ett tio-tal tänkbara poster i huvudet, men inte en tanke på just det uppdraget. ”Du ska inte producera el, du ska ta hand om det politiska hantverket. Och du får anställa en stab”, resonerade Löfven.
- Det är bland det absolut roligaste jag gjort. . . tuffaste, men också roligaste, säger Ibrahim Baylan.
Det viktigaste reformen under mandatperioden är energiöverenskommelsen från sommaren 2016 mellan S, C, KD, M och MP. Ibrahim Baylan framhöll följande fyra punkter som det viktigaste i avtalet:
- 100 procent förnybar el 2040 – inget stoppdatum för kärnkraften
- 50 procent lägre energianvändning 2030 jämfört med 2005
- Sektorsstrategier för energieffektivisering
- Netto-nollutsläpp 2045
