Berätta om din forskning.
Mitt forskningsområde är teoretisk datalogi, vilket man kan se som en typ av matematik. Jag jobbar med teoretiska modeller av datorer. Ett exempel på sådant jag undersöker är ett problems komplexitet, alltså i hur många steg man kan lösa ett problem. Min forskning är grundforskning, så den är teoretisk. Senare kan man fundera på praktiska tillämpningar. Sådana finns ofta, inte sällan handlar det då om optimering, att göra beräkningar i datorer effektivare. Men när jag forskar tänker jag inte i första hand på sådana tillämpningar. Det som jag tycker är mest intressant är teorin bakom.
Vad har du för bakgrund?
Jag läste programmet i datavetenskap vid Linköpings universitet. Sedan fortsatte jag på masterprogrammet och där gjorde jag mitt exjobb på laboratoriet för teoretisk datalogi, här på institutionen för datavetenskap.
Varför bestämde du dig för att doktorera?
Datavetenskap innehåller många olika ämnen, som kognitiv psykologi, artificiell intelligens, programmering och teoretisk datalogi. När jag började läsa teoretiska kurser så tyckte jag det var väldigt intressant och jag kände att det var något jag ville fördjupa mig i. Jag valde ett exjobb som skulle fungera för att doktorera.
Vad är det roligaste med att forska?
Jag tycker det är spännande när jag lyckas bevisa någonting. Det är lite som att lägga pussel. Man sitter med definitioner och det gäller att få allt att gå ihop. Ibland fungerar det inte och då måste man gå tillbaka till ritbordet, men ibland faller alla bitar på plats, förvånansvärt ofta faktiskt.
Beskriv en arbetsdag när du doktorerande.
När jag forskar använder jag inte datorer, utan sitter med papper och penna och bevisar saker. Under doktorandtiden brukade jag försöka jobba hemifrån fram till lunch om jag hade möjligheten. I och med att jag bor i Norrköping och Institutionen för datavetenskap ligger i Linköping tog jag gärna en senare buss. Sedan berodde mina dagar på hur mycket undervisning jag hade och vilka kurser jag läste för tillfället.
De timmar man undervisar och de obligatoriska kurser man läser är schemalagda, men utöver det så är arbetsförhållandena fria. Man stämplar inte ut och in, utan har stort eget ansvar. Friheten är något man måste lära sig att hantera. Man måste lära sig att sätta egna mål och man måste kunna arbeta länge på något utan att se tydliga framsteg. Det kan vara ganska frustrerande. Man kan harva i flera veckor, månader i värsta fall, utan att det händer så mycket, men så plötsligt rasslar det till, man får resultat och kan man fortsätta.
Hur går man tillväga om man vill doktorera?
Ett sätt är genom examensarbetet. Jag tycker att man ska berätta från början att man vill doktorera. Fråga personen som utannonserar examensarbetet ”Är det här ett lämpligt examensarbete om man vill doktorera?”, ”Finns det finansiering?”. Efter att jag gjort mitt exjobb, blev jag anställd som forskningsassistent här på Institutionen för datavetenskap. Sedan utannonserades en doktorandtjänst på det labb där jag jobbade och den sökte jag. Utlysningen är offentlig så det är aldrig säkert att man får just den tjänsten, men man har förmodligen en god chans.
Vad ska man tänka på när man väljer universitet?
Universitetet är inte så jätteviktigt. utan det handlar mer om forskningsgruppen. Det är den man ska kolla på i första hand. Även ett mindre känt universitet kan ha väldigt bra forskningsgrupper
Hur är det med konferenser?
Det är på konferenser man presenterar sin forskning. De är väldigt viktiga inom datavetenskap generellt, inte bara inom teoretisk datalogi. För till exempel matematikforskning är tidskrifter mycket viktigare än konferenser, men för oss är de mycket mer jämställda. Konferenserna är internationella och där möts forskare hela världen. En bra plats att träffa likasinnade alltså.
Vilka egenskaper är bra att ha om man doktorerar?
Nyfikenhet och förmåga att hämta information från olika källor och värdera dem på ett kritiskt sätt. Självständighet är också mycket viktigt.
Vad är jobbigt med att doktorera?
Ibland kan man köra fast och det kan vara frustrerande.
Om du fick ge ett råd till dig själv innan du började doktorera. Vad skulle det vara?
Oroa dig inte för mycket. Du kommer att få resultat.
Nu jobbar du på Linköpings universitet. Varför valde du det?
Jag ville fortsätta inom universitetsvärlden. Efter att jag disputerat gjorde jag, som många andra, en postdok. Jag forskade under två år i Dresden. Det var väldigt spännande.
Sedan 2018 är jag tillbaka på Institutionen för datavetenskap i Linköping. Jag är biträdande universitetslektor. Skälet till att jag valde att först doktorera och nu jobba här är att jag trivs. Vår forskningsgrupp är stark och jag har trevliga kollegor. En stor skillnad mot att vara doktorand är att jag nu har examinatorsansvar i de kurser jag undervisar. Jobbet innebär fortfarande väldigt mycket forskning. Nästa stora steg för min del jobbmässigt är att få min docentur. Jag väntar på den nu. Då kan jag börja handleda egna doktorander, som kommer att jobba inom mitt forskningsprojekt. Jag vill fortsätta jobba på universitetet. Jag tycker om miljön, med flexibilitet och det egna ansvaret. Man kan jobba i sin egen takt. Det passar mig bra.
