Artificiell intelligens och integrerade datorsystem (AIICS)

Artificiell intelligens och integrerade datorsystem är en avdelning vid Institutionen för datavetenskap. Verksamhetens huvudfokus är forskning och undervisning inom artificiell intelligens, dess teoretiska grunder och dess tillämpningar.

Robothunden Spot överlämnar en första hjälpen väska till en knäböjande man

Foto Fredrik Streiffert

Avdelningen har cirka 70 medarbetare och består av fem enheter (forskningslaboratorier):

  • Artificiell intelligens (AILAB)
  • Maskinresonemang (MR)
  • Naturligt språkbehandling (NLP)
  • Resonerande och lärande (ReaL)
  • Teoretisk datalogi (TCSLAB)


För en presentation av varje enhet, se nedan.

Enheten Artificiell intelligens (AILAB)

Forskningen i AILAB är fokuserad på teoretiska och praktiska aspekter relaterade till kunskapsrepresentation, och tekniker för resonemang och slutledning för bearbetning av kunskap som används i både robotsystem och mjukvarusystem.

Forskargrupper

I AILAB ingår följande tre forskargrupper med fokus på olika ämnen:

  • Kognitiva robotsystem
  • Tillämpad logik
  • Planering och diagnos

Forskningsämnen

Exempel på nuvarande forskningsämnen inom enheten är:

  • Autonoma intelligenta system: Forskningsperspektivet är att autonoma system är mänskligt konstruerade system innehållandes datorer och mjukvara som ger dem förmågor att tolka och förstå sensordata samt att resonera och utföra rationella handlingar i sin omgivning, oberoende av mänsklig inblandning. Graden av oberoende från människor varierar beroende på uppgift och syfte. Så system kan vara mer eller mindre autonoma. Fokuset är på studier och utveckling av hårdvara, mjukvara och algoritmer för autonoma intelligenta system som interagerar med andra agenter och mänskliga operatörer. AILAB har mer än två decenniers erfarenhet av utveckling av luft- och markbundna autonoma robotsystem som använts som demonstrationsplattformar för labbets forskningsresultat.
  • Multi-agent-system: Studier och utveckling av AI-baserad problemlösnings- och styrningsparadigm för system med en agent eller multi-agent-system där aspekter relaterade till interaktion, samarbete, autonomi och distribution är särskilt viktiga.
  • Kognitiva robotsystem: Forskning om kognitiva robotsystem inbegriper studier och utveckling av kognitiva funktioner på en hög nivå, samt testning av sådana funktioner på robotsystem som används för att lösa verkliga problem. Centralt för denna aktivitet är ett effektivt användande av modeller av roboten och dess omgivande miljö, samt att grunda modellerna i den aktuella miljön genom sensorer och system för perception. Logik används ofta som modelleringsspråk för detta.
  • Tillämpad logik: Forskningen inbegriper studier och användning av logik för att bygga modeller, samt studier och användning av resonemangsmetoder för att använda modellerna i intelligenta artefakter, så som mjukvaruagenter eller robotsystem.
  • Planering och diagnos: Forskning inom automatisk planering inbegriper studier och utveckling av algoritmer för att generera strategier eller sekvenser av handlingar för att uppnå olika mål. Forskning inom automatisk diagnos inbegriper studier och utveckling av algoritmer som använder kausal information om ett system eller ett systems omgivning för att felsöka, ge förklaringar och lösningar för trasiga system eller beteenden som är kognitivt felaktiga.

    AILAB, tidigare Knowledge Processing Laboratory (KPLAB), grundades 1996. Enheten leds av Mariusz Wzorek. För närvarande (2024) består AILAB av två professorer, två forskningsassistenter och tre forskningsingenjörer, varav en bedriver doktorandstudier.

Enheten Maskinresonemang (MR)

I vårt forskningslaboratorium utvecklar vi maskiner som kan resonera och agera i komplexa miljöer. Vårt primära forskningsområde är automatiserad planering som vi kompletterar med tekniker från maskininlärning, kombinatorisk optimering och operationsanalys (Operations research).

Forskningsämnen

Våra huvudsakliga forskningsämnen inkluderar:

  • Planeringsteori: Vi bidrar till de teoretiska grunderna i automatiserad planering med studier av komplexiteten i planeringsproblem och algoritmer.
  • Inlärningsplaneringsmodeller (Learning Planning Models): Vi utvecklar algoritmer som extraherar dynamiken i en observerad miljö för att lära oss komprimerade beskrivningar av planeringsuppgifter.
  • Effektiva planeringsalgoritmer: Vi designar och implementerar skalbara planeringsalgoritmer, huvudsakligen baserade på heuristisk sökning i tillståndsrymden (heuristic state-space search).
  • Generaliserad planering: Vi skapar metoder för att lära oss hur man löser en hel klass av uppgifter effektivt.
  • Planering och förstärkningsinlärning: Vi kombinerar tolkningsbarheten inom planering med flexibiliteten hos förstärkningsinlärning.

Sammanfattningsvis strävar vi efter att skapa AI-system som effektivt löser intrikata sekventiella beslutsfattande problem utifrån solida teoretiska grunder och praktiska algoritmer.

Enheten leds av Jendrik Seipp, universitetslektor.

Enheten Naturligt språk-behandling (NLP)

Vi utvecklar och analyserar datormodeller för mänskligt språk. Vårt arbete sträcker sig från grundforskning om algoritmer och maskininlärning till tillämpad forskning inom språkteknologi och computational social science.

Vårt nuvarande fokus ligger på att analysera och förbättra neurala språkmodeller. Konkret arbetar vi med metoder för att förbättra modellernas effektivitet, pålitlighet och användbarhet för språk med begränsade resurser. Vi har också ett långvarigt intresse i arbete vid skärningspunkten mellan naturligt språk-behandling och teoretisk datavetenskap.

Vi deltar i flera nationella och internationella forskningssamarbeten, däribland Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP), det EU-finansierade projektet TrustLLM – Demokratisera pålitlig och effektiv teknik för stora språkmodeller för Europa, och Swedish Excellence Centre for Computational Social Science (SweCSS).

Vår undervisningsportfölj omfattar kurser och examensarbeten inom naturligt språk-behandling och text mining på grundläggande, avancerad och forskarutbildningsnivå.

Enheten leds av Marco Kuhlmann, professor.

Enheten Resonerande och lärande (ReaL)

Vi bedriver grundläggande AI-forskning om algoritmer, tekniker och metoder för maskinresonemang, maskininlärning och integration av resonemang och inlärning. Vårt fokus är på AI som är pålitlig, robust och transparent. Utöver teoretiska bidrag tar ReaL itu med högaktuella tekniska och samhälleliga utmaningar med stor inverkan på samhället, och gör framsteg inom praktiskt användbar AI för tillämpningar i relevanta verkliga sammanhang.

Forskningsämnen

Våra forskningsämnen inkluderar:

  • Kombinatorisk tilldelning
  • Generativ AI för tidsserier
  • Stora språkmodeller
  • Resonemang och lärande
  • Förstärkningsinlärning
  • Inkrementellt resonemang och lärande över strömmande data
  • Generering av syntetisk data
  • Effektiva autonoma system

ReaL leder många av AI-aktiviteterna vid Linköpings universitet, inklusive ett av de fyra EU-finansierade nätverken av AI-forskningscenter (TAILOR), EU-projektet TrustLLM som utvecklar pålitliga och faktabaserade stora språkmodeller, och Wallenberg AI and Transformative Technologies Education Development Program (WASP-ED).

Finansiering

Forskningen finansieras av Knut och Alice Wallenberg Stiftelse (KAW), Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP), Marcus och Amalia Wallenberg Stiftelse (MAW), WASP Humanities and Society (WASP-HS), Vinnova, Horizon 2020, ELLIIT, Trafikverket, Forskarskolan i datavetenskap (CUGS, LiU), och Zenith (LiU).

Samverkan

ReaL samarbetar med och stödjer aktivt den svenska industrin, statens samtliga nivåer, samt både den privata och offentliga sektorn. ReaL tillhandahåller den bredd och det djup som är nödvändigt för att fullt ut dra nytta av modern, pålitlig AI. Vårt fokus ligger på AI-lösningar för beslutsstöd som inte bara är användbara och tillförlitliga, utan även bevisats vara effektiva i att leverera nytta i verkliga sammanhang.

Vi gör AI praktiskt, pålitligt och verkligt. Vi gör det ReaL.

Enheten leds av Fredrik Heintz, professor.

Enheten Teoretisk datalogi (TCSLAB)

Kontakta oss

Aktuellt vid AIICS

Evenemang

Nyheter och reportage

En grupp drönare som står på en grusplan.

CHASS rekryterar doktorander till forskning om framtidens drönarsvärmar

CHASS, Center för heterogena adaptiva svärmsystem, rekryterar nu doktorander till forskning som kan bidra till framtidens räddningsinsatser, miljöövervakning och skydd av samhällsviktig infrastruktur.

En man som sitter framför en datorskärm.

Skräddarsydd AI-utbildning rustar Kriminalvården för framtiden

Hur kan Kriminalvården använda artificiell intelligens för att effektivisera arbetet – utan att kompromissa med den höga säkerheten? Dessa frågor berördes när LiU nyligen höll en skräddarsydd uppdragsutbildning för myndighetens personal.

Några flygplan som flyger över ett vattendrag.

Nytt centrum för forskning om drönarsvärmar

LiU blir värd för ett nytt forskningscentrum som i samarbete med Lunds och Örebro universitet ska utveckla tekniker för autonoma svärmar av drönare som kan användas för bland annat räddning, miljöövervakning och samhällsskydd.

AIICS i sociala medier

Forskning vid AIICS

Globala nätverk sammankopplade med ljus.

ELLIIT - ett nätverk inom informations- och kommunikationsteknik

ELLIIT är ett nätverk för forskning inom IKT vid Linköpings och Lunds universitet, Högskolan i Halmstad och Blekinge tekniska högskola. ELLIIT kombinerar programvaruutveckling, elektronik och kommunikationssystem med visualisering och datavetenskap.


Besök ELLIIT (engelsk hemsida).
AI skrivet i bokstäver på blå bakgrund.

AI literacitet i lärarutbildning

Detta projekt fokuserar på AI literacitet i svensk lärarutbildning, främst vad AI literacitet inom lärarutbildningen innebär i form av kunskaper och kompetenser.

En kvinna tittar på olika symboler för digitala tjänster.

AI och automation av undervisning

En utforskande och praktiskt inriktad studie som undersöker vad som händer med lärares praktik när Al och Machine Learning (ML) algoritmer introduceras i grundskolans klassrum.

Europeisk online-masterexamen med LiU som partner 

Senaste publikationerna

2026

Ibrahim Delibasoglu, Sanjay Chakraborty, Fredrik Heintz (2026) Learnable multi-scale decomposition with integrated autocorrelation and confidence-aware time series forecasting Engineering applications of artificial intelligence, Vol. 181, Artikel 115449 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.1016/j.engappai.2026.115449
Olaf Beyersdorff, Johannes Klaus Fichte, Markus Hecher, Tim Hoffmann, Lea Kasche (2026) The Relative Strength of #SAT Proof Systems Journal of automated reasoning, Vol. 70, Artikel 12 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.1007/s10817-026-09757-w
Marc Braun, Jose M. Peña, Adel Daoud (2026) Flow IV: Counterfactual Inference In Nonseparable Outcome Models Using Instrumental Variables Proceedings of the Fifth Conference on Causal Learning and Reasoning, s. 861-886 (Konferensbidrag)
Fei Yang, Xuanfan Ni, Renyi Yang, Jiahui Geng, Qing Li, Chenyang Lyu, Yichao Du, Longyue Wang, Weihua Luo, Kaifu Zhang (2026) LongSpeech:用于长语音转录、翻译和理解的可扩展基准测试 ICASSP 2026 - 2026 年 IEEE 国际声学、语音和信号处理会议 (ICASSP), s. 15547-15551 (Konferensbidrag) https://dx.doi.org/10.1109/ICASSP55912.2026.11461821
Yuxia Wang, Rui Xing, Jonibek Mansurov, Giovanni Puccetti, Zhuohan Xie, Minh Ngoc Ta, Jiahui Geng, Jinyan Su, Mervat Abassy, Saadeldine Eletter, Kareem Elozeiri, Nurkhan Laiyk, Maiya Goloburda, Tarek Mahmoud, Raj Vardhan Tomar, Alexander Aziz, Ryuto Koike, Masahiro Kaneko, Artem Shelmanov, Ekaterina Artemova, Vladislav Mikhailov, Akim Tsvigun, Alham Fikri Aji, Nizar Habash, Iryna Gurevych, Preslav Nakov (2026) Is Human-Like Text Liked by Humans?: Multilingual Human Detection and Preference Against AI Proceedings of the 64th Annual Meeting of the Association for Computational Linguistics (Volume 1: Long Papers), s. 14043-14076 (Konferensbidrag) https://dx.doi.org/10.18653/v1/2026.acl-long.639
Johannes Klaus Fichte, Markus Hecher, Yasir Mahmood, Zhengjun Wang (2026) Diversity of Extensions in Abstract Argumentation Proceedings of the 35th International Joint Conference on Artificial Intelligence (Konferensbidrag)
Sanjay Chakraborty, Fredrik Heintz (2026) FANTF: Fuzzy attention network based transformers for time series analysis Information Sciences, Vol. 757, Artikel 123893 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.1016/j.ins.2026.123893
Rex P. Bringula, Fredrik Heintz, Kristina von Hausswolff (2026) Best Practices for Assessing Students' Programming Skills in the Era of Large Language Models ICER '26: Proceedings of the 2026 ACM Conference on International Computing Education Research Vol.2 (Konferensbidrag) https://dx.doi.org/10.1145/3765965.3816656
Jenny Kunz (2026) Preferences for Idiomatic Language are Acquired Slowly - and Forgotten Quickly: A Case Study on Swedish Transactions of the Association for Computational Linguistics, Vol. 14, s. 1266-1285 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.1162/tacl.a.727
Jenny Kunz (2026) A Diagnostic Benchmark for Sweden-Related Factual Knowledge Proceedings of the Fifteenth Language Resources and Evaluation Conference (LREC 2026) (Konferensbidrag)

Fler initiativ inom AI vid AIICS, IDA och LiU

Om institutionen