En lösning finns inom visuell forskningskommunikation, där en pågående revolution låter oss analysera stora mängder data och visualisera resultatet så att alla kan förstå. Linköpings universitet är ledande inom visualisering och vill satsa för att nå även de yngre barnen.
Anders Ynnerman är Sveriges första professor i vetenskaplig visualisering och har fått en rad priser och utmärkelser för sitt arbete. Han är även direktör för Visualiseringscenter C som han grundade för femton år sedan. Teknik för visualisering finns på många museer runtom i världen, men trots det är forskningen vid Linköpings universitet och Visualiseringscenter unik i sitt slag.
– Det är kanske den enda platsen i världen där forskningen bedrivs så här nära ett science center som är öppet för alla, säger Anders Ynnerman
Han och hans forskarteam har bestämt sig för att vända trenden med ungas minskande teknikintresse. I tredje klass är intresset relativt högt men sex år senare, i nionde klass, har det sjunkit betydligt.
Visualisering ökar teknikintresse
Flera framgångsrika insatser har redan gjorts riktade mot högstadie- och gymnasieelever. 2022 invigdes Wadströms Exploranation Laboratory på Visualiseringscenter C. Genom visualisering kan besökarna själva utforska och interagera med det vetenskapliga materialet och förstå fakta och samband på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Sammansättningen exploranation är myntad av Anders Ynnerman och innebär möjligheter att göra nya upptäckter (explore) och förklara resultaten (explain).
– Den generation som växer upp nu är väldigt visuellt betingad, säger Anders Ynnerman.
Visualiseringscenter C är också navet för det stora projektet Wisdome, där centrets eget produktionsteam skapar filmer som tar oss från yttre rymden till nanovärldens minsta beståndsdelar. Filmerna visas i domteatrar vid Sveriges fem ledande science center.
Nu vill Anders Ynnerman bygga vidare på framgångarna med en satsning för yngre barn:
– Det är lättare att bevara intresset hos ett förskolebarn än att omvända en gymnasieelev. Vi behöver undersöka vilken typ av installationer som fungerar för den yngsta målgruppen. Hitta vägar till en sund digitalisering där vi utnyttjar teknikens möjligheter – men alltid med innehållet och lärandet i centrum. Målet är att bryta ner avståndet mellan digitalt och analogt.
Talande planeter exempel på ny pedagogik
Ett exempel på hur nya läromedel kan se ut är de talande planeter som nu börjat skickas runt i skolorna. Lärare lånar ett jordklot från de science center som ingår i Wisdome. Eleverna kan ta på planeterna, ställa frågor till dem och få visualiserade svar – kanske av havssköldpaddor i Stilla havet som berättar hur de lever. Vilka dataset som används anpassas efter barnens ålder.
– De här experimenten öppnar möjligheter för en ny typ av pedagogik att nå ut till barnen. Vi går bortom passiv konsumtion till något annat, mer dialog och konversation, säger Anders Ynnerman.
Han ser också framför sig en ny generation av domproduktioner, anpassade för en yngre publik.
– Hela vårt laboratorium och satsningen på exploranation handlar om att utveckla morgondagens pedagogik. Vi vill få fler unga att fortsätta intressera sig för teknik och naturvetenskap och, när det är dags, ansöka till ingenjörsprogrammen.
Donationer har spelat en viktig roll i att bygga upp forskningen om vetenskaplig visualisering och med ytterligare privata medel kan forskarna snabbare göra nya framsteg. Anders Ynnerman menar att det i långa loppet är avgörande för svenskt näringsliv och byggandet av framtidens samhälle:
– Jag kan inte tänka mig ett bättre ändamål för en donation än att hjälpa nästa generation in i kunskapens värld.
