Sök på liu.se

Nästa nivås AI-utvecklingen inom patologi. Det sexåriga projektet värt 70 miljoner euro kallas BIGPICTURE, och kommer bana väg för en ny era inom patologi.

Vi är en tvärvetenskaplig grupp som utvecklar toppmoderna metoder för parametrisk identifiering i neurala differentialekvationer med tillämpningar inom vetenskapsbaserade neurala nätverk och omvända problem.

En av de stora gåtorna under covidpandemin är varför vissa drabbats hårt av sjukdomen medan andra inte alls. Maria Lerm, professor vid LiU, har tilldelats 15 miljoner kronor från Hjärt-lungfonden för forskning som kan förklara skillnaderna.

Noshörningshorn är en miljardindustri på den svarta marknaden och tjuvskytte driver arten mot utrotning. Med hjälp av den senaste sensortekniken och maskininlärning ska arbetet mot tjuvjakt nu växla upp.

Den kemiska rymden kan kartläggas i större skala än tidigare med hjälp av en ny AI-modell som tagits fram av en grupp forskare vid Linköpings universitet och Cambridge i England. Rönen publiceras i tidskriften Science Advances.

Idag används likhundar för att hitta mänskliga kvarlevor vid exempelvis mord och naturkatastrofer. Men det finns både rättsliga och etiska problem. Därför utvecklar forskare vid LiU en elektronisk nos som ska kunna komplettera hundarna.

Artificiell intelligens är på mångas läppar tack vare Chat GPT. Men är den nya tekniken ett hot eller en möjlighet? Eller kanske båda? AI-forskaren Fredrik Heintz ser stora möjligheter men också utmaningar.

Automatiserade system som samarbetar med människor blir bättre om de lär känna användaren med hjälp av artificiell intelligens jämfört med traditionella system som användaren måste lära sig. Det visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid LiU.

I en nära framtid kan autonoma drönare och ”robothundar” utföra räddningsaktioner. Men full autonomi ligger långt in i framtiden för den här typen av system. Därför är ett fungerande samarbete mellan människa och maskin avgörande.