07 juni 2022

En av de stora gåtorna under covidpandemin är varför vissa drabbats hårt av sjukdomen medan andra inte alls. Maria Lerm, professor vid Linköpings universitet, har tilldelats 15 miljoner kronor från Hjärt-lungfonden för forskning om förändringar i arvsmassan som kan förklara skillnaderna.

Porträtt Maria Lerm.
Maria Lerm, professor vid Linköpings universitet, har tilldelats 15 miljoner kronor från Hjärt-lungfonden. Fotograf: Magnus Johansson

– Vissa blev svårt sjuka och till och med dog, medan andra klarade sig med en enkel snuva vid covid. Och för vissa är inte effekterna av pandemin över på grund av postcovid. Vi tror att så kallad epigenetik kan ha ett finger med i spelet, säger Maria Lerm, professor i vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet.

I alla levande organismer finns uppsättningar av gener som är inaktiverade i normalfall, ungefär som ett beredskapslager. Men sker en förändring som ger upphov till en stressrespons, som en infektion, kan de slås på. Den förmågan att slå på och av olika gener kallas epigenetik. Enklare organismer saknar antikroppar och för dem är epigenetik en stor del försvaret mot exempelvis infektioner. Även vi människor har en epigenetisk respons men den är dåligt studerad på grund av att våra antikroppar har varit ett mer effektivt försvar.

Tillsammans med forskare från Karolinska institutet och Umeå universitet har Maria Lerm tilldelats ett anslag från Hjärt-lungfonden på 15 miljoner kronor för att i ett tvärvetenskapligt projekt utreda hur epigenetik kan påverka människor vid infektioner.

Maskininlärning och klinisk data

Forskarlaget ska undersöka epigenetikens roll vid tuberkulos, covid-19 och postcovid. Till sin hjälp har de ett unikt dataset med prover från personer som haft covid-19 innan, under och efter infektionen. Dessutom kommer man studera hur epigenetiken påverkar i mamma-barnförhållandet när mamman haft covid under graviditeten. Projektet kommer att generera stora mängder data då man mäter miljontals punkter på dna:t.

– Det blir oerhört komplext. Därför kombinerar vi maskininlärning med kliniska data för att kunna hitta nya mönster och se varför vissa blev sjuka och andra inte. Förhoppningen är att metoden på sikt ska kunna användas på flera sjukdomar utöver de vi studerar, säger Maria Lerm.

Covid-19 och tuberkulos är lunginfektioner som årligen skördar miljontals liv. Båda har gemensamt att risken varierar från att förbli symptomfri när man utsätts för smitta till att bli allvarligt sjuk och dö. Tuberkulos är en av de äldsta sjukdomsbakterier vi känner till. Uppskattningsvis bär en tredjedel av alla människor på bakterien latent. Samtidigt är covid-19 en helt ny sjukdom. Därför är det intressant att studera sjukdomarna parallellt och med samma metoder för att se skillnader och likheter i epigenetisk respons.

– Genom att beskriva sambandet mellan epigenetiska förändringar och mottaglighet för infektionssjukdomar kan vi komma ett steg närmre att utveckla precisionsverktyg för att bota infektionssjukdomar, säger Maria Lerm.

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.

Gymnasieelev i laboratorium.

Styrkeprovet i LiU-labbet: Knopen mot splitsen!

Vilket håller bäst under seglingen? En knop, eller en splits? Max Zetterström som går Seglargymnasiet i Motala fick chansen att ta reda på det i sitt gymnasiearbete – i LiU:s testlabb.