Att ”tänka i system” är något som kan hjälpa oss att bättre förstå vår komplicerade omvärld. Tänker man på ett visst system - exempelvis ”mjölksystemet” - bör man gränsa av det mot omgivningen, säga vad som ingår i systemet och vad som i stället hör till dess omgivning. Är det ett tekniskt system, så är det saker som människan konstruerat som ingår i systemet och som man är intresserad av. Systemets delar, komponenterna, hänger ihop på något sätt och samverkar för att systemet som helhet ska fungera. Ändrar man på en komponent, så ändrar sig hela systemet – man kan exempelvis inte bara byta till pappersförpackningar i mjölksystemet, även maskinerna där mjölken packas i mejeriet, kyldiskarna i affären med mera måste då ändras.
Innan man startar med arbetsområdet kan det vara bra att samla en del mjölkförpackningar som barnen kan titta på under det första arbetspasset. Att besöka ett mejeri eller en bondgård kan vara ett roligt inslag.
Arbetsområdets koppling till kursplanen
Detta arbetsområde ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att
-identifiera ett tekniskt system
-beskriva ändamålet med systemet
-identifiera några centrala komponenter i systemet och beskriva hur de samverkar
-beskriva hur förvaring av mjölk har förändrats över tid.
Centralt innehåll (Ur kursplan för Teknik 2011)
Tekniska lösningar
–hållfasta och stabila konstruktioner –kemi- och bioteknik–komponenter och system
–material
–ord och begrepp
Teknik, människa, samhälle och miljö
–tekniska lösningars användarhet
–teknisk förändring
–hållbar utveckling
–konsekvenser och teknikval
Långsiktiga mål (Ur kursplan för Teknik 2011)
–identifiera och analysera tekniska lösningar
–utifrån ändamålsenlighet och funktion
–identifiera problem och behov som kan lösas
–med teknik och utarbeta förslag till lösningar
–använda teknikområdets begrepp