Mjölk är en del av vår vardag. Mjölkförpackningen står på frukostbordet
varje dag, men vi kanske inte funderar på varför den ser ut som den gör. Målgruppen för detta arbetsområde är årskurs 3 till 5.

Barnen har kanske inte sett så många olika typer av mjölkförpackningar, även om det genom tiderna har funnits andra sätt att förvara mjölk. Vilken teknik finns runt mjölken i vår vardag? Barnen får i detta arbetsområde ta del av de tekniska system som gör det möjligt för oss att ha mjölk stående på frukostbordet.

Att ”tänka i system” är något som kan hjälpa oss att bättre förstå vår komplicerade omvärld. Tänker man på ett visst system - exempelvis ”mjölksystemet” - bör man gränsa av det mot omgivningen, säga vad som ingår i systemet och vad som i stället hör till dess omgivning. Är det ett tekniskt system, så är det saker som människan konstruerat som ingår i systemet och som man är intresserad av. Systemets delar, komponenterna, hänger ihop på något sätt och samverkar för att systemet som helhet ska fungera. Ändrar man på en komponent, så ändrar sig hela systemet – man kan exempelvis inte bara byta till pappersförpackningar i mjölksystemet, även maskinerna där mjölken packas i mejeriet, kyldiskarna i affären med mera måste då ändras.
Innan man startar med arbetsområdet kan det vara bra att samla en del mjölkförpackningar som barnen kan titta på under det första arbetspasset. Att besöka ett mejeri eller en bondgård kan vara ett roligt inslag.

Arbetsområdets koppling till kursplanen

Långsiktiga mål som behandlas i arbetsområdet:
• reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid,
• kunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.

Centralt innehåll:

För åk 3
• Några föremål och något tekniskt system i elevernas vardag, hur de är anpassade efter människans behov samt hur de har förändrats över tid.
• Hur några föremål i elevernas vardag används och fungerar. Enkla mekanismer, till exempel i verktyg och leksaker av olika slag. Begrepp som används i samband med detta.
• Föremål i elevernas vardag som styrs med hjälp av programmering, till exempel hushållsmaskiner och smarta telefoner.
• Material för konstruktionsarbete. Materialens egenskaper och hur materialen benämns och kan sammanfogas.
• Undersökande av hur några föremål i elevernas vardag är utformade och hur deras funktion kan förbättras.
• Dokumentation av tekniska lösningar: skisser, bilder, ord samt enkla fysiska (och digitala) modeller.

För åk 4-5 :
• Några tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning.
• Konsekvenser av teknikval: olika tekniska lösningars för- och nackdelar för människa och miljö.
• Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i vardagen, till exempel vid användning av elektricitet och vid överföring av information i digitala miljöer.
• Hur några komponenter i vanliga tekniska system benämns och samverkar, till exempel i en cykel eller i ett enkelt produktions- eller transportsystem.
• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter och enkel elektronik för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Begrepp som används i samband med detta.

Till Teknik tillsammans startsida