Tekniklektion - kraftöverföring och rörliga modeller

Björn och hans klass har funderat på det här med teknik. De har planerat och studerat olika mekaniska funktioner och nu var det äntligen dags för instruktionerna inför lektionen, som kommer att handla om konstruktion och få en del att röra sig. 

 
- Vänd och vrid på de här sakerna, försök sedan förklara för mig hur de fungerar, uppmanar Björn.

Hävstång och kugghjul

Han har delat ut ett antal föremål i klassen. Det finns tesilar, korkskruvar, en pedalhink , tänger, skiftnycklar, vitlökspressar med mera. Alla är föremål som de flesta känner till och har sett hemma. Eleverna ger många förklaringar  och de flesta stämmer riktigt bra. Här hittar eleverna hävstänger i till exempel vitlökspressen och kugghjul i korkskruven. Att saker ser ganska lika ut men kan ha olika funktioner lägger man märke till.

En pojke visar att nötknäpparen har spår där nöten ska ligga, han berättar också att spåren är till för att nöten ska ligga kvar när man trycker ihop nötknäpparen.

En pojke håller upp en tång, den liknar avbitartången men den gör någon helt annat.
- Kollar här, ropar han. När man trycker ihop de här handtagen så öppnas gapet, men trycker jag ihop handtagen på den saken här så stängs gapet istället. Det är jättehäftigt.

Björn ber eleverna förklara vad det är som gör att de fungerar så olika. Och efter ett tag har de flesta kommit på varför. I några föremål finns en fjäder, i andra finns en kuggstång eller en länkarm. Pedalhinken undersöks noggrant och efter en stund har man saken klar för sig, när pedalen trycks ner åker locket upp med hjälp av pedalens hävstång och en länkarm.

Axeln och ståltråd

När eleverna har fått berätta om varsin pryl berättar Björn vidare om konstruktioner och mekanik. På sin smartboard visar han sedan vad dagens uppgift kommer att gå ut på. Ur materialet Teknik tillsammans har han tagit fram Rörliga modeller som tydligt visar axeln och dess funktion.

- Innan ni börjar är det viktigt att ni funderar på vilken funktion ni vill att axeln ska ha, säger Björn. Hur ska er sak se ut? Ska axeln göra att en sak kan röra sig upp och ner, eller ska den kunna gå fram och tillbaka också?

Eleverna, som tagit med sig kartonger, börjar med att skissa. En ritning där axeln är tydlig är första steget i uppdraget. När det är klart börjar alla med stor entusiasm klippa, limma och böja ståltråd, allt efter sin ritning.

- Fundera på vad som faktiskt händer när man får en del att röra sig och fundera även på var i verkligheten ni hittar den där funktionen, uppmanar Björn.

Pröva själv

Jag passar på att prata med eleverna medan de konstruerar. Amanda, är mycket koncentrerad när hon arbetar med limpistolen.
- Det är roligt att få pröva själv, att bygga ihop någonting och att sedan få det att fungera.

Det märks att Amanda gillar det här. Efter att ha satt fast axeln märker hon att själva axeln åker ut och in ur kartongen. Det var inte riktigt så hon ville ha det, och efter en stunds funderande klipper hon till små brickor och fäster på insidan av kartongen. Nu åker inte axeln längre. Hon funderar lite till och konstruerar ett lock som går att öppna och stänga. Det ska skydda axeln och brickorna förklarar hon. Vidare har hon limmat små knoppar på ståltråden så de blir lättare att hålla i när man snurrar.

Olivia jobbar på med sin modell. Hon hinner knappt titta upp och svara på några frågor.

- Jag tycker det är spännande att göra egna konstruktioner. Det är bra för då får man tänka själv, det tycker jag är bra. Det är alltid så roligt när man blir klar med sin sak. Det känns bra.

-Wow! Om jag gör på det här sättet så blir det som armar och ben på en gubbe. Pinnarna som sticket ut på sidorna kan röra sig, ropar Richard.

-Titta här, jag har gjort ett fotbollsmål med en snurrande boll framför, säger Gabriel entusiastiskt.
Erfarenheter
Efter lektionen berättar Björn om sitt arbete.

- Teknik är ett viktigt ämne och med tekniklektionerna vill jag att de ska lära sig konstruera och se vilka funktioner som finns. Jag vill att de ska våga tänka själva, göra om när det inte fungerar och att inte ge upp. De lär sig att lösa problem och framförallt tycker jag det viktigt att de får upp sina teknikögon. Uppfinningsrikedomen är hög hos eleverna och det vill jag ta tillvara på i den här åldern. Vi pratar om de mäktiga fem och tittar på saker som bygger på dessa.

- Vi diskuterade fordon tidigare under hösten. Vi tog upp bilens historia, hur framtidens fordon kommer att se ut och om det är elbilen som blir vårt första val. Vi arbetade då en hel del teoretiskt som sedan övergick i praktiskt arbete.

Elevernas repertoar ökar

Björn har märkt att när han arbetat med en teknisk uppgift i skolan är det tydligt att eleverna lärt sig saker från tidigare uppgifter.

- Eleverna kommer ihåg och har tagit till sig vad de lärt sig förut. Det som var bra i den förra konstruktionen kan man använda igen eller förbättra. Det som inte fungerade bra sist, gör de inte om. Eleverna har en förmåga att jämföra sina konstruktioner med andra och på så sätt lär de sig nya metoder för att lösa problem med teknik.

Han berättar vidare att alla i hans klass tycker om teknik och att de ser fram emot lektionerna.

- Det är helt klart att de verkligen förstår vad teknik är och vad det innebär att använda teknik. Vi har också pratat om stadsmiljön, avloppssystem och reningsverk, men det finns mycket mer att lära, avslutar Björn.