Bibliometriska analyser görs huvudsakligen enligt två modeller: citeringsanalys respektive analys enligt norska modellen. Här presenteras vilka underlag och indikatorer som används inom respektive modell.

Citeringsanalys

Underlag för en citeringsanalys

I en citeringsanalys inkluderas endast publikationer som ingår i en citeringsdatabas, det vill säga Web of Science (WoS), Scopus eller Google Scholar. Web of Science är den mest använda och etablerade databasen när det gäller storskaliga analyser, och är även den som används vid LiU för analyser av forskargrupper och institutioner.

Täckningsgraden för publikationer i WoS varierar mycket mellan olika ämnen. Den är mycket god för medicin och naturvetenskap, men dålig för humaniora och delar av samhällsvetenskaperna. Orsaken är att databasen huvudsakligen innehåller engelskspråkiga tidskrifter, medan forskare inom samhällsvetenskap och humaniora även publicerar sig i kapitel, böcker och nationella tidskrifter.

Den låga täckningsgraden för humaniora och delar av samhällsvetenskaperna gör att citeringsanalyser oftast inte är relevanta för dessa ämnesområden.

Indikatorer i en citeringsanalys

1. Volym

  • Antal publikationer och fraktioner

2. Genomslag

  • Fältnormaliserad citeringsgrad
  • Andel top 10%
  • Andel ociterade publikationer

3. Tidskriftskvalitet

  • Fältnormaliserad tidskriftsciteringsgrad

Norska modellen

Den norska modellen försöker mäta både kvantitet och kvalitet genom att ta hänsyn både till publiceringsvolymen och till publiceringskanalen.

Varje publikation får en viss poäng beroende på om den är publicerad i en vetenskaplig kanal (nivå 1) eller en vetenskaplig kanal som anses ledande inom fältet (nivå 2). Varje år gör ett utskott inom det norska universitets- och högskolerådet en översyn över nivåindelningen och huruvida nya publiceringskanaler ska tas med i modellen.

Poängfördelning i den norska modellen

Publikationstyp

Nivå 1

Nivå 2

Artikel 1 3
Kapitel 0,7 1
Bok 5 8

Underlag för den norska modellen

Alla publikationer som publicerats i en publiceringskanal som ingår i den norska listan inkluderas i analysen. Eftersom både tidskrifter och förlag finns med så har den norska listan en större täckningsgrad än citeringsdatabaser. Den norska modellen passar alltså även humaniora och de delar av samhällsvetenskapen som ofta har dålig täckningsgrad i en citeringsanalys.

Indikatorer i den norska modellen

1. Volym

  • Antal publikationer och fraktioner

2. Volym och kvalitet

  • Publikationspoäng

3. Kvalitet på publikationskanaler

  • Andel nivå 2-publikationer

Läs mer

Relaterat innehåll

Sidansvarig: Linköpings universitetsbibliotek, biblioteket@liu.se