And the Oscar goes to ...

Det är i mitten av 1990-talet. LiU ska få ett nytt campus i Norrköping med flera program som inte tidigare har funnits i Sverige. Tanken är att de ska möta framtidens behov av arbetskraft. Men hur vet man vad som kommer att efterfrågas?

Medieteknikstudenter vid datorer Foto: Peter Holgersson ABProfessor Björn Kruse och hans doktorand Stefan Gustavson har en idé. Utvecklingen av internet håller på att ta fart och de inser att med ökad bandbredd kommer webben mer och mer att bli visuell och interaktiv. Det kommer att behövas en utbildning där man lär sig både teknik och design för moderna visuella medier. Studenterna ska få börja tillämpa sina kunskaper tidigt, redan i årskurs 1 ska de börja bygga lite datorgrafik. Vid den här tidpunkten är det kontroversiellt – man måste väl ha all teori klar för sig först, innan man kan börja göra saker? Men de som arbetar med utbildningen är envisa och 1997 startar en civilingenjörsutbildning i medieteknik.

Ett par år senare är det dags för en ny milstolpe. Anders Ynnerman tillträder som professor i vetenskaplig visualisering, och påbörjar uppbyggnaden av det som ska bli ett spjutspetsområde vid Campus Norrköping och ligga till grund för Visualiseringscenter C. Många medieteknikstudenter väljer den profil mot visualisering och datorgrafik som han bygger upp. Flera siktar på branscher där det inte har funnits särskilt många ingenjörer förut, som datorspel eller specialeffekter för film.

Så hur övertygar man då filmbranschen om att den behöver ingenjörer? Man åker på turné. Anders Ynnerman och hans kollega Mark Ollila har via sin forskning många kontakter världen över, bland annat i Hollywood. De gör flera resor dit, träffar företag och berättar att de kan få en riktigt bra student som gör sitt examensarbete hos dem. Det är inte lätt att få in en fot, men den framgångsrika forskning som bedrivs i Norrköping öppnar dörrar och de första exjobbarna från medieteknik kan göra resan över Atlanten.

2006 åker studenten Mattias Bergbom till Los Angeles för att göra sitt exjobb på ett företag som skapar effekter till de stora Hollywoodproduktionerna. Han är förväntansfull och tänker sig att han ska få jobba med explosioner, rök, eld och vatten. Men det han får höra är:

– Du ska titta på hur hår rör sig.

Och det gör han bra. Så bra att han näst sista dagen under exjobbstiden blir erbjuden anställning.

Brad Pitt i filmen Benjamin Buttons otroliga livBrad Pitt i filmen Benjamin Buttons otroliga liv. Foto: RGR Collection / Alamy Stock PhotoHan blir en del av teamet som jobbar med Brad Pitts hår i filmen Benjamin Buttons otroliga liv. Karaktären åldras baklänges och på den gamle Brad Pitt är hela huvudet digitalt, inklusive håret. I över ett år arbetar Mattias Bergbom och ett hundratal andra människor med effekterna i filmen. Den stora satsningen betalar sig: teamet nomineras till en Oscar för bästa visuella effekter.

Alla i teamet kan förstås inte vara med på Oscarsgalan. När det är dags är Mattias hemma i Sverige och försöker hålla en egen liten tv-vaka, men somnar innan prisutdelningen har nått hans kategori. Han vaknar av telefonen när media och vänner börjar ringa för att gratulera.

Längre fram belönas ytterligare två alumner från medieteknik med varsin teknisk Oscar. Utmärkelserna är ett kvitto på den spetskunskap som gör att medietekniker från LiU är välkomna i alla de stora effekthusen runt om i världen – London, Vancouver, Los Angeles och Wellington på Nya Zeeland där Sagan om ringen spelades in.

Även inom andra områden är efterfrågan stor på skickliga medietekniker. LiU:s utbildning har gott rykte. Det händer att telefonen ringer hos Stefan Gustavson, som varit lektor på programmet sedan starten:

– Vi har precis anställt en bra människa från medieteknik. Har ni fler?

Alumnerna som Oscarsbelönats

Mer om medieteknik och andra innovativa utbildningar vid LiU

Fler berättelser från LiU