Applicering av modern laboratorieteknik och egenutvecklade mätmetoder 

I forskningen appliceras modern laboratorieteknik och egenutvecklade mätmetoder på sjukdomar som är vanliga på sjukhus och vårdcentraler.

Laboratorium /  LaboratoryFoto: Nicolas Loran
Forskningsgruppen samarbetar med olika avdelningar på Vrinnevisjukhuset (till exempel psykiatrin och medicinkliniken). Sedan många år samarbetar forskningsgruppen även med Vikbolandets vårdcentral. Karolinska Institutet, Huddinge (professor B. Winblad), är också en samarbetspartner vid forskning om Alzheimer. Därutöver sker samarbete vetenskapligt med smärtkliniken i Linköping (professor B. Gerlde).

På Vikbolandet följer forskningsgruppen personer med hypertoni över lång tid (10 år). De undersöker om trombocyternas funktion och det inflammatoriska svaret förutsäger långtidsöverlevnad.

På Vrinnevisjukhuset studerar de individer med bipolär sjukdom som anses vara en riskfaktor för åderförkalkning. Det undersöks om trombocyter och inflammation förutsäger antal återfall i sjukdomen, svar på given medicinering och långtidsöverlevnad.

På medicinkliniken i Norrköping undersöks individer med stroke. Det studeras om fysisk träning förbättrar funktionsförmågan hos svårt strokeslagna individer. Vidare undersöks om träning påverkar trombocyter, inflammation och risken för blodproppsbildning.

I flera artiklar från Vrinnevisjukhuset har forskningsgruppen publicerat ett antal möjliga biomarkörer som kan särskilja Alzheimer från andra typer av demens (10, 11, 13, 14). På Karolinska Institutet fortsätter de att studera de nya biomarkörerna. De vill se om de prognostiserar hur snabbt minnet försämras och om de förutsäger vilka personer med ”mild cognitvive impairment” som utvecklar Alzheimer.

Micha Milovanovic studerar trombocyter och det inflammatoriska svaret vid fibromyalgi. Preliminära resultat är lovande och sjukdomen är associerad med betydande trombocytförändringar. Idag finns inga biomarkörer för fibromyalgi. I förlängningen kommer forskningsgruppen att undersöka om de trombocytförändringar de har identifierat vid fibromyalgi kan användas vid diagnostik.

Trombocyter

Trombocyter spelar en viktig roll i hemostasen, det vill säga kroppens förmåga att stoppa blödning. Vid kärlskada blottläggs kollagen. Von Willebrandfaktorn (vWf) fastnar då på kollagen och via glycoprotein Ib receptorn binder trombocyter till vWf. Då fastnar trombocyten på det skadade endotelet. Då aktiveras cellen och trombocytens glycoprotein IIb/IIIa receptor binder fibrinogen. Många trombocyter binder till samma fibrinogenmolekyl och varje trombocyt binder många fibrinogenmolekyler och cellerna aggregerar. På så sätt bildas den trombocytplugg som primärt stoppar blödningen.  

Trombocyters täthet (kg/L)

Trombocyters täthet (kg/L) varierar kraftigt. Tätare trombocyter innehåller mer α- och dense granula. Trombocyters täthet speglar populationens reaktivitet, det vill säga dess benägenhet att reagera. För att separera blodets celler enligt täthet används en egenutvecklad metod (1, 2, 8, 10, 11, 14, 15). Den innebär att så kallade gradienter tillverkas med hjälp av ett täthetsmedium (Percoll™). De innehåller även substanser som blockerar trombocytaktivering i provröret. Vid centrifugering separeras cellerna enligt täthets. I följande studier arbetar Micha med täthetsseparerade trombocyter (2, 8, 11, 15). Gruppen har även använt denna metod för att undersöka subpopulationer av röda celler och granulocyter vid Alzheimer (10, 14).

Fibrinogen 

Trombocytbundet fibrinogen efter stimulering (in vitro) med olika aktivatorer speglar trombocyters benägenhet att reagera det vill säga deras reaktivitet. Mängden fibrinogen in vivo speglar trombocyterna aktivitet i kroppen. Micha har studerat trombocytbundet fibrinogen i flera grundvetenskapliga studier (1,2, 4, 10, 11). Vidare har markören applicerats som mått på trombocytreaktivitet vid spasmangina (6), diabetes (7), förmaksflimmer (9) och akut stroke (12). Forskningsgruppen har även studerat skillnader mellan män och kvinnor vid stabil angina pectoris (5) och akut stroke (16). Trombocytbundet fibrinogen analyseras med flödecytometrisk teknik.

P-selectin

P-selektin lagras i trombocyternas α-granula. Vid aktivering flyttas molekylen till cellytan. Där fungerar proteinet som receptor för neutrofila granulocyter. Därefter spjälkas P-selectin snabbt bort från trombocytmembranet och den cirkulerar sedan i plasma (sP-selectin). Mängden intracellulärt P-selctin speglar mängden α-granula (2, 8). Membranbundet P-selectin efter provokation med agonister är ett mått på trombocyters reaktivitet. Cellbundet P-selectin utan stimulering och sP-selectin används som aktivitetsmarkörer. Trombocytbundet P-selectin analyseras med hjälp av födescytometri och sP-selectin bestäms med ELISA teknik. I Michas forskningsarbete används analyserna vid sjukdomar som akut stroke (12) och Alzheimer (13).

Inflammationsparametrar

C-reaktivt protein (CRP) är ett akutfasprotein. Analysen används som en biomarkör för att påvisa inflammation. Interleukin-6 (IL-6) utsöndras av monocyter vid inflammation. IL-6 stimulerar bildningen av CRP. Myeloperoxidas (MPO) finns i neutrofila granulocyter. Vid aktivering utsöndras MPO och enzymet används som en aktivitetsmarkör för dessa celler. Micha har i huvudsak applicerat dessa analyser vid reumatoid artrít och akut stroke (3, 16). 

Kontakt

Relaterat innehåll