Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa (ORH)

Forskningsgruppen för sköra, svårt sjuka patienter

Vår forskargrupp är tvärprofessionell och består av sjuksköterskor, läkare samt andra professioner inom hälso- och sjukvård och samhällsmedicin.

Post COVID-19 hos barn och ungdomar - POCOKIDS

POCOKIDS är ett multiprofessionellt forskningsprojekt som följer en grupp barn och ungdomar med långvariga symtom efter COVID-19 (postcovid).

Beteendeskalan för egenvård vid mekanisk hjärtpump

Självskattningsskalan för egenvårdsbeteende vid vänsterkammarassistans (LVAD).

Teleyoga – när öst möter väst

Vi undersöker om medicinsk Yoga på distans kan ge människor bättre hälsa. I studien ingår hjärtsjuka och tidigare intensivvårdspatienter.

Suicidvård

Forskningens inriktning är att undersöka suicidala processer för att vidga klinisk tillämpning av prevention i utformning av vård och bedömningssituationer för människor i suicidala tillstånd.

Effekten av icke-invasiv lungvätskemätning hos patienter med hjärtsvikt inom primärvården - LILAC-HF

Hjärtsvikt är ett växande hälsoproblem, särskilt bland äldre. Patienter med hjärtsvikt drabbas ofta av upprepade sjukhusinläggningar, och hjärtsvikt är idag den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning för personer över 65 år.

Internationella centret för egenvårdsforskning

Digitalt stödprogram för anhöriga till personer med hjärtsvikt

Det pågående forskningsprojektet har som målsättning att utvärdera effekterna av ett stödprogram till anhöriga till personer med hjärtsvikt. Programmet finns på den interaktiva webbplattformen Stöd och Behandling via 1177.se.

Design av sociala rörelsespel för äldre vuxna

Spel som utförs tillsammans med andra och kräver kroppsrörelse för att spelas kan öka motivationen till fysisk aktivitet. Det finns många spel för yngre, men hur bör dessa spel designas för äldre vuxna? Är du 65+ och vill delta i en studie?

Att mäta kontinuitet i vården

Att mäta upplevelsen av kontinuitet efter sjukhusvård: Ett frågeformulär ur patientens perspektiv.

SCAPIS Mikro

Förändringar i de minsta kärlen i kroppen, mikrocirkulationen, påverkar kroppens förmåga att leverera syre och näring till cellerna. En ny optisk teknik ger möjligheten att hitta kopplingar mellan en försämrad mikrocirkulation och hjärtkärlsjukdomar

Heart-exergame studien

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi för patienter med icke-kardiell bröstsmärta

Forskningsstudien IKSIT fokuserar på patienter med oro och ångest över sina återkommande icke-kardiella bröstsmärtor. Patientgruppen faller ofta mellan stolarna, men kognitiv beteendeterapi via internet kan vara en möjlig lösning.

Cesar-Network

CESAR är ett forskarnätverk som verkar för samarbete och samverkan inom kardiovaskulär vårdforskning i Sverige.

Teknologi och egenvård för hjärtpatienter

Teknik kan hjälpa patienter till bättre egenvård, göra dem mindre beroende av vårdgivare och höja deras livskvalitet.

IKT i egenvård

Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för att utveckla och utvärdera hållbara informations- och kommunikationstekniklösningar för vården, i samarbete med patienter, närstående och vårdpersonal

Prata om hjärtsvikt

I detta forskningsprojekt har ett kommunikationsstöd utvecklats som avser att hjälpa personer med hjärtsvikt och deras närstående att samtala med vårdpersonal om hjärtsviktens sjukdomsförlopp.

Europeiska beteendeskalan för egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt, där skalan EHFScB kan användas, avser beteenden eller åtgärder som patienten själv utför med syfte att öka livslängd, hälsa och välbefinnande.

Wii-projektet

Att spela Wii-spel kan ge patienter med hjärtsvikt förbättrad träningskapacitet, daglig fysisk aktivitet och livskvalitet. I undersökningen delades patienter slumpmässigt in i en Wii-grupp eller kontrollgrupp.

Att prata om prognos

Det är viktigt att patienter med hjärtsvikt och anhöriga vet vad de kan förvänta sig av den framtida vården, även i livets slutskede.

Differens från bastemperatur

Ett nytt sätt att bedöma kroppstemperatur vid feber hos kritiskt sjuka patienter, relaterat till individuell bastemperatur och mätställe.

PhysCan - Fysisk träning för cancerpatienter

Vi studerar effekter av fysisk träning och beteendemedicinska strategier för att förebygga och minimera cancerrelaterad trötthet, förbättra livskvaliteten och sjukdomsutfallet hos patienter med cancer.

Vaksamhet i omvårdnad

En kritiskt sjuk patient har svårt, eller kan inte alls, själv uttrycka och förmedla obehag eller hur den känner sig. Vårdpersonalens bedömning och tolkning av vitala parametrar är avgörande för att förstå när och hur patientens tillstånd förändras.

Sexrådgivning vid kardiovaskulär sjukdom

Patienter med kronisk sjukdom kan ha frågor rörande intimitet och sexuell funktion. Det är viktigt att vårdgivare tar sig an dessa frågor.

Tolkning inom hälso- och sjukvård

Betydelsen av den omgivande organisationen och det sammanhang tolkningen sker i belyses för att studera gränserna/villkoren för att tolkning ska kunna ske och konsekvenserna av olika metoder och traditioner som används vid tolkning diskuteras.

Misstänkt infektion hos sköra äldre

Kan ny teknik som involverar äldre och deras anhöriga leda till tidig upptäckt av infektion och minska antalet vårddagar på sjukhus?

DOHART (DOwnHeARTed)

Ett viktigt syfte med DOHART studien är att förbättra omhändertagandet av och behandlingen av personer med hjärtsjukdom och depressiva besvär med hjälp av ett internetbaserat självhjälpsprogram byggt på kognitiv beteendeterapi (KBT).

Reaktioner och upplevelse av sjukdom och ohälsa

Hur personen upplever, reagerar på och hanterar symtom, sjukdom och ohälsa är beroende av att människan ses som en helhet.

Utveckling av teori och metod inom omvårdnad

För att bibehålla en god kvalitet på forskningen samt omvårdnaden är det viktigt att utveckla teorier och olika begrepp som används inom omvårdnadsforskningen.

Konsekvenser av omvårdnad och behandling

Här studeras människors livskvalitet/hälsorelaterad livskvalitet, egenvård, symtomlindring, återhämtning, funktionella status och komplikationer.

Förutsättningar för hälsa

Olika studier bedrivs som syftar till att kartlägga egenvårdsförmåga vid kronisk hjärtsvikt samt kartlägga faktorer som är relaterade till egenvårdsförmåga.

Första disputationen i forskarskolan Nära vård

Forskarskolan Nära vård i Sydöstra sjukvårdsregionen startade sin verksamhet hösten -22. Nu har den första doktoranden disputerat. Region Östergötland har initierat och finansierar forskarskolan och Linköpings universitet har det akademiska ansvaret.

Miljonstöd till barnmedicin från Joanna Cocozzas stiftelse – 2023

Fyra LiU-forskare har tilldelats 2023 års projektbidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Forskningsprojekten ska studera typ 1-diabetes, medfödda hjärtsjukdomar, för tidigt födda barn och långvariga symptom efter Covid-19.

"Stort att vi är med och slåss på den här nivån redan"

Nyligen tog sig Linköpings universitet in på QS Top Universities rankinglista över världens främsta universitet. Allra högst hamnade ämnet omvårdnad.

20 miljoner till hälsoforskning från Familjen Kamprads stiftelse

Fem forskare vid Linköpings universitet får sammanlagt 20 miljoner kronor i projektbidrag från Familjen Kamprads stiftelse. De aktuella forskningsprojekten syftar till att förbättra livskvaliteten för den åldrande befolkningen.

9,3 miljoner kronor till hjärt- och lungforskning

Fyra LiU-forskare vid Institutionen för hälsa, vård och medicin och Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, har tilldelats sammanlagt 9,3 miljoner kronor i projektbidrag från Hjärt-Lungfondens årliga anslagsutdelning.

Ändrat fokus stärker parrelationer vid demens

Ett rikare liv för par där den ena parten har demens – det är målet för Therése Bielstens forskning. I början av april disputerade hon inom ämnet. ”Jag försöker få ett nytt ljus på demens som kanske kan ge både vården och forskningen ett annat...

Hudnära vård gav inte mamma bättre samspel med det för tidigt födda barnet

Forskare har studerat relationen mellan mödrar och för tidigt födda barn. Resultatet visar att kontinuerlig vård hud-mot-hud inte gav ett bättre samspel mellan mor och barn jämfört med de föräldrar som gav så mycket eller lite hudnära vård de ville.