Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa (ORH)

Forskningsgruppen för digital hälsa och vård

Denna forskargrupp är tvärprofessionell och består av sjuksköterskor, psykologer, läkare, samt andra professioner inom hälso- och sjukvården.

Suicidvård

Forskningens inriktning är att undersöka suicidala processer för att vidga klinisk tillämpning av prevention i utformning av vård och bedömningssituationer för människor i suicidala tillstånd.

Internationella centret för egenvårdsforskning

Digitalt stödprogram - leva med hjärtsvikt

Teleyoga – när öst möter väst

Vi undersöker om medicinsk Yoga på distans kan ge människor bättre hälsa. I studien ingår hjärtsjuka och tidigare intensivvårdspatienter.

Cesar-Network

CESAR är ett forskarnätverk som verkar för samarbete och samverkan inom kardiovaskulär vårdforskning i Sverige.

Forskargrupp för barn- och familjecentrerad vård

Vår vision är att skapa, främja, översätta och implementera innovativ forskning med hög kvalitet som kan göra skillnad för barn som är sjuka och deras familjer. Klicka här för mer information.

Forskningsgruppen för sköra, svårt sjuka patienter

Teknologi och egenvård för hjärtpatienter

Teknik kan hjälpa patienter till bättre egenvård, göra dem mindre beroende av vårdgivare och höja deras livskvalitet.

IKT i egenvård

Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för att utveckla och utvärdera hållbara informations- och kommunikationstekniklösningar för vården, i samarbete med patienter, närstående och vårdpersonal

Prata om hjärtsvikt

I detta forskningsprojekt har ett kommunikationsstöd utvecklats som avser att hjälpa personer med hjärtsvikt och deras närstående att samtala med vårdpersonal om hjärtsviktens sjukdomsförlopp.

Europeiska beteendeskalan för egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt, där skalan EHFScB kan användas, avser beteenden eller åtgärder som patienten själv utför med syfte att öka livslängd, hälsa och välbefinnande.

Wii-projektet

Att spela Wii-spel kan ge patienter med hjärtsvikt förbättrad träningskapacitet, daglig fysisk aktivitet och livskvalitet. I undersökningen delades patienter slumpmässigt in i en Wii-grupp eller kontrollgrupp.

Att prata om prognos

Det är viktigt att patienter med hjärtsvikt och anhöriga vet vad de kan förvänta sig av den framtida vården, även i livets slutskede.

Differens från bastemperatur

Ett nytt sätt att bedöma kroppstemperatur vid feber hos kritiskt sjuka patienter, relaterat till individuell bastemperatur och mätställe.

PhysCan - Fysisk träning för cancerpatienter

Vi studerar effekter av fysisk träning och beteendemedicinska strategier för att förebygga och minimera cancerrelaterad trötthet, förbättra livskvaliteten och sjukdomsutfallet hos patienter med cancer.

Vaksamhet i omvårdnad

En kritiskt sjuk patient har svårt, eller kan inte alls, själv uttrycka och förmedla obehag eller hur den känner sig. Vårdpersonalens bedömning och tolkning av vitala parametrar är avgörande för att förstå när och hur patientens tillstånd förändras.

Sexrådgivning vid kardiovaskulär sjukdom

Patienter med kronisk sjukdom kan ha frågor rörande intimitet och sexuell funktion. Det är viktigt att vårdgivare tar sig an dessa frågor.

Tolkning inom hälso- och sjukvård

Betydelsen av den omgivande organisationen och det sammanhang tolkningen sker i belyses för att studera gränserna/villkoren för att tolkning ska kunna ske och konsekvenserna av olika metoder och traditioner som används vid tolkning diskuteras.

Misstänkt infektion hos sköra äldre

Kan ny teknik som involverar äldre och deras anhöriga leda till tidig upptäckt av infektion och minska antalet vårddagar på sjukhus?

DOHART (DOwnHeARTed)

Ett viktigt syfte med DOHART studien är att förbättra omhändertagandet av och behandlingen av personer med hjärtsjukdom och depressiva besvär med hjälp av ett internetbaserat självhjälpsprogram byggt på kognitiv beteendeterapi (KBT).

Implementering i hälso- och sjukvård

Vår forskning handlar om att överbrygga gapet mellan forskning och praktik, i hälso- och sjukvården såväl som i samhället i stort.

Reaktioner och upplevelse av sjukdom och ohälsa

Hur personen upplever, reagerar på och hanterar symtom, sjukdom och ohälsa är beroende av att människan ses som en helhet.

Utveckling av teori och metod inom omvårdnad

För att bibehålla en god kvalitet på forskningen samt omvårdnaden är det viktigt att utveckla teorier och olika begrepp som används inom omvårdnadsforskningen.

Konsekvenser av omvårdnad och behandling

Här studeras människors livskvalitet/hälsorelaterad livskvalitet, egenvård, symtomlindring, återhämtning, funktionella status och komplikationer.

Förutsättningar för hälsa

Olika studier bedrivs som syftar till att kartlägga egenvårdsförmåga vid kronisk hjärtsvikt samt kartlägga faktorer som är relaterade till egenvårdsförmåga.

20 miljoner till hälsoforskning från Familjen Kamprads stiftelse

Fem forskare vid Linköpings universitet får sammanlagt 20 miljoner kronor i projektbidrag från Familjen Kamprads stiftelse. De aktuella forskningsprojekten syftar till att förbättra livskvaliteten för den åldrande befolkningen.

9,3 miljoner kronor till hjärt- och lungforskning

Fyra LiU-forskare vid Institutionen för hälsa, vård och medicin och Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, har tilldelats sammanlagt 9,3 miljoner kronor i projektbidrag från Hjärt-Lungfondens årliga anslagsutdelning.

Ändrat fokus stärker parrelationer vid demens

Ett rikare liv för par där den ena parten har demens – det är målet för Therése Bielstens forskning. I början av april disputerade hon inom ämnet. ”Jag försöker få ett nytt ljus på demens som kanske kan ge både vården och forskningen ett annat fokus

Hudnära vård gav inte mamma bättre samspel med det för tidigt födda barnet

Forskare har studerat relationen mellan mödrar och för tidigt födda barn. Resultatet visar att kontinuerlig vård hud-mot-hud inte gav ett bättre samspel mellan mor och barn jämfört med de föräldrar som gav så mycket eller lite hudnära vård de ville.