Marie Curie fick Nobelpriset två gånger. I "Making Marie Curie. Intellectual Property and Celebrity Culture in an Age of Information" tittar Eva Hemmungs Wirtén närmare på hur ikonstatusen som omger Marie Curie har byggts upp. Men det är lika mycket en berättelse om synen på ägande - av vetenskap och av kvinnan i början av 1900-talet.
Eva Hemmungs Wirtén är professor i medierad kultur vid Linköpings universitet. Hon forskar sedan mer än femton år på upphovsrättens kulturhistoria, men har i allt högre grad kommit att intressera sig för patent och immaterialrättens roll i forskning och vetenskap. Boken utgår från tre års forskning om Marie Curie och bygger bland annat på brev, dåtidens dagspress och Marie Curies egna texter.
År 1898 tillkännagav Marie Curie sin och maken Pierre Curies upptäckt av radium. Detta nya grundämne var en sensation, det glödde i mörker och kunde användas i behandling av cancer. Men paret Curie valde att inte patentera sin upptäckt.
– Det är en handling som framstår som lite udda idag när vi vant oss vid att så mycket som möjligt ska patenteras, även av universitet. Paret Curie ville hålla kunskapen om radium öppen, säger Eva Hemmungs Wirtén.
Samtidigt som Marie Curie var en person att räkna med inom vetenskapen ägde hon som kvinna inte mycket makt i det samhälle hon verkade i. Hon hade inte rätt till egendom eller att rösta. I ljuset av detta kan man betrakta Marie Curies beslut att inte patentera radium. Med tanke på att hon inte fick äga något, förlorade hon inte heller något på att avsäga sig det.
– Enligt fransk lag var Marie Curie inte en person. Tillsammans med barn och sinnessjuka var gifta kvinnor ”inkapabla”. Men hur kunde en inkapabel kvinna bli världens mest berömda? säger Eva Hemmungs Wirtén.
Marie Curie som varumärke
Genom Marie Curies karriär låter Hemmungs Wirtén läsaren följa med på en resa genom den moderna vetenskapens och informationssamhällets framväxt. Samtidigt ges en inblick i hur Marie Curie i början av 1900-talet skapas som kändis – ett kändisskap som hållit i sig. Både hennes forna hemland, Polen, som gav namnet till polonium, och hennes nya, Frankrike, gör anspråk på att spegla sig i hennes stjärnglans. Institutioner, museum och arkiv hjälper till att bära upp varumärket Marie Curie. Hon är ”tidernas mest inspirerande kvinnliga vetenskapsman” framröstad av tidskriften New Scientist läsare och barn läser om henne i skolan.– En viktig ambition med min bok är att visa hur aktivt Marie Curie skapade sin egen persona och hur medvetet hon arbetade för att bli ”Marie Curie”. Det gör henne inte mindre till en förebild, men det visar en annan och ganska okänd sida av världens mest berömda vetenskapskvinna, säger hon.
Boken:
Making Marie Curie: Intellectual Property and Celebrity Culture in an Age of Information. Utgiven av University of Chicago Press.
