Under de senaste decennierna har detta område utvecklats till ett tvärvetenskapligt och internationellt forskningsfält i skärningspunkten mellan juridik och kulturvetenskap. Det är här min egen forskning återfinns. Jag har fokuserat på vikten av att studera samtida globaliserings- och digitaliseringsprocesser gällande kontroll av information, kultur och kunskap genom en historiskt förankrad analys.
Efter böckerna No Trespassing (2004) och Terms of Use (2008) har jag i min senaste bok Making Marie Curie: Intellectual Property and Celebrity Culture in an Age of Information (Chicago University Press, 2015) angripit frågan om vetenskapens öppenhetsideal genom att följa hur personen Marie Curie blev personan ”Marie Curie” i sin karriär som vetenskaplig celebritet.
Mina framtida forskningsplaner innebär att i allt högre grad ägna mig åt immaterialrättens inverkan på forskning och vetenskap samt i samband med detta utveckla en forskningsplattform om vetenskapens kulturella mediering och medialisering. Mitt nästa bokprojekt kommer att handla om patenteringens offentlighet.
Patents as Scientific Information, 1895–2020 (PASSIM)
Våren 2017 tilldelades jag – som första svenska kvinna inom humaniora och samhällsvetenskap – ett Advanced Grant från European Research Council (ERC) för projektet “Patents as Scientific Information, 1895–2020 (PASSIM). Projektet startar 1 september 2017 och löper mellan 2017–2022. Se kort beskrivning nedan.
“History will remember Barack Obama as the great Slayer of Patent Trolls.” The headline from the 2014 March 20 issue of Wired credits POTUS with, perhaps, an unexpected feat. Referring to companies in the sole business of enforcing patents beyond their actual value, trolls are a recent installment in the history of an intellectual property whose ubiquitousness the Latin word PASSIM (“here and there, everywhere”) neatly captures. In the eye of the storm stands the patent bargain: disclosure of information in return for a limited monopoly. This contractual moment makes patents a source of information, the basis of new innovation. Or does it? By posing this simple question, PASSIM’s bold take on the legitimacy of intellectual property in the governance of informational resources follow patents as legal and informational documents during three historical “patent phases,” producing a visionary and theoretically savvy interpretation of intellectual property that stems from its humanities-based and interdisciplinary project design. PASSIM shows a way out of current analytical gridlocks that earmark the understanding of the role of intellectual property in infrastructures – most notably the enclosure/openness dichotomy – and provides a fresh take on the complexity of informational processes. A key steppingstone in the PI’s career, her own contribution to PASSIM will be a work of synthesis, highlighting major tendencies in the history of patents as scientific information from 1895 to the present. Four complementary empirical studies target specific themes that strengthen PASSIM’s validity and impact: questions of copyrights in patents, scientists’ patenting strategies both historically and today, the relationship between bibliometrics and patentometrics, and the status of the patent as a legal and informational document. Outputs include workshops, articles, monographs, policy papers and documentation of the project’s experiences with interdisciplinary self-reflexivity.
