– Det finns än så länge ingen effektiv terapi mot neurodegenerativa sjukdomar. I takt med att människor lever allt längre kommer sjukdomarna att innebära en ökad belastning på samhället och mer mänskligt lidande – om vi inte kan göra något åt det, säger Magnus Berggren.
Han är professor och chef på Laboratoriet för organisk elektronik (LOE) vid Linköpings universitet. Här har forskarna länge arbetat med att få in elektronik där det tidigare inte varit möjligt. Tryckt elektronik på papper, elektroniska växter och en jonpump som ger kroppen smärtlindring i exakt rätt dos och på rätt ställe – det är några exempel på framgångar som fått global spridning.
Unik forskning om ny typ av mediciner
LOE bedriver även världsunik forskning för att utveckla en helt ny typ av mediciner som behandlar nervsystemets och hjärnans sjukdomar. Dessa mediciner kombinerar klassisk biokemisk läkemedelsfunktion och elektroniska funktioner och kallas därför elektroniska mediciner.
– I dag används framför allt olika bromsmediciner för att hämma utvecklingen av en neurodegenerativ sjukdom och vissa symptom kan lindras med hjälp av elektroder. Det senare innebär att elektroniska system placeras direkt inne i nervsystemet genom en kirurgisk process. Den är riskfylld och behandlingen tappar normalt sett också effekten efter ett tag. Vi hoppas kunna få fram en ny typ av medicin som fungerar under längre tid och inte kräver kirurgi i nervsystemet, säger Magnus Berggren.
Från början inriktade sig forskarna på neurogenerativa sjukdomar, sådana som alzheimer och parkinson som långsamt bryter ner nervcellerna i nervsystemet. Forskningen har dock breddats till att bland annat även omfatta hjärntumörer.
Elektroder i levande vävnad blev världsnyhet
Idén om att göra elektronik som själv organiserar sig inne i hjärnan har vuxit fram under de senaste tio åren. Tanken är att kunna spruta in en gel i hjärnvävnaden, där den bildar en mjuk elektrod som leder ström. Med hjälp av elektroden kan sjukdomen i hjärnan behandlas. Till exempel skulle en patient med parkinson kunna bli av med skakningar och behandlingen skulle kunna störa tillväxten av tumörer hos personer med glioblastom (en särskild elakartad och aggressiv form av cancer i hjärnan). När elektroden gjort sitt jobb löses den upp och är borta.
Forskarna har redan utvecklat gelen – det blev en världsnyhet när de 2023 lyckades odla gelelektroder i levande vävnad. Grunden för elektroniska mediciner är lagd, men många frågor återstår att besvara innan det kan bli aktuellt att testa medicinerna kliniskt för att kunna använda dem i vården. Magnus Berggren ser dock en enorm potential.– Nästa steg är att tillämpa den forskning vi nu tagit fram på specifika sjukdomar och inom ett antal år genomföra kliniska studier på människor. För att nå dit krävs hängivna forskare och minst lika hängivna givare. Men jag har goda skäl att tro att vi kommer att lyckas. Först i världen dessutom!
