- Framgångsrik samverkan, som i projektet Framtidsföretag, skapar kreativa mötesplatser, arenor för ömsesidig kunskapsutveckling där idéer möts och utvecklas. Det är ett bra exempel på hur samverkan kan utgöra en framgångsfaktor för Linköpings universitet, anser han.
Det treåriga projektet Framtidsföretag, där 48 mellanstora företag i regionen fått LiU- och Almi-hjälp att växa, ledde till 410 nya arbetstillfällen på två år. Samtidigt som forskarna fått ett gediget material att analysera och dra slutsatser ifrån.
Foto: Peter Modin
- På Avdelningen för industriell ekonomi är samverkan sedan länge en fullständigt självklar och integrerad del av både forskning och utbildning, konstaterar Peter Värbrand.
- Exemplen visar hur brett och mångfacetterat uppdraget är. Samverkan är en del av LiU:s själ och i vissa fall så självklar att vi nästan glömmer bort den, som samarbetet med Landstinget. Men idag, när alla lärosäten inser hur viktigt det är, kan vi inte leva på gamla meriter, säger han.
Politiker och forskningsfinansiärer börjar också ställa krav och det blir allt viktigare att kunna påvisa vilken nytta universitetet tillför det omgivande samhället.
- Både Vetenskapsrådet och Vinnova utreder just nu hur framgångsrik samverkan skulle kunna påverka framtida medelsfördelning till lärosätena, säger han.
- Samverkan är ett medel för att göra forskning och utbildning än mer framgångsrik och konkurrenskraftig, slår han fast.
Samtidigt måste olika discipliner kunna samverka på sitt eget vis, samma modell passar inte överallt.
- Det är viktigt med ett ömsesidigt utbyte, att båda parter får ut varaktiga värden. Akademin får exempelvis tillgång till emperi och relevans och vi kan dela med oss av värden som är till nytta för det omgivande samhället.
Viktigt är också att hittat en definition av samverkan så att alla kan känna sig inkluderade.
Han pekar på en modell från Göteborgs universitet där de talar om kompletta akademiska miljöer. Inom miljön finns då forskning, utbildning och samverkan, med hög kvalitet i alla delar. Men alla är inte engagerade i alla delar.
Peter Värbrand ser också på ett par utmaningar:
Det saknas exempelvis incitament och belöningssystem för bra samverkan och det behöver tas fram rutiner för att dokumentera och verifiera vilken betydelse olika samverkansprojekt har för regionen och det omgivande samhället.
Den nya policyn för samverkan ska förhoppningsvis kunna godkännas av universitetsstyrelsen under våren (2014) och därefter också leda till en konkret handlingsplan med mål som går att följa upp.
Samverkansprojket, posters från chefsdagen
https://www.liu.se/forskning/reportage/en-policy-for-samverkan-vaxer-fram/1.540659/posters-chefsdagen-131127.pdf
Visioner och strategier, strategikartan
https://www.liu.se/om-liu/strategi?l=sv
Det treåriga projektet Framtidsföretag, där 48 mellanstora företag i regionen fått LiU- och Almi-hjälp att växa, ledde till 410 nya arbetstillfällen på två år. Samtidigt som forskarna fått ett gediget material att analysera och dra slutsatser ifrån.
Foto: Peter Modin- På Avdelningen för industriell ekonomi är samverkan sedan länge en fullständigt självklar och integrerad del av både forskning och utbildning, konstaterar Peter Värbrand.
Konkretisering av strategin
Han arbetar just nu intensivt med att ta fram en policy för samverkan, som en del i det stora arbetet att konkretisera delarna i LiU:s nya strategikarta. Framtidsföretag är ett av många exempel på hur universitetet kan ta en roll i den regionala tillväxten. När LiU:s chefer skulle samlas till en gemensam dag i höstas lyfte institutioner, fakulteter och Innovationskontoret själva fram ett femtiotal olika aktuella exempel, se länk nedan, och det finns många, många fler.- Exemplen visar hur brett och mångfacetterat uppdraget är. Samverkan är en del av LiU:s själ och i vissa fall så självklar att vi nästan glömmer bort den, som samarbetet med Landstinget. Men idag, när alla lärosäten inser hur viktigt det är, kan vi inte leva på gamla meriter, säger han.
Politiker och forskningsfinansiärer börjar också ställa krav och det blir allt viktigare att kunna påvisa vilken nytta universitetet tillför det omgivande samhället.
- Både Vetenskapsrådet och Vinnova utreder just nu hur framgångsrik samverkan skulle kunna påverka framtida medelsfördelning till lärosätena, säger han.
Inte någon tredje uppgift
I den akademiska världen har man ofta kallat samverkan för den tredje uppgiften, men det är ett synsätt Peter Värbrand vänder sig emot eftersom det separerar samverkan från forskning och utbildning.- Samverkan är ett medel för att göra forskning och utbildning än mer framgångsrik och konkurrenskraftig, slår han fast.
Samtidigt måste olika discipliner kunna samverka på sitt eget vis, samma modell passar inte överallt.
- Det är viktigt med ett ömsesidigt utbyte, att båda parter får ut varaktiga värden. Akademin får exempelvis tillgång till emperi och relevans och vi kan dela med oss av värden som är till nytta för det omgivande samhället.
Viktigt är också att hittat en definition av samverkan så att alla kan känna sig inkluderade.
Han pekar på en modell från Göteborgs universitet där de talar om kompletta akademiska miljöer. Inom miljön finns då forskning, utbildning och samverkan, med hög kvalitet i alla delar. Men alla är inte engagerade i alla delar.
Peter Värbrand ser också på ett par utmaningar:
Det saknas exempelvis incitament och belöningssystem för bra samverkan och det behöver tas fram rutiner för att dokumentera och verifiera vilken betydelse olika samverkansprojekt har för regionen och det omgivande samhället.
Den nya policyn för samverkan ska förhoppningsvis kunna godkännas av universitetsstyrelsen under våren (2014) och därefter också leda till en konkret handlingsplan med mål som går att följa upp.
Samverkansprojket, posters från chefsdagen
https://www.liu.se/forskning/reportage/en-policy-for-samverkan-vaxer-fram/1.540659/posters-chefsdagen-131127.pdf
Visioner och strategier, strategikartan
https://www.liu.se/om-liu/strategi?l=sv
