Som konsumenter blir vi allt mer miljömedvetna, men hur ska vi veta hur miljövänlig en produkt är när vi inte har en aning om hur den, eller de råvaror den består av, har transporterats?
– Du ser bara att tröjan är tillverkad av ekologisk bomull, men inte hur många mil bomullen i olika omgångar har färdats med socialt och miljömässigt ohållbara transporter, säger Maria Björklund, biträdande professor vid Avdelningen för logistik- och kvalitetsutveckling, LiU.
Intresset kommer inte minst från de logistikföretag och åkerier som vill att deras hållbarhetsarbete ska synas mot konsumenterna. Vägarna är i dag fyllda bilar från åkerier som visserligen erbjuder billiga transporter men som har halvfulla laster, motorer med dålig förbränning, slitna däck och övertrötta chaufförer som inte varit hemma hos familjen på veckor, kanske månader. Det är inte heller lätt för en speditör att hålla koll, de använder sig av underleverantörer som i sin tur har underleverantörer, ofta små åkerier.
– Istället för att smutskasta konkurrenterna vill transportföretagen ha någon typ av märkning som premierar hållbarhetsarbete. Både de och vi tror att det finns en betalningsvilja hos konsumenterna, bara man vet vad det är som kostar, men det är ju också något vi behöver ta reda på, säger Maria Björklund.
– Ett handelsföretag, en matvarukedja exempelvis, kan då gå ut med att ”vi använder bara transportörer som har minst tre stjärnor”. De hållbara logistiklösningarna måste komma in de erbjudanden handelsföretagen har mot sina kunder, det är vi konsumenter som har makt att påverka hur det ser ut på vägarna, säger hon.
Det är dock inga enkla frågor, de flesta måste vara överens och någon måste betala för utvärdering, eventuell certifiering/märkning och uppföljning.
Tillsammans med en doktorand vid Linnéuniversitetet i Växjö ska Maria Björklund fram till 2019 se om det går att få fram konkreta verktyg, standarder eller system för att skapa affärer av hållbarhet.
Maria Björklund driver sedan ett par år tillbaka ett Vinnova-finansierat projekt inom ett näraliggande område och det nya projektet ”Innovativt hållbarhetsarbete i logistikförsörjningskedjor” jackar in och blir en naturligt fortsättning. Två logistikföretag, Post Nord och DHL, ett åkeri och tre handelsföretag deltar också i båda projekten.
– Du ser bara att tröjan är tillverkad av ekologisk bomull, men inte hur många mil bomullen i olika omgångar har färdats med socialt och miljömässigt ohållbara transporter, säger Maria Björklund, biträdande professor vid Avdelningen för logistik- och kvalitetsutveckling, LiU.
Familjen Kamprads stiftelse
Nyligen fick hon fyra miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse för att göra ett djupdyk ner i transportnäringen och se om det går att ta fram metoder och verktyg för exempelvis någon typ av certifiering eller märkning av miljöeffektiva och hållbara transporter.Intresset kommer inte minst från de logistikföretag och åkerier som vill att deras hållbarhetsarbete ska synas mot konsumenterna. Vägarna är i dag fyllda bilar från åkerier som visserligen erbjuder billiga transporter men som har halvfulla laster, motorer med dålig förbränning, slitna däck och övertrötta chaufförer som inte varit hemma hos familjen på veckor, kanske månader. Det är inte heller lätt för en speditör att hålla koll, de använder sig av underleverantörer som i sin tur har underleverantörer, ofta små åkerier.
– Istället för att smutskasta konkurrenterna vill transportföretagen ha någon typ av märkning som premierar hållbarhetsarbete. Både de och vi tror att det finns en betalningsvilja hos konsumenterna, bara man vet vad det är som kostar, men det är ju också något vi behöver ta reda på, säger Maria Björklund.
Stjärnmärkta transporter
En idé som har kommit upp är exempelvis en stjärnmärkning, likt hotellens. Åkerier och speditörer får olika antal stjärnor beroende på hur väl de hanterar yttre miljö, arbetsmiljö och socialt ansvarstagande. Femstjärniga blir då bara de bästa transportföretagen.– Ett handelsföretag, en matvarukedja exempelvis, kan då gå ut med att ”vi använder bara transportörer som har minst tre stjärnor”. De hållbara logistiklösningarna måste komma in de erbjudanden handelsföretagen har mot sina kunder, det är vi konsumenter som har makt att påverka hur det ser ut på vägarna, säger hon.
Det är dock inga enkla frågor, de flesta måste vara överens och någon måste betala för utvärdering, eventuell certifiering/märkning och uppföljning.
Tillsammans med en doktorand vid Linnéuniversitetet i Växjö ska Maria Björklund fram till 2019 se om det går att få fram konkreta verktyg, standarder eller system för att skapa affärer av hållbarhet.
Maria Björklund driver sedan ett par år tillbaka ett Vinnova-finansierat projekt inom ett näraliggande område och det nya projektet ”Innovativt hållbarhetsarbete i logistikförsörjningskedjor” jackar in och blir en naturligt fortsättning. Två logistikföretag, Post Nord och DHL, ett åkeri och tre handelsföretag deltar också i båda projekten.
