Projektet ”Kollektivtrafikens strategiska styrning och omställningsförmåga” innefattade två doktorandprojekt.

Syftet med projektet var att studera och utvärdera styrmedel som används på kommunal och regional nivå för att stärka kollektivtrafikens roll i transportsystemet samt bidra till en omställning till en koldioxidsnål och energieffektiv kollektivtrafik.

Fokus var på formella och informella styrmedel för teknikutveckling och ökad användning av förnybara drivmedel, samt för en mer effektiv samhällsplanering. Ett viktigt mål var att ta fram riktlinjer och policyrekommendationer för hur styrmedel konkret kan vidareutvecklas och implementeras i svenska kommuner och regioner.

Projektet var en samverkan mellan Miljö- och energisystem vid LTH och enheten Mobilitet, aktörer, planering vid VTI. Doktoranderna  var även knutna till K2, Sveriges nationella centrum för kollektivtrafikforskning.

Forskningsresultat

Syftet med projektet har varit att analysera och utvärdera informellt reglerande och formella styrmedel för att stärka kollektivtrafikens roll i transportsystemet samt bidra till en omställning till en koldioxidsnål och effektiv kollektivtrafik. Två huvudspår vad gäller kollektivtrafikens roll studerades. Det ena handlade om omställningen från fossila till förnybara drivmedel inom främst busstrafiken. Det andra handlade om planering av utbyggnad av kollektivtrafiken och vilka olika planeringsideal som kommit till uttryck i denna planering.

I det första delprojektet analyserades de utmaningar och möjligheter som regionala aktörer står inför när de ska införa förnybara bränslen i busstrafiken. Det framgick att det har skett en omfattande omställning av busstrafiken som idag (2021) har mer än 90% förnybara drivmedel. Denna omställning har främst skett med hjälp av verktyget grön offentlig upphandling där kollektivtrafikhuvudmän ställer krav på operatörer att använda förnybara drivmedel. Olika krav kan ställas i upphandlingen vilket ger olika utfall. Funktionella krav på utsläppsminskningar eller viss andel förnybara drivmedel är mer kostnadseffektiva och flexibla men ger ingen kontroll över vilket förnybart drivmedel som används. Specifika krav på ett visst drivmedel är lite dyrare och förordas inte av branschen, men har visat sig effektivt för att föra in nya drivmedel som t.ex. saknar befintlig infrastruktur, såsom biogas och elbussar. Utöver grön offentlig upphandling är det också nödvändigt med parallella åtgärder såsom infrastrukturinvesteringar, testprojekt och samverkan mellan aktörer, speciellt när helt nya tekniker som elbussar ska införas.

I det andra delprojektet har fokus varit att i detalj förstå hur planering av kollektivtrafik har utvecklats över tid och vad det är som gör att vissa planeringsrationaliteter blir dominerande samt vilka effekter detta får. Det empiriska fokuset har varit kollektivtrafikplanering i Malmöhus län och Skåne under åren 1970 till 2020, och den specifika frågeställningen har gällt hur och varför starka stråk har utvecklats till ett dominerande planeringsparadigm. I början av den studerade perioden sågs kollektivtrafikens roll som ett komplement till bilen och mycket fokus var på geografisk och ekonomisk rättvisa vilket motiverade en utbyggnad av de regionala kollektivtrafiksystemen. Efterhand försköts fokus till att kollektivtrafiken skulle vara mer ekonomiskt effektiv, bidra till regional utveckling och utgöra ett alternativ till bilen i de stråk där det fanns stort resande. Denna förskjutning har inneburit en satsning på starka stråk medan det istället har skett neddragningar i svagare stråk. Studien visar att denna utveckling inte varit självklar utan snarare ett resultat av konflikter mellan aktörer där vissa kommuner ofta motsatt sig neddragningar. Under den studerade perioden har kollektivtrafikresandet ökat kraftigt och kollektivtrafiken utgör idag en viktig del av transportsystemet i Skåne. Samtidigt har den underliggande konflikten mellan effektivitet och tillgänglighet ständigt varit närvarande och det är något som den framtida planeringen fortsatt måste hantera, inte minst då klimatpolitiken sannolikt kommer att göra det dyrare att åka bil vilket gör att människor även i mindre orter och på landsbygden behöver god tillgång till kollektivtrafik.

 

Läs slutrapport här

Publikationer

Aldenius, M. (2021). Steering green buses. The opportunities and challenges of introducing renewable fuel in public transport. Ph D Thesis, Technology and Society, Lund University.

Aldenius, M. (2018). Influence of public bus transport organisation on the introduction of renewable fuel. Research in Transportation Economics, 69, 106– 115. https://doi.org/10.1016/j.retrec.2018.07.004  

Aldenius, M., Khan, J. (2020). Hållbar kollektivtrafikupphandling: Erfarenheter från forskningen. Energikontor Sydost och Lunds universitet.

Aldenius, M., Khan, J. (2017). Strategic use of green public procurement in the bus sector: Challenges and opportunities. Journal of Cleaner Production, 164, 250–257. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2017.06.196 

Aldenius, M., Tsaxiri, P., Lidestam, H. (2021a). The role of environmental requirements in Swedish public procurement of bus transports. International Journal of Sustainable Transport. https://doi.org/10.1080/15568318.2021.1879975 

Aldenius, M., Mullen, C., Pettersson-Löfstedt, P. (2021b). Electric buses in England and Sweden – a multi-actor perspective on overcoming barriers to introduction. Manuscript submitted to Transportation Research Part D: Transport and Environment.

Aldenius, M., Forsström, E., Khan, J., Nikoleris, A. (2016). Elektrifiering av stadsbussar: En genomgång av erfarenheter i Sverige och Europa. K2 Working Papers 2016:12.

Khan, J., Aldenius, M., Norinder, H., Palm, J., Backman, F. (2017). Grön offentlig upphandling i transportsektorn. Swedish Knowledge Centre for Renewable Fuel (f3). Lund University.

Hrelja, R., Khan, J., Pettersson, F. (2020). How to Create Efficient Public Transport Systems? A Systematic Review of Critical Problems and Approaches for Addressing the Problems. Transport Policy. 98, 186–96. https://doi.org/10.1016/j.tranpol.2019.10.012

Hultén, J., Wretstrand, A., Pettersson, F., Aldenius, M., Anund, A. (2018). Vilken framtid har bussen? Omvärldsanalys inom ramen för projektet Buss 2030. K2 Working Paper 2018:1

Lantz, M., Aldenius, M., Khan, J. (2019). Styrmedel för en ökad produktion och användning av biogas. Lund University.

Lantz, M., Aldenius, M. (2020). Produktion och användning av batterier för eldrivna bussar: Energianvändning och emissioner av växthusgaser. K2 Working Paper 2020:3.

Aldenius, M., Khan, J. (2020). Hållbar kollektivtrafikupphandling – Erfarenheter från forskningen. Energikontor Sydost.

Camén, C., Tsaxiri, P., Aldenius, M., Lidestam, H. (2020). Flexibility in contract design – is that possible? Research in Transportation Economics, 83, 100899. https://doi.org/10.1016/j.retrec.2020.100899

Paulsson, A., Hrelja, R., Hylander, J. (2017). One for all, or all for oneself? Governance cultures in regional public transport planning, European Planning Studies, 25(12), 2293-2308. https://doi.org/10.1080/09654313.2017.1362376

Paulsson, A., Hrelja, R., Hylander, J. (2016). What culture does to regional governance. Collaboration and negotiation in public transport planning in two Swedish regions, Transportation Research Proceedia, 19, 147-150. 10.1016/j.trpro.2016.12.075

Portinson Hylander, J. (2021). Constructing transit corridors. The politics of public transport policy and planning in Malmöhus and Skåne 1970-2020. Ph D Thesis, Technology and Society, Lund University.

Portinson Hylander, J. (2020). Mellan effektivitet och rättvisa: mot en genomförbar omställning av transportsystemet. Kapitel i Fossilfritt Sverige, Per Björklund (red), 43–58. Verbal förlag.

Personer i projektet

Projektledare

Jamil Khan, docent, Lunds universitet

Övriga projektdeltagare

  • Robert Hrelja, VTI
  • Fredrik Petterson-Löfqvist, Lunds universitet
  • Jane Summerton, VTI
  • Malin Aldenius, Lunds universitet
  • Jens Portinson Hylander, VTI

Projekt partners

  • Lunds universitet
  • VTI

Läs mer om FOES