Norrköping vill bli bäst på hållbarhet

Norrköping vill bli ett mönster för en hållbar stadsutveckling,
med industrikombinatet på Händelö, nya hållbara stadsdelar och
nytänkande när det gäller transporter. Forskare på LiU har bidragit med kunskaper i Hållbara Norrköping.

Översiktsbild, himmel med moln över industrilandskapetFoto: Peter KarlssonDet fyraåriga forskningsprogrammet Hållbara Norrköping, som finansierats med åtta miljoner kronor från Norrköpings utvecklingsstiftelse, är nu i sin absoluta slutfas och resultatet presenteras i en workshop där såväl engagerade forskare som Norrköpingspolitiker deltar. Projektet har drivits i tre delar och analysarbetet pågår nu som bäst och Sara Gustafsson, programsamordnare för Hållbara Norrköping på Avdelningen för industriell miljöteknik, hoppas att workshopen ska ge några ytterligare pusselbitar.

– Vi har tittat på hur en helt ny stadsdel ska planeras och gestaltas, på den industriella symbiosen på Händelö och inte minst på hållbara transportsystem. Nu gäller det för oss att identifiera några gemensamma nämnare för en hållbar stadsutveckling och publicera resultaten vetenskapligt, säger hon.

Fokus på Södra Butängen

Stadsdelen som LiU-forskarna specialstuderat är Södra Butängen, ett centralt beläget småindustriområde, men avskuret från resten av staden av järnvägen. Tanken från Stadsbyggnadskontoret år 2009 var att här bygga upp en helt ny stadsdel med bostäder och ett nytt resecentrum.
Sara GustafssonFoto: Monica Westman

– Det bästa är kanske inte att bara kasta ut allt gammalt och börja på nytt som i många andra stadsomvandlingsprojekt. Vi har istället undersökt vad som finns i form av infrastruktur och företag och hur överskott från en verksamhet kan komma till nytta i en annan. Företag och bostäder kan återigen kopplas samman i en levande och hållbar stad, säger Sara Gustafsson.

Björn Wallsten, doktorand på Avdelningen för industriell miljöteknik har också, med start i Södra Butängen, undersökt hur mycket oanvända metaller som finns i marken under Norrköping och hur mycket av det som kan återvinnas och återanvändas. Han har funnit minst 560 ton urkopplad koppar, 27 ton oanvänd aluminium och 4455 ton urkopplat järn och stål. Resultat som fått mycket uppmärksamhet, även internationellt.

– Urban mining var ett forskningsområde som inte ens fanns när vi startade det här projektet 2010, men som har fått en enorm uppmärksamhet, inte minst i medierna, konstaterar Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik och forskningsprogramledare för Hållbara Norrköping.

Händelös industriella symbios

Den industriella symbiosen på Händelö har nagelfarits, ett antal företag, som E.ON, Agroetanol och Econova, samarbetar och överskott eller biprodukter i den ena verksamheten blir en nyttig resurs i nästa. Men även övriga industrier på Händelö har studerats och forskarna har hittat än fler företag som kan ha affärsmässig nytta av varandra på motsvarande vis.

Det sista delprojektet handlar om transporter, där ju Norrköping har E4 och stambanan som går tätt förbi och till det såväl en stor hamn som en livaktig flygplats, liksom spårvagnar och biogasdrivna bussar.

– Här tittar vi på hållbara transportsystem, hur man kan ta cykeln till bussen eller inrätta samlastningslager i utkanten av staden för att minska de tunga transporterna in i stadens citykärna. Det finns många arenor för samverkan, men vi ser inte att det finns så mycket kommunikation mellan nyckelaktörer som arbetar med persontrafik respektive godstransporter och hamnen är oftast inte med alls i samarbetsprojekten, säger Sara Gustafsson.

Pontus Lindblom, etableringsansvarig på näringslivskontoret i Norrköping är nöjd med genomgången och ser utmaningar för kommunen att ta tag i:

– Vi måste få med de företag i hållbarhetsarbetet som inte redan är frälsta. Näringslivet vet inte vad hållbarhet är och det arbetet måste få kosta. Och hur får vi med hamnen? Alla måste de veta att vi i Norrköping är bäst i Sverige på hållbar stadsutveckling.

Stefan Anderberg, professor i industriell ekologi på LiU, betonar det regionala och konstaterar att Linköping/Norrköping med omgivningar är en väl sammanhållen region med mycket goda förutsättningar.

– Men vi kan bli betydligt mer offensiva och bli bättre på att söka extern finansiering tillsammans.

Visualiserat resultatet

En viktig del av projektet är också visualiseringar där Interaktiva institutet varit med och visualiserat de resultat som kommit fram. En fast installation på Visualiseringscenter C visar den industriella symbiosen på Händelö. På ett visualiseringsbord kan man också se och zooma in i en 3D visualisering av Norrköping och få fram var i marken de stora dolda metallreserverna finns. En tredje applikation kommer inom kort, en webbtjänst där man kan få fram utsläppssiffror från Norrköpings innerstads trafikflöden med mera i realtid.

Sara Gustafsson hoppas att studierna av hållbar stadsutveckling inte ska stanna här:

– Inom forskningen har vi högt ställda mål och vill vara en viktig aktör i hållbarhetsutvecklingen både på universitetet och i regionen. Vi vill fortsätta nätverka och publicera även sedan pengarna i det här projektet tagit slut, säger hon.


2013-12-10

Forskare
Visa/dölj innehåll