Projekt 1: Normaltryckshydrocefalus (NPH) och radiologi
NPH förekommer i ca 2% i population över 65 år, men betydligt färre får tillgång till effektiv behandling i form av en shuntoperation. På senare år har man diskuterat om dysfunktion i det sk. glymfatiska systemet bidrar till patofysiologi. Projektet innebär analys av neuroradiologiskt material, som indirekt studerar det glymfatiska systemet. Materialet är insamlat och bilderna delvis granskade. Som student får du sammanställa en del av materialet och kan till stora delar utföras på distans. (2023-11-09)
Kontaktperson:
Katarina Laurell
Professor, överläkare i neurologi
BKV, LiU
katarina.laurell@liu.se
Projekt 2: Migrän och allodyni
Internationellt projekt där Linköping bidrar med klinisk och neurofysiologisk undersökning av migränpatienter och kontroller. Olika tänkbara inriktningar för självständiga arbetet, kliniska symtom, allodyni i trigeminusområdet, neurofysiologiska fynd och påverkan på migränpatientens vardag. Projektet innebär patientkontakt i olika grad här i Linköping. (2023-11-09)
Kontaktperson:
Katarina Laurell
Professor, överläkare i neurologi
BKV, LiU
katarina.laurell@liu.se
Projekt 3: Idiopatisk intrakraniell hypertension (IIH) och radiologi
IIH är korrelerat med högt BMI, debuterar vanligtvis med huvudvärk men kan leda till synförlust utan behandling. Syftet med studien är att studera radiologiska tecken som ev skulle möjliggöra tidigare diagnos. Projektet utgår från Uppsala och innebär en del vistelse där. Det går att avgränsa ett lagomt examensarbete, med olika grad av patientkontakt beroende på intresse. Bildgranskning och journalgranskning kan också vara aktuellt. (2023-11-09)
Kontaktperson:
Katarina Laurell
Professor, överläkare i neurologi
BKV, LiU
katarina.laurell@liu.se
Projekt 4: Neurologi - multipel skleros
Att mäta progressiv multipel skleros (MS) - en longitudinell studie av nya biomarkörer för progressionsrisk vid MS. I detta projekt studeras prognostiska markörer för MS, en kronisk, inflammatorisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet och orsakar demyelinisering men också axonal skada med risk för svår, permanent funktionsnedsättning över tid. Målet med projektet är att bättre förstå vilka sjukdomsmekanismer som driver utvecklingen av permanent funktionsnedsättning vid MS. Med hjälp av provtagning från blod och likvor tidigt i sjukdomsförloppet i kombination med information från undersökning med kvantitativ magnetkamerateknik (qMRI) är målet att kunna hitta biomarkörer, mätbara över tid, som kan prognosticera risk för framtida permanent funktionsnedsättning. Med tillgång till denna typ av biomarkörer kan behandlingen för MS individanpassas på så sätt att risken både för biverkningar av bromsmediciner liksom för långsiktig permanent funktionsnedsättning för den enskilde personen med MS minimeras. (2023-11-09)
Kontaktperson:
Johan Mellergård
Överläkare, Neurologiska kliniken US Linköping
Adjungerad lektor vid BKV, LiU
johan.mellergard@regionostergotland.se
Projekt 5: Kvalitativ och kvantitativ undersökning av synnerven vid neurologiska tillstånd
Bakgrund: Den senaste utvecklingen av kvantitativ optisk koherenstomografi (OCT) har snabbt blivit viktig metod för undersökning av ögonbotten inom neurologin. Genom OCT kan synnervens tjocklek i näthinnans nervfiberlager (RNFL) mätas med mikrometernoggrannhet, på ett icke-invasivt, kvantitativt och helt objektivt sätt. Denna digitalisering ökar precisionen inom neurologin. Det saknas dock tillräcklig data om huruvida RNFL-mätningar med OCT stämmer överens med graden av synnervssvullnad och trycknivåer.
Frågesättning: Det är oklart i vilken utsträckning dessa metoder ger samstämmiga resultat vid bedömning av synnervssvullnad och förhöjt hjärntryck. Således kvarstår osäkerheten kring hur tillförlitlig OCT är vid bedömning av synnervens tillstånd.
Målsättning: Vår studie syftar till att fylla dessa kritiska kunskapsluckor genom att jämföra graden av synnervssvullnad upptäckt med oftalmoskopi med RNFL-tjockleken mätt med OCT hos patienter med idiopatisk intrakraniell hypertension (IIH) och synnervsinflammation (ON). Båda tillstånden orsakar ofta synnervssvullnad och drabbar främst unga kvinnor. Diagnosen kräver både bedömning av ögonbotten och spinalvätskeundersökning. Båda tillstånden har en risk för permanent synnedsättning och kräver snabb behandling.
Våra specifika mål är att:
- Jämföra graden av synnervssvullnad upptäckt genom oftalmoskopi med RNFL-tjockleken mätt med OCT hos patienter med IIH, ON och friska kontroller.
- Bedöma tidpunkten för när RNFL-tjockleken normaliseras med OCT och när ögonbotten återgår till normalt utseende enligt oftalmoskopi, samt jämföra detta med tryckmätningar via LP hos patienter med IIH.
- Bedöma tidpunkten för när RNFL börjar förtunnas jämfört med ögonbottens utseende hos patienter med ON.
Patientnyttan: Resultaten ska markera förändringen av vårt sätt att bedöma ögonbotten, förenkla och snabba upp diagnosen och övervakningen inom några minuter, samt motivera behandling insättning i neuroinflammation och intrakraniell förhöjt tryck.
Kontaktperson:
Yumin Link
Överläkare och docent i neurologi
mobil 0724638760
yumin.link@regionostergotland.se
Projekt 6: Investigations into pain mechanisms in humans
Chronic or persistent pain (>3 months) is a common condition. Nonetheless, it remains a challenging clinical problem with limited treatment options. We want to better understand how nerve cells in the skin respond in conditions mimicking chronic pain. We will record from single nerve cells in the skin and compare those responses with common symptoms of chronic pain such as pain to touch or cold. If a shift towards perceptual or behavioral hypersensitivities is reflected in the responsiveness of certain nerve cell types in the skin, it would suggest specific changes already at the level of the first-order neurons in the somatosensory system, opening the possibility of targeted treatment options restricted to the periphery.
About the host lab:
We are a relatively young lab (and a diverse bunch), offering a collegial, supportive, and enabling environment, and have prior experience in hosting project students. (2023-03-08)
Kontaktperson:
Saad Nagi
saad.nagi@liu.se
Projekt 7: Vad händer i hjärnan vid hjärnblödning?
En hjärnblödning utlöser reaktioner i omgivande vävnad som kan leda till fortsatt progredierande hjärnskada. Dessa reaktioner och mekanismer är inte helt kartlagda hos patienter. Genom att försöka ta reda på mer om dessa mekanismer kan vi potentiellt i framtiden motverka dem som leder till fortsatt hjärnskada. Patienter som opereras på neurokirurgiska kliniken för en hjärnblödning ingår i projektet och vi undersöker ett flertal olika parametrar både med den kliniska multimodala monitoreringen som neurointensivvården innebär, samt också med avancerade avbildningsmetoder inklusive MR-sekvenser. Projektet är ganska övergripande men det bör gå att fixa en tillräckligt avgränsad del som kan utgöra ett bra K8-projekt om jag får veta tillräckligt lång tid i förväg. Projektet kan med största sannolikhet utformas så att det går att genomföra på distans. Sannolikt kommer det handla om att granska journaluppgifter, bedöma röntgenbilder, eller samla data i excel/statistikprogram. (2023-02-28)
Kontaktperson:
Lovisa Tobieson
Neurologiska kliniken, US
RÖ, Linköping
lovisa.tobieson@regionostergotland.se
Projekt 8: How do touch receptors make use of the mechanical properties of the skin?
The skin responds to even tiny touches with subtle movements akin to ripples on a pond. These movements or vibrations play a vital role in transmitting touch signals to your nervous system. By employing a cutting-edge optical imaging technology called spectral domain optical coherence tomography (SD-OCT), we can track these subtle movements beneath the skin's surface in real-time. At the same time, we measure how the nervous system responds, and determine which vibrations are important for perception.
Touch sensation has many functions including manipulating objects, walking, and promoting social bonds. These functions can be affected by neuropathies, stroke, neurodivergence, limb loss, chronic pain, and normal ageing. We need to understand the mechanisms by which the nervous system and the skin achieve functional touch sensation so that it can be protected or restored in states of disease and injury.
Kontaktperson:
Sarah McIntyre
sarah.mcintyre@liu.se