Möjliga projekt för det självständiga arbetet (examensarbetet) på K8

Du som läkarstudent ansvarar för att hitta handledare och lämpligt projekt för ditt självständiga arbete. Projekten nedan har anmält intresse att handleda läkarstudenter inom ramen för det självständiga arbetet.

Denna sammanställning kan ses som ett komplement till den egna sökningen efter projekt eller som tips för dig som ännu inte har hittat ditt projekt eller är osäker på vad du vill fördjupa dig inom. Vissa projekt kan utföras helt eller delvis på distans. Vid intresse och för mer information tar du själv kontakt med uppgiven kontaktperson.

Huvudhandledare måste vara disputerad samt får handleda max två studenter per termin. Forskare som är intresserad av att handleda läkarstudenter och som vill anmäla möjligt projekt, är varmt välkommen att göra det, varefter informationen presenteras på denna sida.

Katalog forskningsområden (A-K)

Akutsjukvård

Projekt: Centrum för Interprofessionell Samverkan och sambruk inom Akut vård (2022-09-27)

Kontaktpersoner:
Carina Elmqvist
Linnéuniversitetet
carina.elmqvist@lnu.se 

Anders Svensson
Linnéuniversitetet
anders.svensson@lnu.se 

Allmänmedicin

Projekt 1: COSPRI

Bröstsmärta är det dominerande symtomet vid debut av både akut och kronisk kranskärlsjukdom, ett symtom som utgör omkring 1-2% av alla läkarbesök i primärvården. Välkända riskfaktorer utgör rökning, ogynnsamma blodfetter, förhöjt blodtryck, diabetes, nedsatt njurfunktion och nedsatt psykiskt mående. I projektet COSPRI (Chronic cOronary Syndrome in Swedish PRImary care) studeras primärvårdens handläggande av patienter som söker för bröstsmärta. Projektet innefattar både en kvantitativ och kvalitativ ansats genom flera olika delstudier. Projektet kräver studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2022-05-12)

Kontaktperson:
Fredrik Iredahl
Distriktsläkare, Universitetslektor
Primärvårdscentrum, Region Östergötland
Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård, HMV, LiU
fredrik.iredahl@liu.se 

Projekt 2: EPSONIP - Sleep

Det saknas kunskap kring hur vanligt det är med sömnapnésyndrom hos patienter med typ 2 diabetes i primärvården trots att vi vet om att det är en betydande riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom, fettleversjukdom liksom påverkan på livskvalité. Till studien EPSONIP - Sleep rekryteras 400 patienter med typ 2 diabetes från primärvården Östergötland för att genomgång sömnapnéregistrering och besvara sömnrelaterade enkäter. Denna data samkörs med data från huvudstudien EPSONIP som primärt studerar fettleversjukdom från flera olika perspektiv. Projektet är godkänt av Etikprövningsmyndigheten och datainsamling pågår sedan 2019. Projektet kräver studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2022-05-12)

Kontaktperson:
Fredrik Iredahl
Distriktsläkare, Universitetslektor
Primärvårdscentrum, Region Östergötland
Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård, HMV, LiU
fredrik.iredahl@liu.se 

Anestesi och intensivvård

Projekt 1:

Detta är ett pågående projekt som syftar till att hitta biomarkörer som kan förutspå eller diagnostisera lunginflammation hos patienter som vårdas med respirator. Vi erbjuder dig att medverka i detta projekt och att med på en intensivvårdsavdelning inkludera patienter, samla in provmaterial från blod och lunga, och få en insikt i hur intensivvården fungerar. Din frågeställning utarbetar vi tillsammans. Den kan röra en av de biomarkörer som vi analyserar, bakteriesammansättningen eller kliniska data. Om du har ett prekliniskt intresse så kan det finnas möjlighet till ett lab-baserat arbete eller bioinformatisk bearbetning. Projektet pågår sedan HT22 på IVA i Kalmar och på flera andra håll i länet. (2022-10-02)

Kontaktperson:
Magnus Paulsson
magnus.paulsson@med.lu.se 

Projekt 2:

Septisk chock eller blodförgiftning är en mycket allvarlig sjukdom med mycket hög dödlighet. Patienter med septisk chock drabbas ofta av hjärt- och lungsvikt. Det är anmärkningsvärt att även tidigare friska människor kan utsättas för så allvarliga skador således att det inte går att rädda livet, eller att det leder till bestående lidande. Mortaliteten från septisk chock överstiger det från akut myokard infarkt, trots detta har vi endast en mycket begränsad förståelse för varför hjärtat och lungorna skadas, hur den skadas eller om det finns några faktorer som kan förutsäga en sämre klinisk utgång. Vi studerar bl a den diagnostiska och prognostiska betydelsen av biomarkörer vid sepsis-inducerad kardiopulmonell dysfunktion. Projektet kräver studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2022-09-27)

Kontaktperson:
Henrik Andersson
AnOpIVA, US
RÖ, Linköping
henrik.a.andersson@regionostergotland.se 

Audiologi

Inga projekt just nu.

Barn- och ungdomspsykriatri

Projekt: Barn och ungdomars hälsa

Longitudinell studie med 5 mättillfällen från födsel upp till 20-års ålder, fokus på barn/ungdomars psykosociala hälsa. Enkätdata kompletterat med registerdata samt gendata. Studentens fysiska närvaro i forskargruppen krävs. (2022-10-12)

Kontaktperson:
Marie Bladh
Barn och kvinnors hälsa, BKV, LiU
marie.bladh@liu.se 

Barnendokrinologi

Projekt:

Barnendokrinologi inkl. tillväxt, nutritions och pubertetsstörningar, fetal programmering, endokrina störningar vid typ1 diabetes.
Flertal projekt där störningar i insulin-GH-IGF-axeln är i focus. Båda cellbiologiska och kliniska projekt pågår. (2022-10-13)

Kontaktperson:
Peter Bang
IKE, LiU
peter.bang@liu.se 

Barnmedicin / Öron-näsa-hals

Inget projekt just nu.

Beroendemedicin

Bilddiagnostik och hjärta

Inget projekt just nu.

Biokemi

Projekt: Läkemedelsresistans vid målinriktade cancerbehandling / Resistance to targeted therapies in cancer

There is a possibility to carry out experimental work or computational work. Frequent presence in the lab in Kalmar is required to carry out experiments. If you wish to do a solely theoretical study, this is also possible and requires full commitment and occasional visits to research group, but much of the work can be done on distance. Contact me for inquiries! (2022-10-12)

Kontaktperson:
Ran Friedman
Linnéuniversitetet
ran.friedman@lnu.se 

Cancer / Onkologi

Projekt 1: Bröstcancer. Biomarkörer för behandling och prognos av bröstcancer. (2022-10-26)

Kontaktperson:
Gizeh Pèrez-Tenorio, PhD
IKE/KOO-onkologilabb Olle Stål
Linköpings universitet
gizeh.perez-tenorio@liu.se 

Projekt 2: Understanding drug resistance in cancer. 

Promising new anti-cancer drugs become too often ineffective due to the emergence of drug resistance. In my lab, we use computational tools and studies at the protein and cell level to understand how such resistance develops and what could be done to make the drugs efficient for longer time. This may be an opportunity for you to apply translational research in the clinic once you complete your studies! See https://bit.ly/2Hcfu0W for a description from Cancerfonden on one of our recent projects (in Swedish).

There is a possibility to carry out experimental work or computational work. Frequent presence in the lab in Kalmar is required to carry out experiments. If you wish to do a solely theoretical study, this is also possible and requires full commitment and occasional visits to research group, but much of the work can be done on distance. Contact me for inquiries! (2022-10-12)

Kontaktperson:
Ran Friedman
Linnéuniversitetet
ran.friedman@lnu.se 

Dermatologi och venereologi

Projekt 1

The primary aim is to analyze genital microbiome before and after the treatment (topical corticosteroids or topical calcineurin inhibitors or circumcision) in both male and female patients diagnosed with genital LSc as well as to analyze genital microbiome in healthy (non-genital LSc) controls in order to find a marker for resistant cases leading to severe disease with risk to develop penile and vulvar cancer.
(2023-09-30)

Kontaktperson:
Sandra Jerkovic Gulin, PhD
Länssjukhuset Ryhov, Hudkliniken
sandra.jerkovicgulin@rjl.se 

Egenvård och instrumentutveckling

Inget projekt just nu.

eHälsa

Projekt: eHälsa och digitala tvillingar för patient-driven vård som integrerar prevention, hemövervakning och specialistvård

Vår forskargrupp har under 20 år skapat matematiska modeller för kroppens olika organ och processer. De har nu sammanfogats till en helhetsbild, som genom att lägga till personliga patientdata blir till digitala tvillingar - datorkopior av en patients kropp. Vi har också skapat en eHälso-produkt som vi vill testa i olika sammanhang: förebyggande i ett Hälsosamtal, genom hem-monitorering av egenvård, och genom stöd hos specialistvård vid t ex kardiologen eller hepatologen. Därför letar vi nu efter läkarstudenter som vill sätta sig in i dessa nya möjligheter, och med att arbeta med utveckling av både produkt, kliniska arbetsprocesser, och andra aspekter av klinisk testning och implementering. Projekten kräver inte studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2022-11-13)

Kontaktperson:
Gunnar Cedersund
Institutionen för Medicinsk Teknik
Centrum för Medicinsk Bildvetenskap och Visualisering (CMIV)
gunnar.cedersund@liu.se 

Endokrinologi

Inga projekt just nu.

Epidemiologi

Inga projekt just nu.

Fästingburna infektioner

Projekt 1: Fästingburna infektioner - epidemiologi, klinik och diagnostik

Vår forskargrupp är verksam i Linköping och i Jönköping och vi arbetar med olika aspekter av fästingburna infektioner såsom borrelios, TBE och andra mindre välkända infektioner. Vi kan erbjuda olika typer av projekt inom detta spännande och till stor del outforskade område. Till exempel kan ditt projekt handla om att kartlägga förekomst av en viss mikroorganism i insamlade fästingar, att analysera blodprov från fästingbitna personer och koppla fynden till vilka symtom de rapporterat, eller att typa borreliabakterier från kliniska sjukdomsfall. Projekten kräver studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2023-09-22)

Kontaktperson:
Anna J Henningsson, adj. biträdande professor
anna.jonsson.henningsson@rjl.se 
Peter Wilhelmsson, docent
peter.wilhelmsson@liu.se 
Malin Lager, disputerad biomedicinsk analytiker
malin.lager@rjl.se 

Linköpings universitet och Laboratoriemedicin, Region Jönköpings län


Projekt 2: SWETICK– prospektiv multicenterstudie om fästingburna sjukdomar i Sverige

Läs mer på: SWEtick-studien - Linköpings universitet (liu.se)
Kontaktpersoner:
Johanna Sjöwall
johanna.sjowall@liu.se
Anna J Henningsson
anna.jonsson.henningsson@rjl.se

Genome

Inga projekt just nu.

Geriatrik

Projekt 1: REAGERA (Responding to Elder Abuse in GERiAtric care)

Ett forskningsprojekt som syftar till att förbättra vård och omsorg för äldre personer utsatta för olika typer av våld eller övergrepp. Inom ramen för projektet pågår en utbildningsintervention där vårdpersonal får utbildning om våld mot äldre personer. Sammantaget kommer ca 750 medarbetare i Region Östergötland och Region Jönköpings Län genomgå utbildningen under åren 2021-2023. Datainsamling (enkäter) genomförs i direkt anslutning till utbildningen, efter 6 månader och efter 12 månader. Det finns nu möjlighet att formulera egna frågeställningar och börja analysera resultat utifrån den data som samlas in innan deltagarna genomgår utbildningen. Frågeställningar som kan besvaras inom ramen för projektet handlar till exempel om faktorer som påverkar varför vårdpersonal ställer frågor om våld till äldre patienter samt deras erfarenheter av att möta våldsutsatta äldre patienter. (2023-02-15)

Kontaktperson:
Johanna Simmons, ST-läkare, Adjungerad universitetslektor
Medicinska och Geriatriska Akutkliniken
johanna.simmons@liu.se 

Projekt 2: "Hälso- och levnadsvillkor hos äldre i Sápmi - HALDI-Äldre"

I Sverige saknas fortfarande mycket kunskap om hälso- och sjukdomstillstånd hos det egna urfolket, samerna. HALDI-projektet består av en enkät och hälsoundersökning för kartläggning av hälsa och levnadsvillkor i en multietnisk population som även inkluderar den samiska befolkningen i Jokkmokk. HALDI-Äldre är en delstudie som riktar sig särskilt mot den åldrande befolkningen inom HALDI med fokus på skillnader mellan samer och icke-samer. Studier av andra urfolk har visat på en ökad sårbarhet att drabbas av olika sjukdomstillstånd som t.ex demens men rapporterade studier uppvisar stora variationer. HALDI-Äldre syftar till att undersöka levnadsvillkor och hälsotillstånd hos en äldre multietnisk population i Norrbotten. Studien är ett samarbetsprojekt med Umeå Universitet och Region Norrbotten. (2023-02-01)

Kontaktperson:
Katarina Nägga, överläkare, professor
HMV, LiU
katarina.nagga@liu.se

Projekt 3: Smärta bland äldre är lidande

Vi har ett pågående projekt som kartlägger smärta och användning av smärtläkemedel bland de svårt sjuka äldre. Vi följer även upp resultat av rehabiliteringsinsatser. Hos oss kan du praktisera forskningsmetoder som datainläsning, datatolkning och olika typer av dataanalys för att testa dina hypoteser. Du kommer att fördjupa din kliniska kunskap parallellt med vetenskapliga arbetet. I denna process hoppas vi att du upplever att klinisk forskning känns både intressant och meningsfullt. Projektet kräver studentens fysiska närvaro i forskargruppen vid några tillfällen. (2022-10-20)

Kontaktperson:
Huan-Ji Dong
Linköpings universitet
huanji.dong@liu.se 

Global hälsa

Inga projekt just nu.

Hepatologi

Projekt 1: A rapid, non-invasive, Clinical surveillance for CachExia, Sarcopenia, portal hypertenSion and hepatocellular carcinoma in End-Stage Liver Disease (ACCESS-ESLD)

ACCESS-ESLD-studien är en prospektiv kohortstudie där vi bland annat studerar förekomst av muskelförtvining (sarkopeni), leverrelaterad förändrad hemodynamik (portal hypertension) och förekomsten av levercancer (hepatocellulär cancer) i relation till sjukdomsprogress hos patienter med avancerad leversjukdom (levercirros). Målet är att inkludera 100 patienter som genomgår magnetkameraundersökning var 6:e månad under två års tid. (2023-09-22)

Kontaktperson:
Mattias Ekstedt, Bitr. professor, proprefekt
HMV, Linköpings universitet
mattias.ekstedt@liu.se 

Projekt 2: Evaluating Prevalence and Severity Of NAFLD In Primary care (EPSONIP).

EPSONIP är en longitudinell kohortstudie av patienter med typ 2 diabetes rekryterade från primärvården i Östergötland. 400 patienter är planerade att inkluderas och undersökas vid två tillfällen med 3 år emellan. Undersökningen kommer bestå av MR lever (för fett, inflammation och fibros), MR helkropp (kroppssammansättning) och MR hjärta. Utöver den radiologiska utredning tillkommer även blodprovstagning, bedömning av livskvalitet samt fysisk aktivitet och antropometrisk data. (2023-09-22)

Kontaktperson:
Mattias Ekstedt, Bitr. professor, proprefekt
HMV, Linköpings universitet
mattias.ekstedt@liu.se 

Projekt 3: Lever-MR data med frågeställningar kring NAFLD, NASH och fibros

Vi är delaktiga i ett antal studier där vi samlar in leverrelaterad data från magnetresonanstomografi (MRT) hos t2d patienter eller patienter med misstänkt leverfibros. Vi är intresserad av olika frågeställningar kring hur till exempel fett och inflammation i levern är kopplat till det metabola syndromet. Att analysera och bygga till exempel statistiska modeller av delar av denna data kan bidra till att utveckla förståelsen kring det metabola syndromet och karaktärisera olika patientgrupper. (2022-10-18)

Kontaktpersoner:
Christian Simonsson
christian.simonsson@liu.se 
Nils Dahlström
nils.dahlstrom@liu.se 
Peter Lundberg
peter.lundberg@liu.se 

Hjärtkirurgi

Projekt: Hemostas och blödning vid hjärtkirurgi

Bakgrund: Hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskin är förknippat med blödningsproblem. En bidragande orsak är koagulationsrubbningar och trombocytdysfunktion. Orsaken till trombocytdysfunktionen är inte helt klarlagd, men flera faktorer såsom exposition för kroppsfrämmande ytor i hjärt-lungmaskinen, farmakologisk påverkan, hemodilution eller hypotermi bidrar. Den postoperativa blödningsproblematiken medför risker och lidande för patienten samt förlängd vårdtid och kostnad. I tidigare studier (inkluderande flera tidigare T6-arbeten) har vi studerat förändringar i trombocytfunktion perioperativt. Fortsatta arbeten har även inbegripit studier av koagulationsstörningar i relation till användning av hjärt-lungmaskin och ECMO-behandling.

Syfte och utförande: Att mer detaljerat beskriva förändringar i trombocytfunktionen, koagulation och endotelfunktion hos patienter som genomgår hjärtoperation med hjärt- lungmaskin. Studenten kommer att få ansvara för en mindre del av projektet, inkluderande att följa patienter genom det perioperativa förloppet, medverka vid provtagning, registrera fysiologiska och andra kliniska variabler, utföra delar av analysarbetet, sammanställa och analysera data. (2023-02-01)

Kontaktpersoner:
Sören Berg
ÖL, Thorax-kärlkliniken, US
soren.berg@regionostergotland.se 
Mattias Törnudd
ÖL, Thorax-kärlkliniken, US
mattias.tornudd@regionostergotland.se 

Idrottsmedicin

Inget projekt just nu.

Immunologi

Projekt: Epigenetiska förändringar i munslemhinna och perifert blod vid tuberkulos

Vi gör en prospektiv studie i Eldoret, Kenya, där vi samlar in munsvabb- och blodprover från patienter med lungtuberkulos. Vi analyserar DNA metyleringsmönstret från proverna innan, under och efter tuberkulosbehandling för att identifiera epigenetiska förändringar vid tuberkulossjukdom och vid tillfrisknande. (2023-09-25)

Kontaktperson:
Isabelle Öhrnberg, MD I PhD student, BKV, LiU
isabelle.ohrnberg@liu.se

Infektionsimmunologi

Projekt:

Gen- och proteinprofiler i enteroider från CVID patienter med gastrointestinala symptom. (2022-10-31)

Kontaktperson:
Åsa Nilsdotter-Augustinsson, Universitetslektor, BKV
asa.nilsdotter-augustinsson@liu.se  
Johan Nordgren, BKV
johan.nordgren@liu.se 
Marie Hagbom, BKV
marie.hagbom@liu.se 

Infektionsmedicin

Tuberkulosprojekt inom infektionsmedicin och klinisk mikrobiologi:

Allmän information

Inom infektionsmedicin och klinisk mikrobiologi driver vår forskningsgrupp en rad kliniska projekt som syftar till att förbättra diagnostik, klinisk handläggning och behandling vid tuberkulos och andra mykobakterieinfektioner. Inom samtliga tuberkulosprojekt finns möjlighet att delta vid tuberkulosmottagning (Linköping och Kalmar) och/eller vid mikrobiologisk diagnostik (Linköping) parallellt med K8-arbetet. Vid samtliga projekt behövs studentens aktiva närvaro i forskningsgruppen även om viss del av analys och databearbetning kan utföras på annan plats. Översikt av forskningsgruppen: https://liu.se/forskning/individualiserad-behandling-och-diagnostik-vid-tuberkulos

Kontakta i första hand forskningsgruppen på TuberkulosstudieInfektklinMC@regionostergotland.se med kopia till thomas.schon@liu.se så ordnar vi så att en lämplig handledare inom forskningsgruppen träffar er för vidare diskussion.

Exempel på projekt:
  • Uppföljning och handläggning av patienter med tuberkulos och icke-tuberkulösa mykobakterieinfektioner

Hur kan digital lungröntgen-bedömning (CAD CXR) med artificiell intelligens vara till stöd vid lungtuberkulos?

För samtliga delprojekt nedan: Inscanning och analys av digitaliserade lungröntgenbilder. Kan utföras antingen i Kalmar eller Linköping.

Kontaktpersoner/handledare: Thomas Schön (RKL/LiU), Daniel Augustinsson (RÖ/ViN) och Katarina Niward (RÖ)

Hur korrelerar tid till positiv odling som mått på bakteriebörda till klinisk relevans och behandlingsutfall vid tuberkulos och icke-tuberkulösa mykobakterieinfektioner?

Registerstudie (data mestadels insamlade, komplettering via mikrobiologen i Linköping). Kan utföras antingen i Kalmar eller Linköping. Uppstart i Linköping under en vecka.

Kontaktpersoner/handledare: Thomas Schön (RKL/LiU), Martina Sönnerbrandt (RÖ/US) och Katarina Niward (RÖ)

  • Förbättrad läkemedelsdosering vid aktiv tuberkulos

Kan låga initiala nivåer av de centrala tuberkulosläkemedlen rifampicin eller isoniazid kopplas till försämrat svar på behandling?

Registerstudie (data insamlade). Godkänd etikansökan. Kan utföras antingen i Kalmar eller Linköping. Uppstart i Linköping under en vecka.

Kontaktpersoner/handledare: Thomas Schön (RKL/LiU), Martina Sönnerbrandt (RÖ/US), Daniel Augustinsson (RÖ/ViN) och Katarina Niward (RÖ)

  • Latent och aktiv tuberkulos vid graviditet

Hur har tuberkulosscreening av gravida påverkat antal kliniska fall inom region Kalmar respektive region Östergötland?

Registerstudie (data ej insamlade men kräver inte journalaccess). Godkänd etikansökan. Kvalitetsuppföljningsprojekt där man också får möjlighet att delta i mottagning vid respektive tuberkulosenhet. Gärna samtidigt en K8-student från Kalmar respektive Östergötland. Kontaktpersoner/handledare: Jakob Paues (RÖ) och Thomas Schön (RKL/LiU)

  • Utfall av smittspårning kring fall med aktiv tuberkulos

Hur stor andel av nära kontakter till patienter med aktiv lungtuberkulos blir smittade och utvecklar aktiv sjukdom i region Kalmar respektive region Östergötland?

Registerstudie (data ej insamlade men kräver inte journalaccess). Kvalitetsuppföljningsprojekt där man också får möjlighet att delta i mottagning vid respektive tuberkulosenhet. Gärna samtidigt en K8-student från Kalmar respektive Östergötland. Kontaktpersoner/handledare: Jakob Paues (RÖ), Thomas Schön (RKL/LiU) och Martina Sönnerbrandt (RÖ/US).

  • Laboratoriediagnostik av latent och aktiv tuberkulos

Kan skakning av Quantiferon-rör automatiseras?

Kvalitetsuppföljning där manuell skakning (nuvarande rutin) jämförs parallellt med en skakmaskin i samband med provtagning av klinisk indikation. Laborativt praktiskt arbete vid Klinisk mikrobiologi.

Kontaktperson/handledare: Thomas Schön (RKL/LiU)

  • Förbättrad resistensbestämning vid mykobakteriella infektioner

Utveckling av en metod för minsta inhiberbara koncentration (MIC) för mykobakterier – kan det utföras på frysta mikrotiterplattor ?

Laborativt projekt med avirulenta mykobakterier och många praktiska moment under handledning (Klinisk mikrobiologi i Linköping).

Kontaktpersoner/handledare: Volda Gabro (RÖ) och Thomas Schön (RKL/LiU) (2023-11-10)

Kardiologi

Projekt 1:Kardiovaskulära vetenskaper

Vi undersöker uttrycket av aterosklerotisk placksjukdom i carotis-bifurkationen med hjälp av avancerade magnetkamera-metoder. Magnetkamerabilder som beskriver hemodynamik inklusive shear stress på kärlväggen och bilder som beskriver plackinnehåll tas fram i samarbete med forskare på CMIV. Projektarbetet innefattar bildanalys varvid kärlvägg och plackets avgränsning i bilderna definieras. Detta kommer användas för att undersöka hemodynamik, plackinnehåll och dess inbördes relation i en fall-kontroll-studie av 300 individer med plack i halskärlen och 300 kontroller utan plack. Samtliga studiedeltagare har ingått i SCAPIS-studien och vi har därför även tillgång till en stor mängd annan klinisk data för dessa individer, vilket till exempel kan användas för att förbättra riskprofilbedömning för carotis-plack. (2023-09-25)

Kontaktperson:
Petter Dyverfeldt, Docent, CMIV och Enheten för kardiovaskulära vetenskaper, LiU
petter.dyverfeldt@liu.se 

Projekt 2: Kardio/Onkologi

Överlevare efter barn och ungdoms cancer drabbas av nya allvarliga somatiska sjukdomar med ökad risk för tidig död. Tidigare registerstudier har visat att så många som 70–80% av överlevarna drabbas av komplikationer med hälften av dessa är allvarliga och livshotande tillstånd. Det finns ingen publicerad kartläggning av långtidskomplikationer hos barn, ungdomar och unga vuxna som har överlevt cancer i Sverige. Vi har etablerat en multidisciplinär forskargrupp som via cancerregistret, svenska barncancerregistret och Socialstyrelsens register, centrala statistiska byrån, försäkringskassans register samt organspecifika register vill kartlägga de som har överlevt cancer som barn, ungdom och ung vuxen i Sverige. Studien inkluderar avseende morbiditet, mortalitet, vårdkonsumtion, socioekonomiska faktorer, födelseland, sjukskrivningsmönster och därefter maskininlärning inom artificiell intelligens för identifiering av faktorer för prediktion av mortalitet och morbiditet. Denna kartläggning lägger grunden för uppföljningsmottagningens inriktning, framtida forskningsstudier, kvalitetsarbete och nyckeltal samt är en förutsättning för hälsoekonomisk analys av uppföljningsenhetens verksamhet. (2023-09-25)

Kontaktperson:
Laila Hübbert
IMV, DISP
laila.hubbert@liu.se 

Projekt 3:

Inom Vrinnevisjukhusets upptagningsområde finns ca. 10 000 patienter med hjärtsvikt och/eller förmaksflimmer. Under ett år söker ca. 1500 akut vid försämring i sin hjärtsvikt eller/och förmaksflimmer/fladder men en del av akutmottagningens patienter är också nyinsjuknade i hjärtsvikt och/eller förmaksflimmer/fladder. Hjärtsvikt och förmaksflimmerpatienter delar även riskfaktorer som tex. rökning, ålder, hypertoni och diabetes, tillsammans med ischemisk hjärtsjukdom och klaffsjukdom. Dessa faktorer ger förändringar som kombinerat ökar risken för utvecklingen av både hjärtsvikt och förmaksflimmer. Förmaksflimmer är i sig en av orsakerna till hjärtsvikt. Patienter med hjärtsvikt drabbas i högre grad av förmaksflimmer. Förmaksflimmer och hjärtsvikt är förknippat med ökad risk för både sjuklighet och för tidig död och risken ökar när förmaksflimmer och hjärtsvikt förekommer samtidigt. Studier visar att följsamhet till rekommenderad utredning och behandling i enlighet med gällande guidelines signifikant förbättrar överlevnaden hos patienter med hjärtsvikt. I hur stor utsträckning internationella guidelines för hjärtsvikt- och flimmerbehandling faktiskt följs är däremot oklart, då få studier har publicerats på området. de som finns antyder att handläggningen av dessa patienter på akutmottagningar är bristfällig Syftet med denna studie är att med hjälp av diagnosregister och journaldata kartlägga, och jämföra över tid, patienter med diagnosen hjärtsvikt och/eller förmaksflimmer/fladder som söker akut vid Vrinnevisjukhuset. Studien upprepas vartannat år. (2023-09-25)

Kontaktperson:
Laila Hübbert
IMV, DISP
laila.hubbert@liu.se 

Kardiovaskulär magnetresonans (CMR)

Inget projekt just nu.

Kirurgi

Projekt 1:

Obesitas är en folksjukdom med ökande incidens, både hos barn och vuxna. Bariatrisk kirurgi eller obesitaskirurgi är en typ av behandling med goda långtidsresutlat avseende beständig viktnedgång och effekt på obesitasrelaterad komorbiditet. I våra studier tittar vi på effekter avseende t ex hur fettfördelnign i kroppen påverkas av kirurgin, komplikationer till kirurgi,förekosmt av bristsjukdomar och följsamhet till vitamin och mineraltillskott. Vi använder både kvantitiativa (t ex registerstudier) och kvalitativa (t ex intervjustudier) forskningsmetoder.
(2023-09-29)

Kontaktperson:
Ellen Andersson, Överläkare/med dr/adj lektor
Linköpings universitet
Region Östergötland, Kirurgiska kliniken, ViN
ellen.andersson@regionostergotland.se 

Projekt 2: Handkirurgi - på nervskador och nervrelaterade sjukdomstillstånd

Påverkan på någon av nerverna i övre extremiteten kan ge stort funktionsbortfall med nedsatt känsel och motorik samt svår smärta. Forskningen syftar till att studera tillstånd relaterade till perifera nerver såsom: nervinklämningar, nervskador, neurom, nervtumörer och neurogen smärta. Projektet berör bland annat patofysiologi, epidemiologi, utredning av specifik diagnos, patientens upplevelse och resultatet av behandling/kirurgi. Inom forskargruppen finns flera olika studier med olika inriktningar.
2023-09-25)

Kontaktperson:
Erika Nyman, Överläkare och docent i handkirurgi
Hand- och plastikkirurgiska kliniken med brännskadevård
erika.nyman@regionostergotland.se 

Projekt 3:

Hur påverkar metafysärt förankrade axelprotes det kliniska och radiologiska resultatet vid axelproteskirurgi. Metafysärt förankrade axelproteser med eliminering av stammen och tillit till metafysär fixering introducerades i Frankrike år 2004 (TESS, Zimmer Biomet) och har använts i Sverige sedan 2007. Målet var att undvika stam-relaterade komplikationer, och mindre benförlust. Metafysärt förankrade axelproteser har andra potentiella fördelar, inklusive lättare protesplacering oavsett diafys deformitet och möjligheten att återställa axelnsanatomi Idag finns det åtminstone fem implantat på världsmarknaden och totalt antal nästan 10000 implantat har använts sedan 2004. Målsättning och syfte 1. Att studera skillnaden i axelanatomi återställning vid användning av olika typer av metafysärt förankrade axelprotes. 2. Att studera protesöverlevnad, revisionsfrekvens och prediktiva risk faktorer för protesrevision av metafysärt förankrade axelprotes i Svenska Axel Registret (SSAS). 3. Att studera benremodellering (benresorption och stress shielding) vid användning av metafysärt förankrade axelprotes och dess effekt på det kliniska utfallet. (2023-03-09)

Kontaktperson:
Bakir Kadum, PhD/Med dr
BKV, LiU/Ortopedkliniken-Ryhov
bakir.kadum@liu.se 

Projekt 4: Klinik och biomekanik vid axelproteskirurgi

Vid proteskirurgi i axeln anses den anatomiska rekonstruktionen vara viktig för att återställa axelledsfunktionen. Axelprotesoperation påverkar axelns biomekanik inklusive mjukdelsspänningen och ledens hävarm. Detta kan ge upphov till nedsatt muskelstyrka och rörelseomfång. Stelhet men även instabilitet i den opererade leden påverkas om spänningen i de omgivande mjukdelarna är för stor eller för liten. Målsättning och syfte 1. Att studera skillnaden i axelanatomi återställning vid användning av olika typer av axelproteser. 2. Att studera protesöverlevnad, revisionsfrekvens och prediktiva risk faktorer för protesrevision. Material Patienter som opererats med axelproteser i Region Jönköping sedan 1996 ska inkluderas.(2023-03-09)

Kontaktperson:
Bakir Kadum, PhD/Med dr
BKV, LiU/Ortopedkliniken-Ryhov
bakir.kadum@liu.se 

Projekt 5: Axel och armbågskirurgi

Kliniska och radiologiska resultat av axelkirurgi. (2023-03-09)

Kontaktperson:
Bakir Kadum, PhD/Med dr
BKV, LiU/Ortopedkliniken-Ryhov
bakir.kadum17@gmail.com 

Klinisk farmakologi

Inget projekt just nu.

Klinisk fysiologi

Inget projekt just nu.

Klinisk kemi

Projekt 1: Varför är det viktigt med en balanserad mineralomsättning?

Normal mineralisering i kroppen ger både ett starkt skelett och en normal mineralbalans (kalcium och fosfat) i cirkulationen. Störningar i mineralbalansen gör skelettet skört och ökar risken för frakturer, men kan också ge upphov till förkalkningar i mjuka vävnader som till exempel blodkärl (s.k. vaskulär kalcifiering). Detta är vanligt förekommande hos patienter med kronisk njursjukdom eller hög ålder vilket kan orsaka hjärtkärlsjukdomar och ökad mortalitetsrisk. Då allt fler individer diagnostiseras med njursjukdom, och vi lever allt längre, så är detta ett växande folkhälsoproblem. Det är känt att den patologiska förkalkningsprocessen i kärlen har många likheter med den normala mineraliseringen i skelettet, men det är mycket kring sjukdomsmekanismerna som fortfarande är okänt. Vi vill bidra med ny kunskap till mineraliseringsprocessen, både i skelettet och i förkalkning av blodkärl, genom att studera proteiner/enzymer som potentiella biomarkörer och terapeutiska måltavlor i experimentella, translationella och kliniska studier.
Projektet kräver studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2023-09-25)

Kontaktpersoner:
Per Magnusson
per.magnusson@regionostergotland.se 

Diana Atanasova
diana.atanasova@regionostergotland.se 

Projekt 2: Study of effects of FX and FXa on platelet function.

Platelets are very important for hemostasis and coagulation in the body. Platelets get activated through various activators the major being thrombin and collagen. The activation of platelets is also regulated by different molecules and proteins which is necessary to avoid thrombosis. In the coagulation cascade, thrombin and factor X plays major role, out of which thrombin also has a major role in platelet activation. However, there is no information available about the role of FX or FXa on platelets. In the literature, many reports are available about the effect of FXa inhibitors on platelets and platelet activation which indicates that FX or FXa may have some effect on platelets. Thus, in this project, we aim to study the effect of FX and FXa on platelet activation. We will use flow cytometry as the major method to evaluate platelet activation. Thrombin, thrombin receptor-specific activator peptides (protease-activated receptor activating peptides 1 and 4), ADP and collagen related peptide as an activator of platelets and the activation will be evaluated in presence or absence of FX and FXa. We also plan to measure calcium mobilization in platelets as an alternative method to evaluate platelet activation and will compare the effect of FX and FXa on calcium mobilization. The study will provide a better understanding of the role of FX and FXa in the coagulation and platelet activation and in turn, help understand the effectiveness of major anticoagulant drugs used in the clinic. (2023-03-10)

Kontaktpersoner:
Tomas Lindahl
LiU, BKV
tomas.lindahl@liu.se 

Ankit Macwan
LiU, BKV
ankit.macwan@liu.se 

Kvalitet

Projekt:

Bättre kvalitet med begränsade resurser. (2023-02-28)

Kontaktperson:
Göran Henriks
Utvecklingsdirektör Qulturum
Region Jönköpings län
goran.henriks@rjl.se

Kvinnors hälsa

Inget projekt just nu.

Kärlkirurgi och njurmedicin

Projekt:

Utvecklingsarbete av ny metod för att mäta vävnadsperfusion i fötter samband med utredning och behandling av kritisk ischemi. Arbetet sker i samarbete med klin fys Linköping och medicinsk teknik i Linköping. Arbetet innebär att lära sig tekniken och assistera vid mätningar på lab och och vid kärlinterventioner. Sammanställa och analysera data. (2023-03-08)

Kontaktperson:
Håkan Pärsson
hakan.parsson@liu.se 

Katalog forskningsområden (L-Ö)

Laboratoriemedicin

Inget projekt just nu.

Lungmedicin

Projekt 1:

Epigenetik undersöker hur yttre faktorer påverkar uttrycket av våra gener och hur detta leder till olika fenotyper projekt är att patologiska tillstånd lämnar epigentiska spår i cellernas DNA, så-kallade biosignaturer. Mitt projekt är en del av ett större samarbete med Linköpings Universitet som syftar på att identifiera nya och validera redan befintliga DNA signaturer i celler från inducerad sputum och det perifera blodet i patienter med en astmadiagnos. (2023-10-03)

Kontaktperson:
Katja Warm, Med Dr
Medicin kliniken, Lung- och allergimottagning Länssjukhuset i Kalmar
katja.warm@regionkalmar.se 

Projekt 2: PULMO

Vi söker läkarstudenter stationerade i Linköping, Kalmar och Jönköping till vår stora studie PULMO (Precision utifrån lung-multiomik) där vi ska utveckla framtidens precisionsdiagnostik baserat på DNA-metylering i celler isolerade från relevanta prover. Som student kommer du att ansvara för kontakt med patienter som söker med lungsymptom (vårdcentral eller specialistklinik) , provtagning och laborativt arbete för att bygga denna biobank som sen blir en databas av DNA-metyleringsdata samt annan relevant data som insamlas under utredningen av lungsymptomen. Databasen kommer att användas för AI-algoritm-baserad analys för att identifiera mönster i DNA metylering som kan kopplas till olika lung-diagnoser.

Länkar till två publicerade artiklar:
https://clinicalepigeneticsjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13148-022-01398-1
https://clinicalepigeneticsjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13148-022-01390-9
(2023-03-17)

Kontaktperson:
Maria Lerm, professor
BKV, LiU
maria.lerm@liu.se 

Läkemedelsforskning

Inget projekt just nu.

Magnetresonastomografi

Projekt: Magnetresonanstomografi (MRT) av bukorgan samt helkropps-MRT

Kvantitativ MRT och 4D-flödes-MR-angiografi av lever och andra bukorgan för både internmedicinska och kirurgiska frågeställningar, klinisk tillämpning av helkropps-MRT som tillägg till MRT buk. (2022-10-18)

Kontaktperson:
Nils Dahlström
nils.dahlstrom@liu.se 

Medicinsk teknik

Projekt 1:

Matematisk modellering för hantering av komplexa datamängder och för personspecifik medicin.
Projektet kräver inte studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2022-11-13)

Kontaktperson:
Gunnar Cedersund
IMT, LiU
gunnar.cedersund@liu.se 

Projekt 2: Betydelsen av vasomotion

När blodflödet i de minsta kärlen i huden kontinuerligt studeras med optiska mättekniker observeras variationer i mängd energi inom olika frekvensintervall. Dessa variationer utgörs av rytmiska kärlkontraktioner vilket benämns vasomotion. Vasomotion återspeglar olika fysiologiska processer som pulsfrekvens, andningsfrekvens, liksom kärlens stimulering från sympatiska nervsystemet samt endotelets funktion. Med hjälp av nyutvecklad teknik och databearbetning studerar vi betydelsen av vasomotion i ett samarbetsprojekt mellan ingenjörer från institutionen för medicinsk teknik och läkare från allmänmedicin, endokrin, dermatologi och neurofysiologi.
Inom projektet finns frågeställningar som rör databehandling och optimering av analysverktyg, studier av den friska hudens vasomotion vid fysiologiska och farmakologiska provokationer, samt kliniska studier där vasomotion studeras hos patienter med typ 2 diabetes, sömnapnésyndrom och fettleversjukdom. Projektet kräver studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2022-05-12)

Kontaktperson:
Fredrik Iredahl
Distriktsläkare, Universitetslektor
Primärvårdscentrum, Region Östergötland
Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård, HMV, LiU

Mikrobiologi

Projekt 1:

Spridning av antibiotikaresistens i naturliga miljöer med särskilt fokus på vilda fåglar (2023-03-10)

Kontaktperson:
Jonas Bonnedahl
Linköpings universitet, IKE
jonas.bonnedahl@regionkalmar.se 

Molekylär jonkanalsfysiologi

Projekt: Jonkanalers funktion och farmakologi

I vår forskargrupp är vi fascinerade av de jonkanaler som genererar och reglerar den elektriska aktivitet som ligger till grund för varje enskilt hjärtslag och nervimpuls. Vi använder elektrofysiologiska tekniker, fluorescenstekniker och datorberäkningar för att mäta jonkanalernas elektriska aktivitet och följa de konformationsförändringar som gör att kanalerna öppnar och stänger sig. Vi är särskilt intresserade av att förstå hur medfödda mutationer i spänningskänsliga jonkanaler orsakar sjukdom, exempelvis i form av hjärtarytmier som kammarflimmer som ökar risken att drabbas av hjärtstopp. Vi forskar även på utveckling av nya läkemedelskandidater som hjälper felaktiga jonkanaler att återfå sin funktion. Vår förhoppning är att vår forskning ska bidra till förståelsen för ärftliga sjukdomar som orsakas av felaktiga jonkanaler samt bättre framtida läkemedelsbehandlingar för drabbade individer.

Projektarbete i vår grupp kan exempelvis bestå av att: i) testa hur ärftliga mutationer i jonkanaler som identifierats i klinik stör jonkanalernas funktion, ii) utvärdera effekten av kroppsegna substanser eller nyutvecklade läkemedelskandidater på jonkanaler, eller iii) jämföra effekten av läkemedelskandidater på flera jonkanaler för att utvärdera risken för biverkningar. (2023-09-25)

Kontaktperson:
Sara Liin
LiU, BKV, Avdelningen för neurobiologi
sara.liin@liu.se 

Neuro- och inflammationsvetenskap

Inget projekt just nu.

Neurologi / Neurovetenskap

Projekt 1: Normaltryckshydrocefalus (NPH) och radiologi

NPH förekommer i ca 2% i population över 65 år, men betydligt färre får tillgång till effektiv behandling i form av en shuntoperation. På senare år har man diskuterat om dysfunktion i det sk. glymfatiska systemet bidrar till patofysiologi. Projektet innebär analys av neuroradiologiskt material, som indirekt studerar det glymfatiska systemet. Materialet är insamlat och bilderna delvis granskade. Som student får du sammanställa en del av materialet och kan till stora delar utföras på distans. (2023-11-09)

Kontaktperson:
Katarina Laurell
Professor, överläkare i neurologi
BKV, LiU
katarina.laurell@liu.se 

Projekt 2: Migrän och allodyni

Internationellt projekt där Linköping bidrar med klinisk och neurofysiologisk undersökning av migränpatienter och kontroller. Olika tänkbara inriktningar för självständiga arbetet, kliniska symtom, allodyni i trigeminusområdet, neurofysiologiska fynd och påverkan på migränpatientens vardag. Projektet innebär patientkontakt i olika grad här i Linköping. (2023-11-09)

Kontaktperson:
Katarina Laurell
Professor, överläkare i neurologi
BKV, LiU
katarina.laurell@liu.se 

Projekt 3: Idiopatisk intrakraniell hypertension (IIH) och radiologi

IIH är korrelerat med högt BMI, debuterar vanligtvis med huvudvärk men kan leda till synförlust utan behandling. Syftet med studien är att studera radiologiska tecken som ev skulle möjliggöra tidigare diagnos. Projektet utgår från Uppsala och innebär en del vistelse där. Det går att avgränsa ett lagomt examensarbete, med olika grad av patientkontakt beroende på intresse. Bildgranskning och journalgranskning kan också vara aktuellt. (2023-11-09)

Kontaktperson:
Katarina Laurell
Professor, överläkare i neurologi
BKV, LiU
katarina.laurell@liu.se 

Projekt 4: Neurologi - multipel skleros

Att mäta progressiv multipel skleros (MS) - en longitudinell studie av nya biomarkörer för progressionsrisk vid MS. I detta projekt studeras prognostiska markörer för MS, en kronisk, inflammatorisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet och orsakar demyelinisering men också axonal skada med risk för svår, permanent funktionsnedsättning över tid. Målet med projektet är att bättre förstå vilka sjukdomsmekanismer som driver utvecklingen av permanent funktionsnedsättning vid MS. Med hjälp av provtagning från blod och likvor tidigt i sjukdomsförloppet i kombination med information från undersökning med kvantitativ magnetkamerateknik (qMRI) är målet att kunna hitta biomarkörer, mätbara över tid, som kan prognosticera risk för framtida permanent funktionsnedsättning. Med tillgång till denna typ av biomarkörer kan behandlingen för MS individanpassas på så sätt att risken både för biverkningar av bromsmediciner liksom för långsiktig permanent funktionsnedsättning för den enskilde personen med MS minimeras. (2023-11-09)

Kontaktperson:
Johan Mellergård
Överläkare, Neurologiska kliniken US Linköping
Adjungerad lektor vid BKV, LiU
johan.mellergard@regionostergotland.se 

Projekt 5: Neurologi – epidemiologi

Har barn och ungdomar som behandlats för olika typer av cancer en större risk att drabbas av neurologisk sjukdom senare i livet? Detta projekt är en registerstudie där vi undersöker förekomsten av sena komplikationer av cancerbehandling hos barn och ungdomar. Med hjälp av data från Cancerregistret, Svenska barncancerregistret, Socialstyrelsens register, Statistiska centralbyrån, Försäkringskassans register samt organspecifika register, kartläggs de personer som har överlevt cancer som barn, ungdom och ung vuxen i Sverige och i vilken utsträckning dessa drabbats av neurologisk sjukdom i vuxen ålder. Studien inkluderar data kring morbiditet, mortalitet, vårdkonsumtion, socioekonomiska faktorer, födelseland och sjukskrivningsmönster. (2023-11-09)

Kontaktperson:
Johan Mellergård
Överläkare, Neurologiska kliniken US Linköping
Adjungerad lektor vid BKV, LiU
johan.mellergard@regionostergotland.se 

Projekt 6: Optical Coherence Tomography (OCT) Parameters for Assessing Functional Outcomes in Idiopathic Intracranial Hypertension (IIH)

Background IIH occurs predominantly in women of childbearing age. The underlying pathogenesis has a striking association with obesity. The combination of raised intracranial pressure, without hydrocephalus or mass lesion, normal cerebrospinal fluid (CSF) composition and where no underlying aetiology is found are accepted criteria for the diagnosis of IIH. The headache phenotype is highly variable and may mimic other primary headache disorders. Other symptoms may include transient visual obscurations (unilateral or bilateral darkening of the vision typically seconds), pulsatile tinnitus, back pain, dizziness, neck pain, visual blurring, cognitive disturbances, radicular pain and typically horizontal diplopia. Some can have permanent visual loss. Chronic headache significantly impacts quality of life. The lack of understanding of the underlying pathological mechanisms has limited the development of disease-modifying therapies and clinical decision make. The use of acetazolamide, a carbonic anhydrase inhibitor, in IIH showed modest benefits for acetazolamide for some outcomes. There is no consensus on discontinuation of acetazolamide.

Optical Coherence Tomography (OCT) and its Relevance
OCT is an easy, quick and non-invasive technique using infrared light to obtain in vivo images of macula and optic nerve head (ONH) close tohistological resolution. OCT enables the detection of peripapillary retinal nerve fiber layer (RNFL) abnormalities in both newly diagnosed and chronic IIH cases. Elevated RNFL thickness is noted in acute relapses or new diagnoses or chronic active IIH, while normalized thickness of RNFL characterizes inactive or effectively treated IIH. The extent of ONH swelling corresponds to papillary RNFL thickness and overall retinal-optic nerve volume. Additional parameters like ONH ganglion cell-inner plexiform layer (GCIPL) may correlate with enduring visual deficits Study Objective In IIH, therapeutic decisions often hinge on the severity of papilledema and vision loss. However, both measures are subjective evaluation and lack sensitivity in guiding clinical management. This study aims to: 1) Compare clinical data including body mass index (BMI), age of onset, treatment duration, OCT parameters (RNFL and GCIPL) with visual functions (vision and visual field) in IIH patients; 2) Investigate the correlation between OCT-detected retinal changes and visual impairment.
Clinical Implications
This research aims to identify objective, reliable and sensitive measures at the ONH for prognostic assessment and treatment guidance in IIH. (2023-08-28)

Kontaktperson:
Yumin Link
CSAN, BKV, LiU
yumin.link@regionostergotland.se 

Projekt 7: Investigations into pain mechanisms in humans

Chronic or persistent pain (>3 months) is a common condition. Nonetheless, it remains a challenging clinical problem with limited treatment options. We want to better understand how nerve cells in the skin respond in conditions mimicking chronic pain. We will record from single nerve cells in the skin and compare those responses with common symptoms of chronic pain such as pain to touch or cold. If a shift towards perceptual or behavioral hypersensitivities is reflected in the responsiveness of certain nerve cell types in the skin, it would suggest specific changes already at the level of the first-order neurons in the somatosensory system, opening the possibility of targeted treatment options restricted to the periphery.

About the host lab:
We are a relatively young lab (and a diverse bunch), offering a collegial, supportive, and enabling environment, and have prior experience in hosting project students. (2023-03-08)

Kontaktperson:
Saad Nagi
saad.nagi@liu.se 

Projekt 8: Vad händer i hjärnan vid hjärnblödning?

En hjärnblödning utlöser reaktioner i omgivande vävnad som kan leda till fortsatt progredierande hjärnskada. Dessa reaktioner och mekanismer är inte helt kartlagda hos patienter. Genom att försöka ta reda på mer om dessa mekanismer kan vi potentiellt i framtiden motverka dem som leder till fortsatt hjärnskada. Patienter som opereras på neurokirurgiska kliniken för en hjärnblödning ingår i projektet och vi undersöker ett flertal olika parametrar både med den kliniska multimodala monitoreringen som neurointensivvården innebär, samt också med avancerade avbildningsmetoder inklusive MR-sekvenser. Projektet är ganska övergripande men det bör gå att fixa en tillräckligt avgränsad del som kan utgöra ett bra K8-projekt om jag får veta tillräckligt lång tid i förväg. Projektet kan med största sannolikhet utformas så att det går att genomföra på distans. Sannolikt kommer det handla om att granska journaluppgifter, bedöma röntgenbilder, eller samla data i excel/statistikprogram. (2023-02-28)

Kontaktperson:
Lovisa Tobieson
Neurologiska kliniken, US
RÖ, Linköping
lovisa.tobieson@regionostergotland.se 

Nutrition

Projekt:

NICE (Nutrition In Clinical research & Epidemiology) forskargrupp genomför ett flertal studier där vi undersöker samband mellan fysisk aktivitet, kondition, kostintag och hälsoutfall såsom kardiovaskulär och mental hälsa samt kroppssammansättning (fett och muskelmassa). Vi genomför också studier där vi undersöker effekter av digitala verktyg på levnadsvanor och hälsa. Det finns tillgång till mycket data som kan ligga till grund för olika uppsatser med intressanta frågeställningar. Vi tar gärna emot flera studenter. (2023-09-25)

Kontaktperson:
Pontus Henriksson, docent och universitetslektor i näringsfysiologi
Institutionen för Hälsa, Medicin och Vård, Linköpings universitet
pontus.henriksson@liu.se 

Ortopedi

Projekt 1: KidREx - effekterna av tre månaders styrketräning med svänghjulsteknik jämfört med traditionell teknik hos barn respektive vuxna

Styrketräning för barn har länge ansetts vara ett kontroversiellt ämne, bland annat på grund av misstankar om skaderisk och utebliven effekt avseende muskelstyrka. Synsättet har på senare år reviderats till följd av ny forskning. Det saknas dock fortfarande mycket forskning kring fysiologiska mekanismer för muskelanpassning samt effekter av olika träningsprogram och metoder hos barn och unga. Projektet ämnar undersöka effekterna av styrketräning med två olika metoder hos barn i åldrarna 9–13 år och jämföra dem med effekterna av samma program hos vuxna. Studien består av 12 veckors styrketräning med löpande utvärderingar följt av 8 veckors vila från styrketräningen. De använda styrketräningsmetoderna är traditionell viktbaserad styrketräning och svänghjulsträning. Forskningspersonerna kommer att lottas till en av de två träningsteknikerna eller kontrollgrupp. En pilotstudie har utförts och visar att styrketräning på såväl svänghjulsbaserad som traditionell utrustning är väl genomförbar för mellanstadiebarn. I samband med pilotstudien utvecklades och validerades även ett protokoll för ultraljudsmätning av lårmuskulatur som används för att löpande undersöka förändringar i muskelmassa. Ett antal utfallsmått kommer att analyseras för att studera effekterna av träningen. Muskelstorlek mäts med MR och ultraljud. Muskelstyrka och muskelaktivering mäts både träningsspecifikt samt på icke träningsspecifik utrustning. Eventuell påverkan på tillväxtzonerna studeras med MR. Vidare tas blodprover på barn och vuxna samt biopsier på vuxna, för att analysera molekylära förändringar till följd av träning. Studier som undersöker effekten av styrketräning hos barn är få, särskilt studier på molekylära förändringar. Svänghjulsbaserad träning för barn är i stort sett ostuderat. Studien kommer därför bidra med ny information om effekterna av styrketräning hos barn. Den kommer även att leda till ny kunskap om effekterna hos vuxna och ge insikter om styrketräningens potentiella betydelse vid prevention av skador och sjukdomar.
(2023-04-05)

Kontaktperson:
Björn Alkner, Docent, Adjungerad Universitetslektor, Överläkare
BKV, KOO, LiU
bjorn.alkner@liu.se 
bjorn.alkner@rjl.se 

Projekt 2: Ortopedi-, axel och armbågskirurgi

Projektet handlar om utvärdering av olika axelproteser vid olika tillstånd. (2023-03-09)

Kontaktperson:
Bakir Kadum, Adj universitetslektor
BKV, KOO, LiU
bakir.kadum@liu.se 

Osteoporos

Projekt:

Vi bedriver forskning inom flera olika områden rörande osteoporos och benhälsa, inklusive röntgendiagnostik, läkemedelsbehandling och digital patientutbildning. Vi har även tänkbara projekt kring sarkopeni och fallbenägenhet. Som student är du varmt välkommen att delta i något av delprojekten. (2023-03-08)

Kontakt:
Anna Spångeus Bitr Prof, överläkare (internmedicin/endokrinmedicin/geriatrik), HMV/LiU samt MEGA-kliniken RÖ
anna.spangeus@liu.se

Otoneurologi - balans

Inget projekt just nu.

Palliativ medicin och vård

Inget projekt just nu.

Pediatrik

Projekt:Uppföljning av barn med födoämnesallergi som har genomgått födoämnesprovokation

På Allergicentrum möter vi barn från första levnadsåret upp till skolålder som har eksem och födoämnesallergi. Eksem är mycket vanligt i barn populationen, mellan 10–15%, medan födoämnesallergi är ovanligare. Födoämnesallergi debuterar tidigt, ofta redan första levnadsåret, men prognosen är ganska god. Många barn utvecklar tolerans, d.v.s. tål födoämnet i frågan redan under de första 3–4 levnadsåren.

En del barn har klassiska symtom på allergiska reaktioner, sk. IgE medierade symtom (eksem, nässelutslag, tarmbesvär) medan andra har intolerans dvs. annan typ att bakomliggande mekanism som ger huvudsakligen mag-tarmbesvär i form av kräkningar och diarréer, s.k. Food protein induced enterocolitis syndrome (FPIES). Det finns ytterligare en grupp små barn som utvecklar blod i avföringen, sannolikt en tjocktarmspåverkan.

För att kunna påvisa att barnen har utvecklat en tolerans behöver vi görs en s.k. provokation. Detta innebär att vi utsätter barnen för en kontrollerad exponering för det födoämnet som de har reagerat på. För att komma fram till detta beslut måste man räkna in ålder, pågående symtom, tidigare reaktioner, nivån av allergiska antikroppar och annat. Målsättningen är att påvisa att barnen är toleranta men risken för att barnen reagerar finns där.

Mål med arbetet

  •  Att utvärdera hur provokationerna på Allergicentrum har gått under de senaste 3 (eller fler?) åren
  • Att studera faktorer som har påverkat resultatet
  • Detta kan genomföras hos de 3 ovan beskriva grupperna eller bara en.

Kontaktperson:
Karel Duchen
Barnallergolog, Docent
Allergicentrum, US Linköping
Karel.Duchen.Munoz@regionostergotland.se 

Proteinläkemedel

Projekt 1:

Vi studerar och utvecklar proteiner som interagerar med cellulära receptorer både in vitro och i cellbaserade system. Målet är att förstå hur dessa proteiner interagerar för att påverka den cellulära funktionen. På labbet använder vi en rad biokemiska metoder för att karakterisera interaktionerna som exempelvis flödescytometri, fluorescensmätningar, etc. Vi gör även en del proteinmodellering och protein engineering för att optimera funktionen. Det långsiktiga målet är att utveckla metoder och tillämpa dessa för att på effektivt sätt få fram proteinbaserade läkemedel.
Projektet kräver närvaro på plats då laborativt arbete kommer att bedrivas.(2023-09-22)

Labbets publikationer:
https://scholar.google.com/citations?hl=en&user=90d5JbgAAAAJ&view_op=list_works&sortby=pubdate

Kontaktperson:
Sinisa Bjelic, Docent
Institutionen för biomedicin, Linnéuniversitetet
sinisa.bjelic@lnu.se 

Psykiatri

Projekt 1: Psykisk ohälsa och kognitiv dysfunktion hos patienter med långtidscovid

Vi vill göra en långtidsuppföljning utifrån en första datainsamling för att förstå mer om symptom hos patienter med långtidscovid som fått vård på specialistvårdens enhet för uppföljning av covid-19. Tidigare datainsamling visade på ett brett symptompanorama med med förekomst av ångest, depression, insomni, trauma, exekutiv dysfunktion samt kognitiva symptom såsom bristande uppmärksamhet och arbetsminne. Hos oss finns möjlighet att prova olika forskningsmetoder under handledning och även att utveckla dina forskningsidéer i klinisk forskning.
(2023-11-09)

Kontaktperson:
Nina Bendelin
leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut, PhD
BKV, LiU
nina.bendelin@liu.se 

Projekt 2: Översikt över psykiatri-relaterade forskningsprojekt vid Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap (CSAN)

Vid CSAN arbetar ett 50-tal forskare med prekliniska och kliniska projekt som syftar till att förstå de neurala grunderna för motivation, emotioner och beslutsfattande. Projekten är fokuserade på mekanismer som är relevanta för stressrelaterade sjukdomar såsom beroende- och ångestsyndrom, och spänner från molekylär neurobiologi i modeller, till funktionell hjärnavbildning, experimentell medicin och behandlingsstudier på människa. En närmare beskrivning av grupper, frågeställningar och metoder finns på: https://liu.se/forskning/csan

Studentens fysiska närvaro i forskargruppen krävs. (2023-11-01)

Kontaktperson:
Markus Heilig
BKV, LiU, Region Östergötland
markus.heilig@liu.se 

Psykiatrisk neurovetenskap

Projekt 1: Psykisk ohälsa och kognitiv dysfunktion hos patienter med långtidscovid

Vi vill göra en långtidsuppföljning utifrån en första datainsamling för att förstå mer om symptom hos patienter med långtidscovid som fått vård på specialistvårdens enhet för uppföljning av covid-19. Tidigare datainsamling visade på ett brett symptompanorama med förekomst av ångest, depression, insomni, trauma, exekutiv dysfunktion samt kognitiva symptom såsom bristande uppmärksamhet och arbetsminne. Hos oss finns möjlighet att prova olika forskningsmetoder under handledning och även att utveckla dina forskningsidéer i klinisk forskning. (2023-11-09)

Kontaktperson:
Nina Bendelin
HMV, PRNV, LiU
nina.bendelin@liu.se

Projekt 2:

Vi studerar hur upplevelser av ljud och andra sinnesintryck varierar mellan olika människor, med speciellt fokus på perceptionsstörningar i ADHD och autismspektrumtillstånd. (2023-02-28)

Kontaktperson:
Kajsa Igelström
Biträdande universitetslektor, Docent
BKV, LiU
kajsa.igelstrom@liu.se

Radiologi

Projekt:

Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som utvecklar metoder och verktyg för bildanalys och visualisering inom hälso- och sjukvård samt medicinsk forskning. CMIVs forskare har ett mycket nära samarbete med vården och alla projekt grundar sig i ett verkligt kliniskt behov. En viktig grundsten är att överföra innovativa tekniska lösningar till kliniken för att skapa patientnytta. Projektområden hittills har baserats på datortomografi och magnetkameraundersökningar utförda på CMIV.
(2022-10-18)

Kontaktperson:
Nils Dahlström
nils.dahlstrom@liu.se 

Regenerative Medicine

Inget projekt just nu.

Rehabiliteringsmedicin

Inget projekt just nu.

Reproduktiv hälsa

Projekt: Reproduktivt mönster och hälsa

Registerstudier som fokuserar på mäns och kvinnors reproduktiva mönster, infertilitet och hälsa - före, under och efter graviditet. Fokus på faktorer som påverkar dessa utfall. Här finns data på alla individer födda 1973–1993, deras föräldrar och barn fram till om 2017.

Studentens fysiska närvaro i forskargruppen krävs. (2022-10-12)

Kontaktperson:
Marie Bladh
Barn och kvinnors hälsa, BKV, LiU
marie.bladh@liu.se 

Samhällsmedicin

Inget projekt just nu.

Smärt- och rehabiliteringsmedicin

Projekt 1:

Kronisk smärta - Molecular pain; betydelsen av de molekylära mönstren i blod, saliv och CSF för smärta och behandlingsutfall: utveckling av precisionsmedicin vid vanliga kroniska smärttillstånd. Finns flera pågående projekt där vi studerar bla proteiner och endocannabinoider i olika kroppsvätskor (blod, CSF och muskelvätska) vid olika långvariga smärttillstånd. (2023-02-28)

Kontaktperson:
Bijar Ghafouri
Smärt- och rehabilieringscentrum, US
RÖ, Linköping
Avd för samhällsmedicin
HMV, LiU
bijar.ghafouri@liu.se 

Projekt 2: Smärtrehabilitering för patienter med komorbiditet (samsjuklighet)

Vi vill identifiera svårighet i smärtrehabilitering hos smärtpatienter med olika komorbiditeter (t. ex. subgrupp obesa patienter) genom att undersöka rehabiliteringsresultat (t ex smärt aspekter, sömnsvårighet, rörelserädsla, copingstrategier, psykologisk stress, etc.). Våra studier syftar till att erbjuda skräddarsydd smärtrehabilitering för smärtpatienter i kliniska vardag. Vi har förankring till PAINOMICS® laboratoriet (https://liu.se/forskning/painomics) för analys av olika biomärkörer associerade till smärtkaraktär och smärtrehabiliteringsresultat. Hos oss har ni möjligheter att pröva olika forskningsmetoder med handledning och även utveckla dina forskningsidéer i klinisk patientnära forskning.
Studentens närvaro i forskargruppen krävs inte. Det är önskvärt att träffas 3-4 ggr för auskultationer och diskussioner med handledarna. (2022-10-19)

Kontaktperson:
Huan-Ji Dong
Linköpings Universitet
huanji.dong@liu.se 

Projekt 3: Kliniknära behandlingsforskning inom området smärta

På Smärt- och Rehabcentrum, Region Östergötland, bedrivs forskning på real-life data, dvs projekt där vi studerar den faktiska effekten av den behandling smärtpatienter får. Det kan ske på olika sätt, t.ex. genom att studera data från Nationella Registret för Smärtrehabilitering, eller genom journalgranskningar på verksamhetschefens initiativ. Ett möjligt projekt är till exempel att utvärdera effekten av intrathekal analgesi (ITA), en avancerad smärtlindringsmetod vid svår cancersmärta där en kateter förs in i cerebrospinalvätskan för att bedöva nervrötterna. (2022-03-15)

Kontaktperson:
Emmanuel Bäckryd
Smärt- och rehabiliteringscentrum
Universitetssjukhuset i Linköping
emmanuel.backryd@liu.se 

Projekt 4: Användningen av opioider och andra smärtläkemedel i dagens sjukvård

Opioider är nödvändiga läkemedel men deras användning är också förenad med risker och problem. På Smärt- och Rehabcentrum, Region Östergötland, studerar vi olika aspekter av den kliniska användningen av opioider i svensk sjukvård. Hör av dig om du är intresserad av ett projekt inom detta område! (2022-03-15)

Kontaktperson:
Emmanuel Bäckryd
Smärt- och rehabiliteringscentrum
Universitetssjukhuset i Linköping
emmanuel.backryd@liu.se 

Sömn

Inget projekt just nu.

Traumaortopedi

Inget projekt just nu.

Zoonoser / Sjukdomsekologi

Inget projekt just nu.

Ögon / Oftalmologi

Projekt:

Vi erbjuder kliniska projekt med retrospektiv och prospektiv metodologi för att närmare studera utfall av behandlingar för vanligt förekommande ögonsjukdomar i populationen såsom katarakt, glaukom, makuladegeneration. Den stora mängden data som lagras i ögonklinikens journalsystem från synundersökningar och bilddiagnostik är en rik källa för insamlande av ny och relevant kunskap.

Exempel på möjliga forskningsfrågor: Hur väl skyddar vår behandling av glaukom för uppkomst av handikappande synskada? Kan kirurgisk teknik påverka refraktionsresultatet efter gråstarroperation? Hur påverkar injektionsbehandling av makuladegeneration synutvecklingen över ett längre tidsintervall om flera år?
Projekten kräver inte studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2023-09-27)

Kontaktperson:
Björn Johansson, bitr. professor, överläkare
Region Östergötland, Ögonsjukvården
Linköpings universitet, BKV
Avdelningen för sinnesorgan och kommunikation