Projektkatalog Läkarprogrammet (termin 8)

Projekt: Centrum för Interprofessionell Samverkan och sambruk inom Akut vård (2022-09-27)

Kontaktpersoner:
Carina Elmqvist
Linnéuniversitetet
carina.elmqvist@lnu.se 

Anders Svensson
Linnéuniversitetet
anders.svensson@lnu.se 

Projekt

Allergen immunterapi (allergivaccination) ges till både barn och vuxna med svår allergisk rinokonjunktivit med eller utan astma där symtomatisk behandling är otillräcklig. Effekten av behandlingen varar i flera år men exakt hur länge är individuellt och inte helt klart. Det finns patienter som behöver upprepad behandling för samma allergen flera år efter tidigare genomgått behandling. Projektet syftar till att kartlägga prevalensen av dessa patienter på Allergicentrum US samt att kartlägga demografiska, epidemiologiska och immunologiska faktorer som skulle kunna vara relaterade till behov av upprepad behandling.

Projektet är en observationsstudie i vilken data samlas in både via enkät och journal. Som student kommer du att vara involverad i dataframtagning och –analys. (2025-09-05)

Kontaktperson:
Katharina Tiefenböck Hansson
katharina.tiefenbock.hansson@regionostergotland.se

Projekt 1: COSPRI

Bröstsmärta är det dominerande symtomet vid debut av både akut och kronisk kranskärlsjukdom, ett symtom som utgör omkring 1-2% av alla läkarbesök i primärvården. Välkända riskfaktorer utgör rökning, ogynnsamma blodfetter, förhöjt blodtryck, diabetes, nedsatt njurfunktion och nedsatt psykiskt mående. I projektet COSPRI (Chronic cOronary Syndrome in Swedish PRImary care) studeras primärvårdens handläggande av patienter som söker för bröstsmärta. Projektet innefattar både en kvantitativ och kvalitativ ansats genom flera olika delstudier. Projektet kräver studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2022-05-12)

Kontaktperson:
Fredrik Iredahl
Distriktsläkare, Universitetslektor
Primärvårdscentrum, Region Östergötland
Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård, HMV, LiU
fredrik.iredahl@liu.se 

Projekt 2: EPSONIP - Sleep

Det saknas kunskap kring hur vanligt det är med sömnapnésyndrom hos patienter med typ 2 diabetes i primärvården trots att vi vet om att det är en betydande riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom, fettleversjukdom liksom påverkan på livskvalité. Till studien EPSONIP - Sleep rekryteras 400 patienter med typ 2 diabetes från primärvården Östergötland för att genomgång sömnapnéregistrering och besvara sömnrelaterade enkäter. Denna data samkörs med data från huvudstudien EPSONIP som primärt studerar fettleversjukdom från flera olika perspektiv. Projektet är godkänt av Etikprövningsmyndigheten och datainsamling pågår sedan 2019. Projektet kräver studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2022-05-12)

Kontaktperson:
Fredrik Iredahl
Distriktsläkare, Universitetslektor
Primärvårdscentrum, Region Östergötland
Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård, HMV, LiU
fredrik.iredahl@liu.se 

Projekt: Barn och ungdomars hälsa

Longitudinell studie med 5 mättillfällen från födsel upp till 20-års ålder, fokus på barn/ungdomars psykosociala hälsa. Enkätdata kompletterat med registerdata samt gendata. Studentens fysiska närvaro i forskargruppen krävs. (2022-10-12)

Kontaktperson:
Marie Bladh
Barn och kvinnors hälsa, BKV, LiU
marie.bladh@liu.se 

Projekt:

Barnendokrinologi inkl. tillväxt, nutritions och pubertetsstörningar, fetal programmering, endokrina störningar vid typ1 diabetes.
Flertal projekt där störningar i insulin-GH-IGF-axeln är i focus. Båda cellbiologiska och kliniska projekt pågår. (2022-10-13)

Kontaktperson:
Peter Bang
IKE, LiU
peter.bang@liu.se 

Projekt: Läkemedelsresistans vid målinriktade cancerbehandling / Resistance to targeted therapies in cancer

There is a possibility to carry out experimental work or computational work. Frequent presence in the lab in Kalmar is required to carry out experiments. If you wish to do a solely theoretical study, this is also possible and requires full commitment and occasional visits to research group, but much of the work can be done on distance. Contact me for inquiries! (2025-08-28)

Kontaktperson:
Ran Friedman
Linnéuniversitetet
ran.friedman@lnu.se 

Projekt 1: Bröstcancer. Biomarkörer för behandling och prognos av bröstcancer. (2022-10-26)

Kontaktperson:
Gizeh Pèrez-Tenorio, PhD
IKE/KOO-onkologilabb Olle Stål
Linköpings universitet
gizeh.perez-tenorio@liu.se 

Projekt 2: Understanding drug resistance in cancer. 

Promising new anti-cancer drugs become too often ineffective due to the emergence of drug resistance. In my lab, we use computational tools and studies at the protein and cell level to understand how such resistance develops and what could be done to make the drugs efficient for longer time. This may be an opportunity for you to apply translational research in the clinic once you complete your studies! See https://bit.ly/2Hcfu0W for a description from Cancerfonden on one of our recent projects (in Swedish).

There is a possibility to carry out experimental work or computational work. Frequent presence in the lab in Kalmar is required to carry out experiments. If you wish to do a solely theoretical study, this is also possible and requires full commitment and occasional visits to research group, but much of the work can be done on distance. Contact me for inquiries! (2025-08-28)

Kontaktperson:
Ran Friedman
Linnéuniversitetet
ran.friedman@lnu.se

Projekt 3:

Vår transnationella forskargrupp arbetar med att förstå uppkomstmekanismerna för kroniska myeloida blodcancersjukdomar, samt riskfaktorer för progress.
Vi arbetar främst med primära patientceller som vi biobankar när vi träffar patienter. Projekten kan vara rent laborativa med cell och molekylärbiologiska projekt, eller ren databearbetning av befintliga data, eller en blandning. Vi har labverksamhet både vid LiU och Karolinska Institutet så det finns möjlighet att rotera och besöka miljön på KI också.
Välkommen! (2025-08-28)

Kontaktperson:
Johanna Ungerstedt
Johanna.ungerstedt@liu.se

Project 1

In our lab we are interested in ion channels that regulate the electrical activity in the heart. Specifically, we focus on the voltage gated K+ channels KCNQ1 channel, which plays a pivotal role in the repolarizing phase of cardiac action potential. Loss-of-function mutations of the channel lead to cardiac arrythmias such as Long QT Syndrome, which causes a prolongation of the QT interval at the electrocardiogram. One strategy to correct for the prolonged QT interval is to find activators of KCNQ1 channels to restore the physiological duration of the action potential. This offers a therapeutic alternative to the current gold-standard treatment. However, there is currently no FDA-approved KCNQ1 activator. Polyunsaturated fatty acids (PUFAs) and PUFA analogues have been shown to be potent activators of KCNQ1 and shown to reduce the action potential duration in human cardiomyocytes. Creating more potent and specific KCNQ1 activators is important for a safe and efficient treatment of cardiac disorders. In our lab we aim at finding and test novel KCNQ1 activators that could be of potential therapeutical usage for patients suffering from cardiac arrythmias.

Available projects in the lab aim at characterizing novel KCNQ1 activators and their pharmacological profile using electrophysiological approaches, including TEVC (two electrode voltage clamp) in Xenopus oocytes and patch clamp. We are also interested in understanding the mechanism of actions of KCNQ1 activators and their binding sites within the channels.

Alessia Golluscio
alego65@liu.se

Project 2

Long QT syndrome (LQTS) is an inheritable ventricular arrhythmia that predisposes patients to torsades de pointes and sudden cardiac death. Mutations in voltage-gated ion channels (VGC) and their regulatory β subunits involved in the cardiac action potential (AP) generate LQTS by prolonging the QT interval of the electrocardiogram. 15 types of LQTS have been described depending on the underlying gene mutated.  LQT1 and LQT5 are described as loss-of-function mutations in genes that encode Kv7.1 (alpha pore-forming subunit) and its β-regulatory subunit KCNE1, respectively. Kv7.1/KCNE1 channels elicit one of the main repolarization currents (IKs) involved in the cardiac AP. Therefore, Kv7.1/KCNE1 channel-specific activators might be a potential treatment for LQTS. Specific polyunsaturated fatty acid (PUFA) analogues are potent activators of Kv7.1/KCNE1 channels. 

In the present project, we aim to analyze the effects of specific PUFA analogues on human-induced pluripotent stem cell-derived cardiomyocytes (hiPSC-CMs). These Kv7.1/KCNE1 channel-specific activators have been found to shorten the action potential duration (APD) of hiPSC-CMs. We have two new hiPSC-CMs lines for two KCNQ1 (Kv7.1 gene) mutations that cause LQT1, R190Q, and G269S. The goal of the project is to use a combination of hiPSC-CM monolayers with a high-resolution, all-optical electrophysiology system for screening the anti-arrhythmic properties of diverse PUFA analogues. Our project encompasses various techniques, starting from the hiPSCs culturing and differentiating them into cardiomyocytes, and then using these hiPSC-CMs in electrophysiological approaches such as optical electrophysiology and patch-clamp to achieve our project aim.

Alicia De la Cruz
alicia.de.la.cruz.fernandez@liu.se

Projekt 1: Listening to Pain: Recording from Single Neurons in Awake Humans

Chronic pain (lasting more than 3 months) is a common, challenging condition with limited treatment options. Our goal is to understand how individual neurons in the skin behave under experimental and chronic pain conditions. Using a highly specialised technique to record from single neurons in awake humans (both healthy volunteers and patients with chronic pain), we will compare how different neuron types respond to stimuli such as gentle touch or cold. The presence of altered responsiveness in specific neuron types could reveal early changes in the nervous system and point toward more targeted pain treatments. (2025-11-03)

About the host lab
We are a young, diverse group with experience in hosting project students and providing hands-on training in experimental techniques, data analysis, and scientific communication.

Kontaktperson:
Saad Nagi, Associate Professor, CSAN, BKV
saad.nagi@liu.se
Nagis forskargrupp - Linköpings universitet

Projekt 2: How do touch receptors make use of the mechanical properties of the skin?

The skin responds to even tiny touches with subtle movements akin to ripples on a pond. These movements or vibrations play a vital role in transmitting touch signals to your nervous system. By employing a cutting-edge optical imaging technology called spectral domain optical coherence tomography (SD-OCT), we can track these subtle movements beneath the skin's surface in real-time. At the same time, we measure how the nervous system responds, and determine which vibrations are important for perception.
Touch sensation has many functions including manipulating objects, walking, and promoting social bonds. These functions can be affected by neuropathies, stroke, neurodivergence, limb loss, chronic pain, and normal ageing. We need to understand the mechanisms by which the nervous system and the skin achieve functional touch sensation so that it can be protected or restored in states of disease and injury. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Sarah McIntyre
sarah.mcintyre@liu.se
McIntyres forskargrupp - Linköpings universitet

Projekt 3: Touch away the pain – Pain relief through artificial tactile stimulation

In this project, you will work in a cross-disciplinary research environment with the aim of developing a wearable that provides “machine-to-human touch” to relieve pain. You will contribute to the development of the theoretical framework of touch-pain interactions in the nervous system. Our collaborators will provide actuating wearables that will be used to deliver programmable touch to the body. Pain is among the most common reasons people seek health care, cutting across virtually every specialty in medicine. Currently, there are no effective treatments for many patients with long-term maladaptive pain. Research suggests that the application of touch is a promising intervention for reducing pain, but we are missing an explanatory mechanism, and potential interventions are poorly optimised and difficult to deploy. Your role will be to test touch protocols in laboratory studies. Using a heat capsaicin model, we will temporarily induce pain sensitisation in healthy volunteers, similar to that experienced by patients. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Sarah McIntyre
sarah.mcintyre@liu.se
McIntyres forskargrupp - Linköpings universitet

Projekt 4: Pain inhibiting and cognitive effects of oxytocin in healthy participants

The interest in the role of oxytocin ("love hormone") in pain neurophysiology has expanded over the past few decades. This triple blind, placebo-controlled clinical trial examines the effects of intravenous oxytocin infusion on the function of acute physiologically manipulated peripheral sensory afferents using microneurography in healthy volunteers. The study also examines the effect of oxytocin on pleasant touch, heat-inflammation, perception and anxiety state, and cognitive performances, and then assess the association between peripheral and central effects of oxytocin. Our project and the team are interdisciplinary, encompassing Neuroscience, Neurology, Endocrinology, Anaesthesiology, Pharmacology, Clinical Trial, and Pain Medicine areas. It has also the experience of engaging medical students in two rounds. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Håkan Olausson (PI): hakan.olausson@liu.se
Faiz M Kassim (Clinical Trial Lead): faiz.kassim@liu.se
Olaussons forskargrupp - Linköpings universitet

Projekt 1: The role of the angular gyrus in delay discounting of monetary rewards

This project is part of an ongoing randomized placebo-controlled experimental study in healthy human volunteers, in which we are using transcranial magnetic stimulation (TMS) – a non-invasive brain stimulation technique – to test whether silencing of the left angular gyrus augments the tendency to choose smaller, immediate rewards at the expense of larger, more temporally distant rewards. This trait-like pattern of behavior – commonly referred to as delay discounting – characterizes many psychiatric disorders, most pertinently patients with drug and alcohol addiction.

The project is suitable for students with a clinical and/or technical interest in TMS as a method, and/or clinical questions related to impulsivity, risk-taking and decision-making. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Markus Heilig, markus.heilig@liu.se
Adam Yngve, adam.yngve@liu.se
Heiligs labb för translationell psykiatri: klinisk forskargrupp - Linköpings universitet

Projekt 2: Non-invasive stimulation of the human amygdala.

The amygdala is a deep brain region involved in key emotional and social processes which are often disrupted in psychiatric and neurological disorders. In our current study, we test whether a new brain stimulation technique that offers the possibility to selectively target deep structures without surgery can influence amygdala function in humans. Students will 1) assist in setting up and delivering the stimulation procedure; 2) administer computerized measures of socio-affective processes such as fear conditioning and emotion recognition; 3) gather and analyse physiological indices of emotional reactions (pupil size, skin conductance, facial expressions). This project is ideal for students interested in the intersection of neuroscience and mental health. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Markus Heilig, markus.heilig@liu.se
Arthur Pabst, arthur.pabst@liu.se
Heiligs labb för translationell psykiatri: klinisk forskargrupp - Linköpings universitet

Project 3: Ärftlighet, ADHD och risk för alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Tidigare forskning visar att risken för alkoholberoende ökar efter obesitaskirurgi, särskilt efter gastric bypass. Genom data från kvalitetsregistret för obesitaskirurgi (SOReg) som innehåller data om över 90000 individer som vi med hjälp av det svenska personnumret samkör med flertalet nationella hälso- och sociala register studerar vi hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar beroendeutveckling efter obesitaskirurgi. Vi undersöker också hur ADHD och ärftlighet för ADHD påverkar risken för beroendeutveckling. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Andrea Johansson Capusan
andrea.johansson.capusan@liu.se
Johansson Capusans forskargrupps projekt - Linköpings universitet

Projekt 4: Phosphatidylethanol (PEth) – ett verktyg för tidig upptäckt av skadligt alkoholbruk i primärvården?

Alkoholberoende är vanligt, men få får vård i tid. Phosphatidylethanol (PEth) ett tillförlitligt, kvantitativt mått på alkoholkonsumtion som kan användas för att tidigt identifiera riskbruk och följa interventioner. Med hjälp av regionala register och laboratoriedata studerar vi hur PEth används i primärvården vid utredning och uppföljning av personer psykiatrisk samsjuklighet och hur riktlinjer och undervisning påverkar användning av PEth i primärvården. Målet är att förbättra vården för personer med skadligt bruk och beroende. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Andrea Johansson Capusan
andrea.johansson.capusan@liu.se
Johansson Capusans forskargrupps projekt - Linköpings universitet

Projekt 5: Nya behandlingsalternativ vid opioidberoende

Opioidberoende orsakar flest narkotikarelaterade dödsfall i världen. Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) med buprenorfin eller metadon är effektiv, men tillgången i Sverige är fortfarande begränsad. De nya långtidsverkande buprenorfininjektionerna kan öka tillgången till vård. Med hjälp av regionala och nationella registerdata studerar vi hur dessa behandlingar påverkar sjukvårdskonsumtion, vårdkostnader och rehabilitering. Syftet är att stärka vårdens möjligheter att ge effektiv och tillgänglig behandling vid opioidberoende. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Andrea Johansson Capusan
andrea.johansson.capusan@liu.se
Johansson Capusans forskargrupps projekt - Linköpings universitet

Project 6: Brain and Body in Prolonged Grief Disorder

Losing someone can feel like losing a part of oneself. Do we need others to be ourselves? What happens to the self when we lose a loved one? This study investigates what happens in people with prolonged or complicated grief with regard to neural processing, behavioral and physiological measures: you could evaluate brain activity, inflammatory and stress markers in blood, behavior, or questionnaires. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Rebecca Böhme
rebecca.böhme@liu.se
Böhmes forskargrupp - Linköpings universitet

Projekt 7: Self-other-distinction and the sense of self

In this study, we evaluate how the brain differentiates between self and other. This is an important mechanism that is affected in many psychiatric conditions, like autism and schizophrenia. You can evaluate brain data and relate them to different questionnaires about the participant’s behavior or emotional states or to demographic variables like age. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Rebecca Böhme
rebecca.böhme@liu.se
Böhmes forskargrupp - Linköpings universitet

Projekt 8: Inside out – the lateral septum in alcohol and drug use disorder

What does an onion have in common with one of our favourite brain structures? The lateral septum is, much like an onion, assembled in an inside-out, layer-like fashion. This brain region is a hub that integrates sensory and contextual information, to control affective behaviour. In this project, we are using rat models to study the role of the lateral septum in alcohol and drug use disorder. As a prospective internship student, you would be involved in behavioural testing of rats, brain sectioning, immunohistochemistry and microscopy. Prior lab experience is nice, but the most important thing is that you are a curious and motivated team player, and eager to learn. If this sparks your interest, please contact esther.visser@liu.se (2025-11-03)

Kontaktperson:
Markus Heilig, markus.heilig@liu.se
Esther Visser, esther.visser@liu.se
Heiligs labb för translationell psykiatri: preklinisk forskargrupp - Linköpings universitet

Projekt 9: From circuits to behavior: the role of the amygdala on drug abuse

Drug addiction is a worldwide leading cause of burden, leading individuals to uncontrolled use of addictive drugs, choice of addictive drugs over natural rewards, and continued use despite adverse consequences (thereby referred as compulsivity). Preclinic research models have generally not incorporated these key features of the clinical condition to discover novel therapeutic targets. In a typical drug self-administration experiment, virtually all rats rapidly and consistently learn to press a lever to receive a reinforcer; however, in human conditions only a minority of the individuals exposed to drug of abuse will eventually transit from occasional use to addiction. Early stages of drug use are mainly mediated by positive reinforcement, which is known to be dependent on the function of the mesolimbic dopamine (DA) system. However, long-term hyperactivation of this system generates plastic changes in several neural circuits. Thus, in later stages of addiction, seek and consume of drug of abuse become primarily driven by the attempt of the individual of relieving from the aversive-like affective state (negative reinforcement) that emerge in the absence of the drug of abuse. Converging line of evidence point out the central nucleus of the amygdala (CeA) as a major regulator of negative reinforcement in the context of drug abuse. Combining behavioral studies (self-administration rat models) with new advanced tools, such as optogenetic methods, we will dissect specific amygdala neuronal circuits, and we will investigate their role in modulating negative reinforcement. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Markus Heilig, markus.heilig@liu.se
Michele Petrella, michele.petrella@liu.se
Heiligs labb för translationell psykiatri: preklinisk forskargrupp - Linköpings universitet

Projekt 10: Operant alcohol self-administration in rat models of alcohol dependence and withdrawal with the focus on the alcohol vapor model.

The combination of models of alcohol withdrawal and dependence with operant self-administration constitutes an excellent tool to investigate the neurobiology of alcohol addiction. In this study, the student will get familiar with models of alcohol addiction-like behavior in rats, involving chronic exposure to vaporized alcohol and protocols of operant self-administration. The student may perform immune-enzymatic assays for blood alcohol concentration in plasma samples. The project is suitable for students who are interested in investigating the functional roles of various systems implicated in stress and reward in the context of alcohol dependence. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Markus Heilig, markus.heilig@liu.se
Tanya Kardash, Tetiana.kardash@liu.se
Heiligs labb för translationell psykiatri: preklinisk forskargrupp - Linköpings universitet

Project 11: Investigating the Brain Circuitry Associated with Alcohol Addiction

Alcohol addiction is a major contributor to the global disease burden. Continued drug use despite negative consequences—referred to as compulsive use—is a key hallmark of alcohol use disorder (AUD). This behavior can be modeled in rats using paradigms such as foot-shock–punished self-administration, which assess aversion-resistant drug intake.
In a recent study from our lab, we identified a neuronal ensemble within the central amygdala that promotes compulsive alcohol consumption. We now aim to further characterize the brain circuits through which this neuronal population drives such behavior. The student will participate in behavioral experiments (e.g., alcohol self-administration) and conduct molecular analyses, including immunohistochemistry. This project is well suited for students interested in understanding how the brain influences—and is influenced by—behavior. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Estelle Barbier
estelle.barbier@liu.se
Barbiers forskargrupp - Linköpings universitet

Project 12: Investigating the Molecular Mechanisms Associated with Observational Fear

Observing others in fear or pain is a form of psychosocial stress which in humans can lead to psychiatric disorders such as anxiety disorders. Here, using an animal model of observational fear, we aim to identify the molecular mechanisms and brain circuits involved in fear learning through peer observation. Here the student will participate in behavioral testing (observational fear and anxiety like behavior testing). The student will also perform molecular analysis using for example real-time PCR and immunohistochemistry. This project is suitable for students who want to learn more about how the brain is affected and/or affects behavior. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Estelle Barbier
estelle.barbier@liu.se
Barbiers forskargrupp - Linköpings universitet

Project 13: Investigating the neurocircuitry of opioid relapse

The main challenge in opioid addiction treatment is high relapse rates. To date, most preclinical studies of opioid relapse are limited and have used animal models in which the abstinence period prior to relapse testing is forced. In contrast, abstinence in humans is often self-imposed because the adverse effects of using the drug outweigh the drug’s rewarding effects. Here, we will use an animal model of relapse after voluntary abstinence due to adverse consequences of drug seeking to identify the molecular mechanisms and brain circuits involved in opioid relapse. The student will participate in behavioral testing as well as learn to perform other techniques such as brain imaging, immunohistochemistry, or in situ hybridization. This project is ideal for students interested in exploring the relationship between the brain and behavior. (2025-11-03)

Kontaktperson:
Ida Fredriksson
ida.fredriksson@liu.se
Fredrikssons forskargrupp - Linköpings universitet

Project 14: Brain Circuits of Emotional States

How do brain circuits shape emotions? Why do some individuals thrive under stress while others develop vulnerability to psychiatric disorders? How do previous experiences or hormonal states influence this balance?
In this project, you will investigate how genetically defined brain networks encode emotional states and adapt to stress and neuromodulators (including hormenes, such as estradiol). Using intersectional viral strategies, optogenetics, and fiber photometry, you will label, image, and manipulate neurons in freely moving mice. You will also learn computational tools for behavioral analysis (DeepLabCut) and whole-brain registration for anatomical mapping. This hands-on project explores causal circuit mechanisms underlying emotion and mental health. (2 positions available) (2025-11-03)

Daniela Calvigioni
daniela.calvigioni@liu.se
More about Calvigioni lab: https://www.calvigionilab.org/

Projekt 1

The primary aim is to analyze genital microbiome before and after the treatment (topical corticosteroids or topical calcineurin inhibitors or circumcision) in both male and female patients diagnosed with genital LSc as well as to analyze genital microbiome in healthy (non-genital LSc) controls in order to find a marker for resistant cases leading to severe disease with risk to develop penile and vulvar cancer.
(2025-08-28)

Kontaktperson:
Sandra Jerkovic Gulin, PhD
Länssjukhuset Ryhov, Hudkliniken
sandra.jerkovicgulin@rjl.se  

Långvarig smärta och nutrition: att forska på mekanism och intervention

Våra studier syftar till att erbjuda skräddarsydd smärtrehabilitering för smärtpatienter. Inom smärtrehabilitering är nutrition relativ en nytänkt intervention som har möjlighet att påverka smärta. Läs gärna en kort beskrivning om forskningsområdet Pain and nutrition - Linköping University och hör av dig vid forskningsintresse.

Hos oss har ni möjligheter att pröva olika delar i forskning (från provinsamling och datainsamling, dataanalys, till att designa och utveckla dina egna forskningsidéer) med stöd av handledning.

För dig som är intresserad av e-hälsa har vi en påbörjad studie att utveckla e-hälsoverktyg för att stödja patienter att följa kostrådgivning. I detta projekt, har du möjligt att testa såväl kvantitativa som kvalitativa forskningsmetoder. Du kan få uppdrag exempelvis att intervjua forskningspersoner, skapa information i e-hälsoverktyget, testa och redigera funktioner tillsammans med IT ingenjör från LiU tekniska fakulteten, etc.
För dig som är intresserad av att pröva provanalys i vår smärtlabb, har vi förankring till PAINOMICS® laboratoriet (https://liu.se/forskning/painomics) för analys av olika biomarkörer associerade till smärtkaraktär och rehabiliteringsresultat.

Studentens närvaro i forskargruppen krävs inte, förutom specifika momenten med studiesyfte, exempelvis möten med forskningspersoner, auskultationer med forskarassistenter, och labotoriska aktiviteter i PAINOMICS®lab. 2024-11-18

Kontaktperson:
Huan-Ji Dong
Linköpings Universitet
huanji.dong@liu.se 

Inga projekt just nu.

Projekt 1: Fästingburna infektioner - epidemiologi, klinik och diagnostik

Vår forskargrupp är verksam i Linköping och i Jönköping och vi arbetar med olika aspekter av fästingburna infektioner såsom borrelios, TBE och andra mindre välkända infektioner. Vi kan erbjuda olika typer av projekt inom detta spännande och till stor del outforskade område. Till exempel kan ditt projekt handla om att kartlägga förekomst av en viss mikroorganism i insamlade fästingar, att analysera blodprov från fästingbitna personer och koppla fynden till vilka symtom de rapporterat, eller att typa borreliabakterier från kliniska sjukdomsfall. Projekten kräver studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2025-08-28)

Kontaktperson:
Anna J Henningsson, adj. biträdande professor
anna.jonsson.henningsson@rjl.se 
Peter Wilhelmsson, docent
peter.wilhelmsson@liu.se 
Malin Lager, disputerad biomedicinsk analytiker
malin.lager@rjl.se 
Linköpings universitet och Laboratoriemedicin, Region Jönköpings län

Projekt 2: SWETICK– prospektiv multicenterstudie om fästingburna sjukdomar i Sverige

SWEtick är en prospektiv multicenterstudie om nya, mindre kända fästingburna infektioner, som startade i Sydöstra sjukvårdsregionen 2023. Studien inkluderar barn och vuxna med misstänkt fästingburen infektion.

Bakgrund
Fästingar sprider mikroorganismer som kan orsaka sjukdom hos människa. Borreliabakterier och TBE-virus är de mest kända i sydöstra Sverige. Mindre kända fästingburna bakterier som förekommer i Sverige är bl.a. Spiroplasma-arter, Neoehrlichia mikurensis och Borrelia miyamotoi. Dessa klassas som sk. "emerging tick-borne diseases" (eTBD; nya fästingburna infektioner), eftersom sjukdom hos människa rapporteras allt oftare och de ökar p.g.a. klimatförändringar och spridning av fästingar till nya områden. Allvarliga symtom och komplikationer kan uppstå, särskilt hos individer med nedsatt immunförsvar. Samtidigt är kunskapen om sjukdomsförlopp, diagnostik och behandling av eTBD i Sverige än så länge begränsad. För att öka uppmärksamheten om eTBD, förebygga svår sjukdom, och tillhandahålla effektiv vård, initierar vi SWEtick-studien som inkluderar barn och vuxna med misstänkt fästingburen infektion i sydöstra Sverige. Målet är att så småningom utforma rekommendationer för snabb diagnostik, behandling och uppföljning av eTBD.

Syfte
Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om eTBD hos barn och vuxna i sydöstra Sverige, ett fästingrikt område med hög incidens av TBE och borrelios, med avseende på epidemiologi och sjukdomsförlopp samt utveckla, validera och tillgängliggöra sammanhållna diagnostiska metoder.

Studiedesign
SWEtick är en prospektiv multicenterstudie (observationsstudie) om nya, mindre kända fästingburna infektioner som startade 2023 och beräknas pågå till och med 2030. Inklusion sker inledningsvis vid Infektionsklinikerna samt Barn- och ungdomsklinikerna i Region Östergötland, Region Jönköpings län respektive Region Kalmar län. Vår målsättning är att inkludera upp till 500 individer som utreds för fästingburen infektion.

Metod och analys
Vuxna och barn >1 år som utreds för misstänkt fästingburen infektion kan tillfrågas om de vill delta i SWEtick-studien. De som tackar ja får lämna prover till studien och fylla i frågeformulär i samband med inklusionen samt efter en månad, tre månader och sex månader.
Med hjälp av molekylärbiologiska och serologiska metoder analyseras proverna med avseende på olika fästingburna agens, såsom tex Borrelia burgdorferi sensu lato, TBE-virus, Anaplasma phagocytophilum, Spiroplasma ixodetis, Rickettsia helvetica, Neoehrlichia mikurensis, Borrelia miyamotoi och Babesia-arter. Studieproverna kommer också att analyseras för att kartlägga olika delar av immunförsvaret på gennivå (polymorfismer/varianter i immunrelaterade gener, epigenetiska variationer), proteinnivå (tex cytokin- och kemokinanalyser) och cellnivå (tex T- och B-celler)

Studentprojekt
Lämpliga områden för studentprojekt är sammanställa longitudinella kliniska data i RedCap, livskvalitetsenkäter EQ-5D5L, analysera antikroppar, bakterie-DNA i patientmaterial samt cytokinanalyser mm. Det finns möjlighet att arbeta på plats i Kalmar, Jönköping och Norrköping/Linköping. 

(2025-08-28)

Läs mer på: SWEtick-studien - Linköpings universitet (liu.se)

Kontaktpersoner:
Johanna Sjöwall
johanna.sjowall@liu.se

Projekt 1:

Etikansökan gäller för olika cancerdiagnoser och tanken är att det ska genomföras fyra olika examensarbeten (en student för varje diagnos, inte samtidigt utan under fyra års period). För fyra olika cancerdiagnoser. Det sägs att ärftlighet förekommer hos 5-10 % av fallen. Och hos de familjer som finns en mutation är inte alla som insjuknat, bärare av mutationen.

Det som ska göras är att kartlägga 15 familjer med mutation och 30 familjer utan påvisad mutation och se förekomsten av cancer och få en numerisk skillnad (statistiskt kanske inte blir det, eftersom det är litet material men bra att undersöka), diskutera detta med hjälp av litteratur och komma fram till någon slutsats om vad som gör att flera insjuknar utan mutation inom samma släkt och hur ser ut för de familjerna med icke mutation i undersökta gener. (2025-08-28)

Kontaktperson:
Delmy Oliva
Specialistsjuksköterska inom onkologi, PhD
Onkologmottagningen/Onkogenetiska mottagningen
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Delmy.Oliva@rjl.se

Projekt 1: Våld mot äldre personer

På LiU bedrivs flera projekt som handlar om våld och övergrepp mot äldre personer. Läs gärna mer på respektive projektwebsida: REAGERA-Demens, REAGERA utbildningsintervention och APPEAL. Inom ramen för de olika projekten undersöker vi erfarenhet av våld både bland äldre personer själva, anhöriga och personal. Det huvudsakliga fokuset är dock på hur vården och äldreomsorgen kan bli bättre på att uppmärksamma och hjälpa äldre personer som är utsatta för olika typer av våld och övergrepp. Inom samtliga projekt används mixad metod, dvs vi har både kvalitativa och kvantitativa delprojekt och det finns en möjlighet att göra sitt K8 arbete med flera olika inriktningar. Hör gärna av dig till projektledaren för en diskussion om vad som är möjligt just den termin då du ska skriva uppsats! (2025-08-28)

Kontaktperson:
Johanna Simmons, överläkare och docent i geriatrik
johanna.simmons@liu.se 

Projekt 2: Smärta bland äldre är lidande

Vi har ett pågående projekt som kartlägger smärta och användning av smärtläkemedel bland de svårt sjuka äldre. Vi följer även upp resultat av rehabiliteringsinsatser. Hos oss kan du praktisera forskningsmetoder som datainläsning, datatolkning och olika typer av dataanalys för att testa dina hypoteser. Du kommer att fördjupa din kliniska kunskap parallellt med vetenskapliga arbetet. I denna process hoppas vi att du upplever att klinisk forskning känns både intressant och meningsfullt. Projektet kräver studentens fysiska närvaro i forskargruppen vid några tillfällen. (2022-10-20)

Kontaktperson:
Huan-Ji Dong
Linköpings universitet
huanji.dong@liu.se 

Projekt 1: A rapid, non-invasive, Clinical surveillance for CachExia, Sarcopenia, portal hypertenSion and hepatocellular carcinoma in End-Stage Liver Disease (ACCESS-ESLD)

ACCESS-ESLD-studien är en prospektiv kohortstudie där vi bland annat studerar förekomst av muskelförtvining (sarkopeni), leverrelaterad förändrad hemodynamik (portal hypertension) och förekomsten av levercancer (hepatocellulär cancer) i relation till sjukdomsprogress hos patienter med avancerad leversjukdom (levercirros). Målet är att inkludera 100 patienter som genomgår magnetkameraundersökning var 6:e månad under två års tid. (2023-09-22)

Kontaktperson:
Mattias Ekstedt, Bitr. professor, proprefekt
HMV, Linköpings universitet
mattias.ekstedt@liu.se 

Projekt 2: Evaluating Prevalence and Severity Of NAFLD In Primary care (EPSONIP).

EPSONIP är en longitudinell kohortstudie av patienter med typ 2 diabetes rekryterade från primärvården i Östergötland. 400 patienter är planerade att inkluderas och undersökas vid två tillfällen med 3 år emellan. Undersökningen kommer bestå av MR lever (för fett, inflammation och fibros), MR helkropp (kroppssammansättning) och MR hjärta. Utöver den radiologiska utredning tillkommer även blodprovstagning, bedömning av livskvalitet samt fysisk aktivitet och antropometrisk data. (2023-09-22)

Kontaktperson:
Mattias Ekstedt, Bitr. professor, proprefekt
HMV, Linköpings universitet
mattias.ekstedt@liu.se 

Projekt 3: Lever-MR data med frågeställningar kring NAFLD, NASH och fibros

Vi är delaktiga i ett antal studier där vi samlar in leverrelaterad data från magnetresonanstomografi (MRT) hos typ 2-diabetes patienter eller patienter med misstänkt leverfibros. Vi är intresserade av olika frågeställningar kring hur till exempel fett och inflammation i levern är kopplat till det metabola syndromet och hur detta kan avbildas och kvantifieras med MRT. (2025-09-03)

Kontaktpersoner:
Nils Dahlström
nils.dahlstrom@liu.se 
Peter Lundberg
peter.lundberg@liu.se 

Projekt: Hemostas, blödning och organfunktion vid hjärtkirurgi

Bakgrund: Hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskin är förknippat med blödningsproblem. En bidragande orsak är koagulationsrubbningar och trombocytdysfunktion. Orsaken till trombocytdysfunktionen är inte helt klarlagd, men flera faktorer såsom exposition för kroppsfrämmande ytor i hjärt-lungmaskinen, farmakologisk påverkan, hemodilution eller hypotermi bidrar. Den postoperativa blödningsproblematiken medför risker och lidande för patienten samt förlängd vårdtid och kostnad. I tidigare studier (inkluderande flera tidigare studentarbeten) har vi studerat förändringar i trombocytfunktion och koagulationsförmåga perioperativt. Fortsatta arbeten har även inbegripit studier av koagulationsstörningar i relation till användning av hjärt-lungmaskin och ECMO-behandling. Ytterligare utvärdering av påverkan på organfunktioner och utveckling av organsvikt planeras också.

Syfte och utförande: Att mer detaljerat beskriva förändringar i trombocytfunktionen, koagulation, endotelfunktion och organfunktion hos patienter som genomgår hjärtoperation med hjärt- lungmaskin. Studenten får ansvara för en mindre del av projektet, inkluderande att följa patienter genom det perioperativa förloppet, medverka vid provtagning, registrera fysiologiska och andra kliniska variabler, utföra delar av analysarbetet, sammanställa och analysera data.. (2025-09-01)

Kontaktpersoner:
Sören Berg
ÖL, Thorax-kärlkliniken, US
soren.berg@regionostergotland.se 
Mattias Törnudd
ÖL, Thorax-kärlkliniken, US
mattias.tornudd@regionostergotland.se 

Projekt: Epigenetiska förändringar i munslemhinna och perifert blod vid tuberkulos

Vi gör en prospektiv studie i Eldoret, Kenya, där vi samlar in munsvabb- och blodprover från patienter med lungtuberkulos. Vi analyserar DNA metyleringsmönstret från proverna innan, under och efter tuberkulosbehandling för att identifiera epigenetiska förändringar vid tuberkulossjukdom och vid tillfrisknande. (2023-09-25)

Kontaktperson:
Isabelle Öhrnberg, MD I PhD student, BKV, LiU
isabelle.ohrnberg@liu.se

Projekt 1:

Gen- och proteinprofiler i enteroider från CVID patienter med gastrointestinala symptom. (2022-10-31)

Kontaktperson:
Åsa Nilsdotter-Augustinsson, Universitetslektor, BKV
asa.nilsdotter-augustinsson@liu.se  
Johan Nordgren, BKV
johan.nordgren@liu.se 
Marie Hagbom, BKV
marie.hagbom@liu.se

Projekt 2: Variabel immunbrist – kartläggning av bakomliggande mekanismer, behandling och koppling till lymfom

I ett samarbete mellan klinisk immunologi, infektionsmedicin och hematologi bedriver vi forskning om medfödda immunbristsjukdomar. Vårt övergripande syfte är att förstå underliggande sjukdomsmekanismer och orsaker till allvarliga komplikationer vid medfödd immunbristsjukdom. Variabel immunbrist är den vanligaste formen av medfödd immunbristsjukdoms om kännetecknas av brist på antikroppar. Tillståndet kan yttra sig mycket olika och leder till ökad infektionskänslighet men också till ökad inflammation och autoimmun sjukdom. Variabel immunbrist ökar också risken att drabbas av hematologisk cancer. Ökad kunskap om de bakomliggande mekanismerna är en förutsättning för bättre behandling och omhändertagande av patienter med variabel immunbrist och andra medfödda immunbristsjukdomar som kännetecknas av brist på antikroppar. Vi har flera pågående projekt. Vid samtliga projekt förväntas aktiv närvaro på plats i forskningsgruppen med placering i Linköping. Delar av databearbetning och analys kan utföras på distans.

Exempel på projekt:

Bidrar försämrad funktion hos NK-celler till infektionskänsligheten vid variabel immunbrist?
- Projektet omfattar enklare funktionella tester samt insamling och analys av data med flödescytometri som kopplas till patientens kliniska symtom.

Vaccinsvar hos patienter med variabel immunbrist
- Projektet omfattar analys av data som samlats in med flödescytometri och kopplas till patienternas kliniska symtom.

I vilken grad påverkar polymorfismer i Fc-gamma-receptorer behovet av immunglobulinsubstitution vid medfödd antikroppsbrist.
- Projektet omfattar analys av data där förekomst av olika polymorfismer kopplas till patienternas kliniska symtom och behov av immunglobuliner.

I vilken grad påverkar medfödd immunbristsjukdom hos nära släktingar risken att drabbas av Hodgkins lymfom
- Projektet omfattar analys av populationsdata och är ett samarbete mellan forskare inom immunologi, infektionsmedicin, hematologi och epidemiologi

Kontaktpersoner immunbristgruppen Sydöstra sjukvårdsregionen:

Åsa Nilsdotter, Infektionsmedicin, ViN
Avdelningen för infektion och inflammation, BKV, LiU
asa.nilsdotter-augustinsson@liu.se

Sofia Nyström, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, US
Avdelningen för infektion och inflammation, BKV, LiU
sofia.c.nystrom@liu.se

Tuberkulosprojekt inom infektionsmedicin och klinisk mikrobiologi:

Allmän information

Inom infektionsmedicin och klinisk mikrobiologi driver vår forskningsgrupp en rad kliniska projekt som syftar till att förbättra diagnostik, klinisk handläggning och behandling vid tuberkulos och andra mykobakterieinfektioner. Inom samtliga tuberkulosprojekt finns möjlighet att delta vid tuberkulosmottagning (Linköping och Kalmar) och/eller vid mikrobiologisk diagnostik (Linköping) parallellt med K8-arbetet. Vid samtliga projekt behövs studentens aktiva närvaro i forskningsgruppen även om viss del av analys och databearbetning kan utföras på annan plats. Översikt av forskningsgruppen: https://liu.se/forskning/individualiserad-behandling-och-diagnostik-vid-tuberkulos

Kontakta i första hand forskningsgruppen på TuberkulosstudieInfektklinMC@regionostergotland.se med kopia till thomas.schon@liu.se så ordnar vi så att en lämplig handledare inom forskningsgruppen träffar er för vidare diskussion. (2025-08-28)

Exempel på projekt:

Hur kan digital lungröntgen-bedömning (CAD CXR) med artificiell intelligens vara till stöd vid lungtuberkulos?

För samtliga delprojekt nedan: Inscanning och analys av digitaliserade lungröntgenbilder. Kan utföras antingen i Kalmar eller Linköping.
Kontaktpersoner/handledare: Thomas Schön (RKL/LiU), Daniel Augustinsson (RÖ/ViN) och Katarina Niward (RÖ)

Hur korrelerar tid till positiv odling som mått på bakteriebörda till klinisk relevans och behandlingsutfall vid tuberkulos och icke-tuberkulösa mykobakterieinfektioner?

Registerstudie (data mestadels insamlade, komplettering via mikrobiologen i Linköping). Kan utföras antingen i Kalmar eller Linköping. Uppstart i Linköping under en vecka.
Kontaktpersoner/handledare: Thomas Schön (RKL/LiU), Martina Sönnerbrandt (RÖ/US) och Katarina Niward (RÖ)

Hur har tuberkulosscreening av gravida påverkat antal kliniska fall inom region Kalmar respektive region Östergötland?

Registerstudie (data ej insamlade men kräver inte journalaccess). Godkänd etikansökan. Kvalitetsuppföljningsprojekt där man också får möjlighet att delta i mottagning vid respektive tuberkulosenhet. Gärna samtidigt en K8-student från Kalmar respektive Östergötland. Kontaktpersoner/handledare: Jakob Paues (RÖ) och Thomas Schön (RKL/LiU)

Hur stor andel av nära kontakter till patienter med aktiv lungtuberkulos blir smittade och utvecklar aktiv sjukdom i region Kalmar respektive region Östergötland och kan analys av metyleringsmönster från munsvabbprov bättre förutsäga vilka som riskerar att bli sjuka?

Registerstudie (data ej insamlade men kräver inte journalaccess). Kvalitetsuppföljningsprojekt och prospektiv smittspårningsstudie där man också får möjlighet att delta i mottagning vid respektive tuberkulosenhet. Gärna samtidigt en K8-student från Kalmar respektive Östergötland. Kontaktpersoner/handledare: Jakob Paues (RÖ), Thomas Schön (RKL/LiU) och Martina Sönnerbrandt (RÖ/US).

Utveckling av en metod för minsta inhiberbara koncentration (MIC) för mykobakterier – kan det utföras på frysta mikrotiterplattor?

Laborativt projekt med avirulenta mykobakterier och många praktiska moment under handledning (Klinisk mikrobiologi i Linköping).
Kontaktpersoner/handledare: Volda Gabro (RÖ) och Thomas Schön (RKL/LiU)

Projekt 1:Kardiovaskulära vetenskaper

Vi undersöker uttrycket av aterosklerotisk placksjukdom i carotis-bifurkationen med hjälp av avancerade magnetkamera-metoder. Magnetkamerabilder som beskriver hemodynamik inklusive shear stress på kärlväggen och bilder som beskriver plackinnehåll tas fram i samarbete med forskare på CMIV. Projektarbetet innefattar bildanalys varvid kärlvägg och plackets avgränsning i bilderna definieras. Detta kommer användas för att undersöka hemodynamik, plackinnehåll och dess inbördes relation i en fall-kontroll-studie av 300 individer med plack i halskärlen och 300 kontroller utan plack. Samtliga studiedeltagare har ingått i SCAPIS-studien och vi har därför även tillgång till en stor mängd annan klinisk data för dessa individer, vilket till exempel kan användas för att förbättra riskprofilbedömning för carotis-plack. (2025-08-28)

Kontaktperson:
Petter Dyverfeldt, Docent, CMIV och Enheten för kardiovaskulära vetenskaper, LiU
petter.dyverfeldt@liu.se

Projekt 2: LVAD

Antalet patienter med LVAD ökar globalt på grund av bristen på hjärttransplantationer. Även om en LVAD kan förlänga livet, är patienternas livskvalitet ofta begränsad. För att förbättra deras välbefinnande är det viktigt att kunna bedöma livskvaliteten på ett effektivt sätt. För närvarande saknas dock en giltig och tillförlitlig skala för detta ändamål.
Syftet med vårt projekt är att utveckla en svensk version av en livskvalitetsskala för patienter som har genomgått implantation av en vänsterkammarassist (LVAD).
Din huvudsakliga roll kommer att vara att bistå vid datainsamling genom patientintervjuer och enkätundersökning. Genom att delta får du möjlighet att möta LVAD-patienter och fördjupa dina kunskaper om hjärtkirurgi.
(2025-04-01)

Kontaktperson:
Naoko Perkiö Kato
naoko.perkio.kato@liu.se

Projekt 1: Kirurgiskt behandling av obesitas

Obesitas är en folksjukdom med ökande incidens, både hos barn och vuxna. Bariatrisk kirurgi eller obesitaskirurgi är en typ av behandling med goda långtidsresultat avseende beständig viktnedgång och effekt på obesitasrelaterad komorbiditet.
I vår multidisciplinära forskargrupp undersöker vi effekter avseende t ex hur fettfördelning i kroppen påverkas av kirurgin, hur patienterna äter efter att ha genomgått obesitaskirurgi, förebyggande av bristsjukdomar, följsamhet till vitamin och mineraltillskott och komplikationer till kirurgi. Vi använder både kvantitativa (t ex registerstudier) och kvalitativa (t ex intervjustudier) forskningsmetoder. (2025-08-28)

Studentprojekten vänder sig i första hand till studenter från studieort Norrköping.

Kontaktpersoner:
Ellen Andersson, Överläkare/docent/adj lektor
Linköpings universitet
Region Östergötland, Kirurgiska kliniken, Norrköping
ellen.andersson@regionostergotland.se

Kristina Spetz. Leg klinisk apotekare/med dr
Forskningssamordnare vid Obesitaskirurgiska forskningteamet vid kirurgiska kliniken i Norrköping/Linköpings unviersitet
kristina.spetz@regionostergotland.se

Projekt 2: Handkirurgi - på nervskador och nervrelaterade sjukdomstillstånd

Påverkan på någon av nerverna i övre extremiteten kan ge stort funktionsbortfall med nedsatt känsel och motorik samt svår smärta. Forskningen syftar till att studera tillstånd relaterade till perifera nerver såsom: nervinklämningar, nervskador, neurom, nervtumörer och neurogen smärta. Projektet berör bland annat patofysiologi, epidemiologi, utredning av specifik diagnos, patientens upplevelse och resultatet av behandling/kirurgi. Inom forskargruppen finns flera olika studier med olika inriktningar. (2025-08-28)

Kontaktperson:
Erika Nyman, Överläkare och docent i handkirurgi
Hand- och plastikkirurgiska kliniken med brännskadevård
erika.nyman@regionostergotland.se 

Projekt 3:

Hur påverkar metafysärt förankrade axelprotes det kliniska och radiologiska resultatet vid axelproteskirurgi. Metafysärt förankrade axelproteser med eliminering av stammen och tillit till metafysär fixering introducerades i Frankrike år 2004 (TESS, Zimmer Biomet) och har använts i Sverige sedan 2007. Målet var att undvika stam-relaterade komplikationer, och mindre benförlust. Metafysärt förankrade axelproteser har andra potentiella fördelar, inklusive lättare protesplacering oavsett diafys deformitet och möjligheten att återställa axelnsanatomi Idag finns det åtminstone fem implantat på världsmarknaden och totalt antal nästan 10000 implantat har använts sedan 2004. Målsättning och syfte 1. Att studera skillnaden i axelanatomi återställning vid användning av olika typer av metafysärt förankrade axelprotes. 2. Att studera protesöverlevnad, revisionsfrekvens och prediktiva risk faktorer för protesrevision av metafysärt förankrade axelprotes i Svenska Axel Registret (SSAS). 3. Att studera benremodellering (benresorption och stress shielding) vid användning av metafysärt förankrade axelprotes och dess effekt på det kliniska utfallet. (2024-04-24)

Kontaktperson:
Bakir Kadum, PhD/Med dr
BKV, LiU/Ortopedkliniken-Ryhov
bakir.kadum@liu.se 

Projekt 4: Klinik och biomekanik vid axelproteskirurgi

Vid proteskirurgi i axeln anses den anatomiska rekonstruktionen vara viktig för att återställa axelledsfunktionen. Axelprotesoperation påverkar axelns biomekanik inklusive mjukdelsspänningen och ledens hävarm. Detta kan ge upphov till nedsatt muskelstyrka och rörelseomfång. Stelhet men även instabilitet i den opererade leden påverkas om spänningen i de omgivande mjukdelarna är för stor eller för liten. Målsättning och syfte 1. Att studera skillnaden i axelanatomi återställning vid användning av olika typer av axelproteser. 2. Att studera protesöverlevnad, revisionsfrekvens och prediktiva risk faktorer för protesrevision. Material Patienter som opererats med axelproteser i Region Jönköping sedan 1996 ska inkluderas.(2024-04-24)

Kontaktperson:
Bakir Kadum, PhD/Med dr
BKV, LiU/Ortopedkliniken-Ryhov
bakir.kadum@liu.se 

Projekt 5: Axel och armbågskirurgi

Kliniska och radiologiska resultat av axelkirurgi. (2024-04-24)

Kontaktperson:
Bakir Kadum, PhD/Med dr
BKV, LiU/Ortopedkliniken-Ryhov
bakir.kadum17@gmail.com 

Projekt 1: Varför är det viktigt med en balanserad mineralomsättning?

Normal mineralisering i kroppen ger både ett starkt skelett och en normal mineralbalans (kalcium och fosfat) i cirkulationen. Störningar i mineralbalansen gör skelettet skört och ökar risken för frakturer, men kan också ge upphov till förkalkningar i mjuka vävnader som till exempel blodkärl (s.k. vaskulär kalcifiering). Detta är vanligt förekommande hos patienter med kronisk njursjukdom eller hög ålder vilket kan orsaka hjärtkärlsjukdomar och ökad mortalitetsrisk. Då allt fler individer diagnostiseras med njursjukdom, och vi lever allt längre, så är detta ett växande folkhälsoproblem. Det är känt att den patologiska förkalkningsprocessen i kärlen har många likheter med den normala mineraliseringen i skelettet, men det är mycket kring sjukdomsmekanismerna som fortfarande är okänt. Vi vill bidra med ny kunskap till mineraliseringsprocessen, både i skelettet och i förkalkning av blodkärl, genom att studera proteiner/enzymer som potentiella biomarkörer och terapeutiska måltavlor i experimentella, translationella och kliniska studier.
Projektet kräver studentens fysiska närvaro i forskargruppen. (2025-08-28)
​
Kontaktpersoner:
Per Magnusson
per.magnusson@regionostergotland.se 
Diana Atanasova
diana.atanasova@regionostergotland.se 

Projekt 2: Primär immunologisk trombocytopeni (ITP)

Primär immunologisk trombocytopeni (ITP) är en autoimmun sjukdom med låga trombocytnivåer och ökad blödnings- och trombosrisk. Sjukdomsmekanismen är dåligt studerad men involverar antikroppsinbindning och förkortad trombocytöverlevnad. Det finns inget test som bekräftar ITP eller vägleder behandlingen. Projektet syftar till att utveckla ett sådant test. För att identifiera ITP-relaterade förändringar kommer vi att använda bildflödescytometri – kvantitativ morfologisk analys av celler i flöde – och noga karakterisera skillnader hos trombocytpopulationer från friska och ITP-patienter.
Projektet förutsätter ett intresse för sjukdomsmekanismer och laborativt arbete och kräver närvaro av studenten i Linköping.

Kontaktperson:
Amanda Welin, Docent, ST-läkare
amanda.welin@liu.se

Inga projekt just nu.

Projekt 1:

Utvecklingsarbete av ny metod för att mäta vävnadsperfusion i fötter samband med utredning och behandling av kritisk ischemi. Arbetet sker i samarbete med klin fys Linköping och medicinsk teknik i Linköping. Arbetet innebär att lära sig tekniken och assistera vid mätningar på lab och och vid kärlinterventioner. Sammanställa och analysera data. (2023-03-08)

Kontaktperson:
Håkan Pärsson
hakan.parsson@liu.se

Projekt 2:

Icke-signifikanta carotisstenoser verifierade med carotisduplex inom region Östergötland och utfall med map neurologiska och kardiovaskulära event över tio års tid. Projektet innebära retrospektiv journalgranskning. Hör av er om ni önskar mer detaljerad och kompletterande info. (2025-08-28) 

Kontaktperson:
Linda Bilos
linda.bilos@regionostergotland.se