Sara Olsson, civilingenjörsstudent, gjorde sitt första masterår på Stanford University.Det var under det fjärde året som civilingenjörsstudent som Sara Olsson var på Stanford University för utbytesstudier.
- Det var häftigt. Allt kändes levande och up to date. Flera föreläsare var världsledande inom sina områden och jag fick ta del av det senaste på många sätt.
I kursen ”Animation and Simulation” handlade en uppgift om att simulera snö.
- Då kunde examinatorn som samtidigt jobbade för Pixar säga: inför den här föreläsningen pratade jag med min kollega som var med och gjorde filmen Frost.
En annan dag hade samma föreläsare med ett citat från John C. Mitchell, som är en känd person inom datavetenskap.
- Citatet var från samma dag som föreläsningen var på. De hade alltså just lunchat ihop.
När världsnyheten om den första bilden på ett svart hål kom var Katie Bouman, en datavetare med inriktning på datorgenererade bilder och en av dem som stod bakom bilden, på campus och föreläste.
- Jag har nog aldrig varit i en mer fullsmockad föreläsningssal.
Att gästföreläsare och branschfolk besökte campus hörde till vanligheterna. Till projektredovisningar var exempelvis ofta en extern jury inbjuden, vilket gjorde att Sara upplevde arbetet mer verklighetsförankrat.
- Att åka på utbytesstudier var ett väldigt bra beslut. Jag har lärt mig massor, blivit nyfiken på forskarvärlden, fått en boost i ta-för-sig-heten och känt på hur det är att jobba med täta deadlines.
Roligt men intensivt Stanfordår
Sara beskriver året som väldigt roligt men intensivt med upp till fem deadlines per vecka. Det höga tempot gjorde att hon lärde sig att släppa iväg sina arbeten när de uppnådde kraven men inte nödvändigtvis var överarbetade, ett arbetssätt som vana studenter introducerade henne till.
Betygen var fördelade utifrån normalkurvan i klassen vilket betydde att alla inte kunde få ett visst betyg. Däremot kunde man få ett bra slutbetyg på en kurs även om något delmoment gick sämre.
- Det var inga strikta betygskrav på så sätt. Och jag kände inte heller att jag behövde ha högsta betygen hela tiden, berättar Sara.
Stanford University, som ligger i Silicon Valley mellan San Francisco och San Jose i Kalifornien, är rankat som nummer två i en lista över de bästa universiteten i världen. Det är också bara två studenter som får chans att via LiU åka på utbyte dit varje år. De utbildningar som konkurrerar om platserna är civilingenjörsprogrammen i datateknik (D), teknisk fysik och elektroteknik (Y) samt elektronikdesign (ED).
- När jag fick höra om möjligheten att tillbringa ett läsår i Stanford bestämde jag mig för att satsa hårt på studierna.
Utbildningen på LiU är tuff emellanåt och det var därför skönt att ha ett mål tyckte Sara.
- Jag triggas av utmaningar så det är nog en stor anledning till att utlandsstudierna blev av.
Sara upplevde att kurserna i Stanford hade överlag lite högre kvalitet än de på LiU.
- Men jag tycker vi har bra kurser på LiU, det var ingen extrem skillnad.
Förberedde sig och satsade hårt
Innan hon åkte hade hon gjort research om kursutbudet och pratat med andra som varit där före henne.
- De första veckorna kunde man gå på många föreläsningar och sedan välja vilka kurser man ville läsa. Jag valde några av de jag hade tänkt ut i förväg, andra var sådana jag hittade på plats. Exempelvis kursen ”Computational video manipulation” hade jag först inte tänkt att läsa, men jag gick på första seminariet och ändrade mig direkt.
Att det var just Stanford som lockade var inte bara för att det var en utmaning.
- Min bror hade pluggat i San Diego innan mig och jag hade varit och hälsat på honom. Då besökte vi även Stanford så jag visste hur det såg ut, och det lockade. Campus är stort med många fina byggnader, mycket grönska, liv och rörelse.
Till andra studenter som vill åka utomlands tipsar hon om att höra sig för i god tid om både betygskrav och söktryck.
- När jag sökte krävdes 3,5 i snitt för att åka överhuvudtaget och 4,7 för just Stanford. Sen beror det på vilka andra som sökt och hur många platser LiU har. I slutändan handlar det också om vilka som håller hårt om sin studiedisciplin, inte vilka som skulle ha bättre förutsättningar på något sätt.
Hon tipsar även om att prata med andra innan man bestämmer sig för vart man vill åka.
- Kanske finns det universitet du inte har hört talas om än. Fundera också på vilket typ av utbyte du själv faktiskt vill ha. Är det en häftig akademisk upplevelse eller en häftig reseupplevelse? Med andra ord: om du vill åka till ett ställe som har högre eller lägre studietempo än här hemma.
Full fart på campus
Hur såg livet utanför studierna ut för Sara då? Jo, trots det höga tempot tog hon sig tid för event och umgänge. Det sociala klimatet var öppet och hon kände sig välkommen överallt.
- Jag hängde mycket med de vänner jag lärde känna. Vi var på fester, stora fotbollsmatcher, åkte till San Francisco, på hajk eller till havet. Vi var ett stort gäng som påbörjade antingen masterprogram eller PhD-program samtidigt, varav de flesta var från Europa eller andra delstater i USA. Jag lärde också känna en del svenskar i området genom exempelvis Nordic Innovation House och Swedish-American Chambers of Commerce (SACC).
Det var även en del event på campus som de olika institutionerna anordnade som hackathon, föreställningar och happy hours. När det var längre ledigheter fick hon besök av sin pojkvän som var kvar i Norrköping.
- Då passade vi till exempel på att åka till Mexiko och San Diego.
På campus fanns också gym, simbassäng, klätterhall och Sara gick på yoga, boxning och löptränade.
- Man kunde hålla sig på campus och ändå ha mycket att göra.
Hon bodde också på campus, som en av två inneboende hos en juridik- och finansprofessor med fru och utflugna barn. Huset var stort och fint och låg endast tio minuter bort från föreläsningssalarna med cykel.
- Det var så mysigt att cykla runt på campus. Man kunde stöta på cheerleaders, någon som satt under ett träd och läste, en liten robot i test eller grupper av människor i kostym. Det var högt och lågt samtidigt.
Mer förberedd för internationellt arbete
Hennes bästa minnen från Stanford är från introduktionsveckorna som hon tycker var en otroligt rolig tid. Det var också då hon träffade många av sina vänner.
- Slutet var också kul med mycket poolhäng, sol och fester.
Hon har även många bra minnen kopplade till studierna.
- Sista dagen hade jag tre projektredovisningar på samma dag. En annan dag skulle jag hålla en egen föreläsning i 80 minuter. Det kändes väldigt skönt efteråt och var till och med rätt kul under tiden, trots nervositeten innan.
Språket fungerade hela tiden bra och det var skönt att få in det i vardagen.
- Nu känner jag mig mer förberedd för internationella projekt och arbetsplatser, säger Sara.
Närmast väntar ett examensarbete inom maskininlärning och bildanalys som förhoppningsvis också slutar med en tripp utomlands.
- Djur och natur ligger mig varmt om hjärtat och jag vill gärna kunna kombinera det med programmering. När jag hörde om möjligheten att göra exjobbet ihop med forskningsprojektet Ngulia nappade jag direkt.
Projekt Ngulia är ett samarbete med bland annat LiU, Kolmården, HiQ, och Kenya Wildlife Service, med syfte att skydda de svarta noshörningarna från tjuvjakt med hjälp av teknik.
- Jag kommer göra exjobbet tillsammans med min kompis Amanda Tydén som också läser till civilingenjör. Vi är supertaggade.