Skol(om)start - politik som driver lokal skolutveckling

CKS seminarieserie hösten 2016 handlade om att föra en lokal politik
i ett föränderligt utbildningslandskap.

Vässade färgpennor1990-talets våg av avreglering, privatisering och decentralisering ritade om kartan för det kommunala utbildningsuppdraget. Det handlar inte längre bara om lärande, utan också om konkurrens och valfrihet. Ur detta kommer behov av en anpassad och aktiv lokal skolpolitik som har många strategiska frågor att hantera: att få fler elever att läsa gymnasiet, att möta stora grupper av utlandsfödda elever, arbeta för integration, hitta nya samverkansformer och att ta sikte mot framtiden.  

Gymnasieskolan i marknadernas tidevarv

Österbymo 8 september 2016: Friheten att välja utförare och friheten att starta och driva verksamheter är grundbultar i den marknadisering som präglar bland annat gymnasieskolan. På det här seminariet ställde Sten-Bertil Olsson, forskare vid Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning  (KEFU), Företagsekonomiska institutionen vid Lund universitet, frågan om de politiska beslutsfattarna verkligen har förstått vad det egentligen betyder när det offentliga styrsystemet har ändrats från ett offentligt monopol till en marknad med flera aktörer. En marknad som inte fungerar som en vanlig marknad, utan är en så kallad kvasimarknad med sina egna spelregler. 
Under seminariet diskuterades vad marknadiseringen innebär för kommunerna när det gäller om ekonomiska konsekvenser, nya roller och handlingsutrymme.

Samverkan inom gymnasieskolan – exemplet Teknikcollege

Finspång 13 oktober 2016: Att ha en gymnasieutbildning är en grundläggande resurs för individers möjligheter på arbetsmarknaden och för vidare studier på universitet. Det är också betydelsefullt för social och ekonomisk hållbarhet och utveckling. För kommunerna är det därför avgörande att kunna stärka och utveckla gymnasieskolan så att ungdomar får en relevant och god utbildning som de genomför. Ett aktuellt exempel på det är utvecklingen av Teknikcollege, som är ett ramverk för samverkan mellan kommuner, skolor och företag för teknikprogram inom gymnasieskolan. Östergötland är dessutom en region med många engagerade skolor och företag inom Teknikcollege. 

Brita Hermelin, professor vid CKS, och Bo Persson, universitetslektor på avdelningen för statsvetenskap vid Linköpings universitet, talade om framväxten av Teknikcollege för gymnasieskolan och reflekterade över möjligheter och utmaningar för kommunerna när de vill hitta nya samverkansformer. Hur blir det meningsfullt för företag, skola och elev? Hur görs utbildningarna mer attraktiva och hur kan de bidra till lokal och regional utveckling? 

Politik som stärker lärare förbättrar skolresultaten i utsatta skolor

Mjölby 1 december 2016: Det är viktigt att den lokala skolpolitiken kan fatta beslut som i förlängningen kan bidra till förbättrade skolresultaten i utsatta skolor. Kanske kan man lära av resultaten från nationella satsningar som ytterst har syftat till att förbättra skolresultaten. Vad händer till exempel om man, så som Skolverket har gjort, satsar på att stärka lärarna i deras roll?

Det talade Caroline Hall, fil dr i nationalekonomi, och Martin Lundin, docent i statsvetenskap, båda forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) om på detta seminarium. De har studerat erfarenheter av Skolverkets stöd till skolor i urbana utvecklingsområden med stora behov. Genom ett särskilt stöd fick lärarna i dessa skolor bland annat grupphandledning, individuell handledning och fortbildning. Forskarna visar att insatsen ledde till förbättrade elevresultat i vissa avseenden.

Video: Teknikcollege ett gott exempel på samverkan

Teknikcollege växer fram inom gymnasieskolan för att göra utbildningar som är anpassade till arbetsmarknadens krav och för att göra utbildningarna mer attraktiva för eleverna. Brita Hermelin, professor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) har studerat teknikcollege och reflekterar över möjligheter och utmaningar för kommunerna när de vill hitta nya samverkansformer. Hur blir det meningsfullt för företag, skola och elev? Hur görs utbildningarna mer attraktiva och hur kan de bidra till lokal och regional utveckling? 

KontaktVisa/dölj innehåll