Grundsärskolan

CETIS har intervjuat och pratat med verksamma lärare inom området bedömning. Här nedan samlar vi erfarenheter, råd och tankar kring olika typer av bedömningsarbete.

Pojke jobbar i trätorn med sandpapper.

Foto Torgny Andersson 

Information om bedömning

Skolverkets webbplats hittar du ett generellt stöd för bedömning, men inget specifikt stöd för teknikämnet. Vidare läsning och värdefulla länkar hittar du på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Torgnys tankar om bedömning

Torgny Andersson arbetar på specialenheten i Laholms kommun. Här delar han med sig av sina tankar kring bedömning.

Torgny ler in i kameran sittandes i en röd traktor.Torgny kör material till ett byggprojekt.

Värdefulla diskussioner

"Vi har haft en del diskussioner i vårt arbetslag kring bedömning. Det händer att vi får nya elever där det dessvärre inte finns uppgifter från tidigare skola om vad de har arbetet med tidigare. Då vi inte har möjlighet att gå igenom hela det centrala innehållet för åk 4–6 har vår diskussion handlat till stor del om man i dessa fall kan göra en bedömning utifrån ett begränsat centralt innehåll.

Jag resonerar så här. Jag hämtar stoff från det centrala innehållet och framför allt ligger fokus på syfte/förmågor. Jag menar att om eleven visar att förmågorna finns, kan jag också ge ett godkänt betyg, även om vi inte på långt när hunnit igenom det centrala innehållet.

Diskussioner är intressanta och värdefulla för arbetslaget. Vår rektor avsätter tid under en del studiedagar/planeringseftermiddagar där vi uppmanas diskutera bedömning och dokumentera hur samtalet gått. Vi upplever att det är ett mycket bra initiativ. Eftersom vi ofta tänker olika kan vi vid sådana här tillfällen lära av varandra och se bedömning ur olika perspektiv.

Ytterligare funderingar som kommit upp i diskussionerna är följande:
Om jag är ute efter att se om en elev har en viss förmåga genomför vi ett experiment och jag förklarar vad som händer. När samma fundering, utmaning kommer upp vid annat undervisningstillfälle ber jag eleven förklara. Eleven ger en korrekt förklaring, är det ett inlärt svar, eller finns det en verklig förståelse? Hur kan vi veta det? Här har vi inte några säkra svar.

Torgny och en elev murar tillsammans.Torgny och en elev murar tillsammans. I detta exempel handlar undervisning om hur en varmluftsballong fungerar. Vi skickade upp en kinesisk lykta och såg att det fungerade. När jag frågar eleverna varför den lyfter blir svaret, från alla i gruppen: Den har varm luft inuti. Bra, säger jag, men varför flyger den? Först när jag gör en bild av en balansvåg som väger två lika stora ballonger med varm respektive kall luft får skapas en förståelse. Nästa lektion pratar vi om detta igen och några av eleverna kan då förklara att den flyger för att varm luft är lättare än kall. Hur kan vi veta att det är en förståelse eller endast ett inlärt svar? Bedömning är en utmaning för alla och jag tror att kunna se varje elevs förmåga är viktigt.

Jag ser det som mycket positivt i undervisningen att eleverna ställer många frågor. När jag formulerar ett svar kan de ofta ha invändningar eller kompletteringar. Här ser jag att en förståelse växer fram."

Du kan också läsa i vårt nyhetsbrev om hur han arbetar med sina elever i ett intressant projekt. Vill du bidra med tips eller erfarenheter får gärna höra av dig till katarina.rehder@liu.se

Till CETIS huvudsida Visa/dölj innehåll