200 timmar Teknik i lärarutbildningen

Från att ha funderat på att bli musiklärare är Gustav nu inne på sitt fjärde år på ämneslärarutbildningen. Efter studenten fick han jobb på ett högstadium i Katrineholm, där stannade han tre år. Första året som elevassistent, sedan som musiklärare ett år, och till sist som Matematik- och NO-lärare.

– Först funderade jag på att utbilda mig till musiklärare. Musik och sång är mitt stora intresse och jag involverad i Katrineholms kulturliv med bland annat teater och musikaler. Jag valde en annan inriktning av läraryrket då jag tänkte att arbeta med sin hobby kanske inte är helt optimalt. Därför pendlar jag från Katrineholm till Linköping och nyttjar restiden till att plugga, eller ibland bara till att koppla av. Det fungerar i stort sett mycket bra.

Förpackningstema

I år står Teknik på Gustavs schema och i kursen används inspirationsmaterialet ”200 timmar Teknik”. Charlotta Nordlöf, en av skaparna av materialet och som undervisar i kursen, gav studenterna en förbestämd arbetsuppgift. De skulle jobba med arbetsområdet förpackningar som finns i variant 2 för årskurs 7 till 9.

– Vi är åtta studenter som tolkade uppgiften lite olika. Jag valde att dela upp min arbetsuppgift i fyra. Den första delen bestod i att eleverna ska göra ett studiebesök i en mataffär. Där ska de identifiera olika typer av förpackningar, titta på förpackningars material, hållfasthet, design och så vidare. Eleverna ska då också fundera på varför förpackningar är gjorda av olika material och varför de är designade som de är. Här tittar jag på förmågan Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

I den andra delen ska eleverna fundera på hur förpackningar såg ut förr. Hade man förpackningar till allt? Hur ser det ut i andra delar av världen? och så vidare. Ta till exempel mjölkförpackningar - glasflaskan byttes ut mot den trekantiga tetrapacken, sedan till en återvinningsbar förpackning med skruvkork i plast. Förpackningen förbättrar hållbarheten och i bästa fall återvinner vi hela förpackningen.

I den tredje uppgiften valde Gustav att eleverna ska skapa en film. Här är förmågan Värdera konsekvenser av olika teknikval för människa, samhälle och miljö tänkt att arbete efter. Eleverna får fundera på materialval och hur återvinningen går till. Utgångspunkten var att titta på pantmaskinen och söka information på pantamera.nu. Filmen ska bli informativ och till exempel innehålla vad som händer med burken eller flaskan när man pantar den. Hur ser det ut bakom väggen och varför pressas burken ihop? Gustav menar också att här fungerar det bra att samtala om förmågan Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion.

– Jag var den ende studenten som valde att låta elevuppgiften handla om skapandet av en informationsfilm. I nästa uppgift, nummer fyra, där förmågan Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar stod på tur, tittade jag på design. Jag utgick från idéer som finns i matrisen och valde juiceförpackningen. I den här uppgiften ska eleverna skissa och göra ritningar. Eleven ska tänka på vilken målgrupp man vänder sig till, målgruppen påverkar designen, t.ex. äldre personer kan behöva en greppvänligare skruvkork. När eleven gjort detta får en jury, t.ex. andra lärare och rektorn vara med och titta på förslagen när eleven presenterar sin ”produkt”. Eleven får pröva att argumentera och träna på att rätt ord och begrepp används, säger Gustav.

Lärdomar och utvärdering

– Jag gillar materialet ”200 timmar Teknik”. Ser man det som ett inspirationsmaterial, vilket det är och inte ett färdigt läromedel, får man stor användning av det. Det är bra att välja fritt och plocka utifrån olika teman. Väljer man ett tema för hela terminen är nog risken att eleven tappar intresset. Då ska man naturligtvis vara uppmärksam på att täcka in alla förmågorna. Utmaningen är att inte tappa elevens intresse, att det blir för ointressant om man inte varierar teman. Det bästa med materialet är den goda kopplingen till läroplanen och att det har kondenseras till 16 punkter som finns tydligt markerade i materialet. Det blir lätt att checka av delarna man ska jobba med samt att det är mycket inspirerande. Det gäller att vara kreativ utifrån materialet och länktipsen är bra och användbara. Jag skulle vilja se fler länktips och tips på frågeställningar att arbeta efter. Det är också bra om matrisstödet utvecklas ytterligare. Jag får tips på nya tankar och hittar också nya sätt att angripa arbetsområden.

– Det känns bra att studera till ämneslärare i bland annat Teknik. Jobb kommer alltid att finnas! avslutar Gustav.