Men först en teoretisk bakgrund i form av en betraktelse över begreppet ”kreativitet”, författad av Marianne Hedberg.
Idé
Kan man hjälpa kreativiteten på traven?
Innan man ställer den frågan kan det vara på sin plats att först ställa sig några andra frågor:
• Vad är kreativitet?
• Varför har kreativitet blivit ett så gångbart begrepp och varför vill vi stimulera den?
• Hur hänger kreativitet och teknik ihop?
Vad är kreativitet?
På något sätt handlar kreativitet om att se bortom invanda mönster, att våga ta steget ut i det oprövade, att våga gå utanför de upptrampade stigarna. Kreativitet förutsätter därmed mod.
Efter andra världskriget har det forskats mycket kring ”kreativitet”. Kan man med hjälp av forskningen beskriva den kreativa individen? Den kreativa processen? Den kreativa miljön? Den kreativa produkten? Många modeller av den kreativa processen har presenterats, ofta indelade i olika steg. Men ingen kan sägas vara en generell beskrivning, de är nästan uteslutande beskrivningar av enskilda personers egenskaper eller beskrivningar av enstaka upplevelser. Några generella, allmängiltiga svar på dessa frågor finns fortfarande inte. Några konstateranden som några av alla dessa forskare gjort är:
• Kreativt arbete äger rum på ett, möjligen ett par områden, kreativitet är ingen egenskap, ingen person är kreativ i största allmänhet att jämföra med en idrottsman som är skicklig inom ett eller möjligen ett par grenar men inte är idrottslig i största allmänhet. Vetenskaplig kreativitet skiljer sig från politisk kreativitet som skiljer sig från konstnärlig, teknisk, social, pedagogisk kreativitet o.s.v.
(Gardner)
• Man kan vara full av skaparkraft och produktiv genom att använda väl beprövade tillvägagångssätt utan att för den skull vara kreativ, nydanande. (Sahlin) Man kan också använda beprövade tillvägagångssätt, men i nya kombinationer och därmed vara kreativ. (Marianne)
• Kreativitet handlar inte bara om att lösa problem, det handlar kanske framförallt om att finna problem, att ställa nya frågor. (Csikszentmihalyi)
• Inget verk är kreativt eller icke kreativt i sig självt, det är alltid en social fråga eller företeelse, bestämd av expertisen på området.
(Gardner)
• Kreativa handlingar och idéer kan också leda till negativa konsekvenser.
• Den kreativa miljön utmärks av: generositet, gemenskap, kompetens, kulturell mångfald, tillit och tolerans, jämlikhet, nyfikenhet, frihetsanda och småskalighet.
(Sahlin)
A. Varför har ”kreativitet” blivit ett så gångbart begrepp?
B. Varför vill vi stimulera den?
C. Hur hänger kreativitet och teknik ihop?
• A. Är begreppet kreativitet en floskel? Ett begrepp som kommer i rättan tid, som förför? Hur många platsannonser på 1990-talet hade inte med ordet kreativ? Vad är det som man egentligen efterfrågar? Den frågan är väl värd att fundera över. Är det en myt vi har gått på? Tillhör vi dem som tror att kreativitet är något som går att kontrollera? Fixa till med lite bra förutsättningar, ta med arbetslaget på en weekend med lite upplevelser och strapatser så blir vi mer kreativa och lönsamma sedan, eller fixa en upplevelsedag varje termin i skolan.
• B. Varför vill vi stimulera kreativiteten? Som pedagoger i skolan har vi ett uppdrag. I betänkandet till Lpo 94 står: ”Skolan skall också främja elevernas kreativitet /…/ Den kreativa aspekten omfattar nyskapande, att se nya aspekter och infallsvinklar, att gå utanför ramarna och överge tidigare tankefigurer. Kreativiteten kan gälla den intellektuella förståelsen eller praktiska lösningar såväl som uttrycksformer för ett innehåll”(SOU 1992:94 s. 68)
• C. Hur hänger kreativitet och teknik ihop? Teknik är människans alla metoder att utveckla användningen av fysiska föremål. Kärnan i denna utvecklingsprocess är den skapande verksamheten, om vi så vill, den kreativa processen. Detta borde kanske också vara kärnan i teknikundervisningen?
Så här kan man göra:
Så, kan vi hjälpa kreativiteten på traven?
Marianne Hedberg och Eva Jonsson har en hel del tips hur man kan hjälpa kreativiteten på traven:
Hjärnsläpp - Övning
1. Lista tillsammans i gruppen tio olika vardagsproblem, små eller stora saker som ni brukar irritera er över i vardagen. Använd 5 minuter till detta. Om ni är klara efter 5 minuter – strunta i punkt 2, 3 och 4.
2. Har det gått fem minuter och ni har inte hittat tio problem? Gå vidare till punkt 3.
3. Lägg problemsökandet åt sidan. Gör istället detta:
Sitt två och två. En säger ett ord, vilket som helst, tex ”fisk”. Den andra säger omedelbart vad den tänker på då, kanske ”nät”, vilket den första associerar vidare på, kanske till ”tennis”. Fortsätt till ni har en lista på 20 ord. Skriv ner alla ord.
4. Återgå till listandet av problem (punkt 1). Försök komma på fler! Låt gärna associationsorden ni skrev ner nyss hjälpa er.
Fundera på: Hade associationsövningen någon betydelse för listandet av problemen? Om ni tyckte den hade det; Vad kan det bero på i så fall, tror ni?
Apropå att spruta idéer, det är framförallt de dåliga och tokiga idéerna som är viktiga! För att komma på en bra idé måste man våga komma på nittionio dåliga också. Det krävs mod och ”hjärnsläpp” för att komma med dåliga och tokiga idéer. Albert Einstein sade en gång: ”Jag tänker och tänker, i månader och år: 99 gånger av hundra har jag fel, men en gång av hundra har jag rätt.”
Idélockaren
Varför säger man att ”man får en idé”? Vem får man den av?
Man säger att man får en idé för att man får sina idéer från Gud. Förr i tiden var det inte människor som var kreativa – kreativ var bara Gud. Det är för övrigt samma sak med ”begåvad”, man var inte begåvad man hade bara fått en ”gåva från Gud”.
Enligt Platon kommer ordet ”idé” från ”en plats bortom himlen”. Och visst är det så. När man får en riktigt bra idé blir man upprymd, full av energi och det känns nästan som om man lättar lite från marken!
Vi och många andra med oss har dock gjort den iakttagelsen att bra idéer inte är någonting man får - utan det är något som för det mesta måste lockas fram. Det där med ”blixten från klar himmel” verkar mest vara en myt… Gå inte på den myten utan utrusta i stället dig själv med olika idélockarverktyg!
Här ska du få prova ett idélockarverktyg:
1. Se till att du har några ”spånhuvuden” kring dig. Ta fram en lapp ur kuvertet MÅLGRUPP och en ur kuvertet BEHOV.
2. Börja med att spåna kring vilken/vilka produkter som skulle kunna lösa målgruppens behov. Skriv ned alla idéer ni kommer på och kom ihåg – det finns inget som är rätt eller fel.
3. Byt kort efter tre minuter om ni kör fast.
4. När ni fått fram ca fem idéer/produkter – välj en som ni fördjupar er i.
Vaska fram en idé
Följ instruktionerna! Arbeta tillsammans i gruppen.
1. Lista tre favoritaktiviteter och en syssla som hör ihop med varje aktivitet:
Aktivitet: 1. Till exempel Kanoting
Syssla: 1. Till exempel Paddla
2. Välj ut två aktiviteter eller sysslor och lista verktyg och saker du behöver för att utföra dem.
Aktivitet: Till exempel kanoting
Verktyg och saker: Till exempel kanot, paddlar, flytväst, extrakläder, vattenflaska, karta, regnkläder och så vidare.
Aktivitet:
Verktyg och saker:
Idémaskinen
Välj en av ovanstående aktiviteter (den med mest verktyg och saker). Ta ett verktyg/en sak i taget; Vad skulle det kunna bli om du gör det större? Mindre? Vänder det upp och ner?
Våga vara lite galen! Framförallt är de dåliga och tokiga idéerna viktiga! … för att komma på en bra idé måste man våga komma på nittionio dåliga också. Det krävs mod att komma med dåliga och tokiga idéer. Albert Einstein sade en gång: ”Jag tänker och tänker, i månader och år: 99 gånger av hundra har jag fel, men en gång av hundra har jag rätt”.
Verktyg och saker Gör det större Gör det mindre Vänd det upp och ner, in och ut Använd det för något helt annat Lägg till eller ta bort några saker
Till exempel, flytväst, familjeflytväst, flytväst för glasögonen? Reflexväst, flytväst med inbyggd radio och telefon.
Oväntade kombinationer
En idé är per definition en, eller flera, gamla idéer som paras ihop till något nytt. Kan du överhuvudtaget komma på en idé som inte är en sammansättning av minst två tidigare idéer?
Genom att ta två etablerade idéer och slå samman dem, kan en helt ny idé skapas. Se bara på Metro som tog begreppen ”gratistidning” och ”morgontidning” och slog ihop det till ”gratis morgontidning”. Man insåg att 25% av kostnaderna för att göra en tidning är distribution och att 25% av intäkterna är prenumerationsavgifter och att de kostnaderna respektive intäkterna borde kunna ta ut varandra. Metro är en enkel idé men idéer behöver inte vara komplicerade för att vara bra eller värdefulla. Faktum är att enkla idéer ofta är de mest geniala!
Ett annat tydligt exempel är ICQ. ICQ är inte ett e-postprogram och inte ett chatprogram. ICQ är till hälften ett e-postprogram och till hälften ett chatprogram och genom att vara ett både-och eller ett varken-eller skapade man en mycket eftertraktansvärd position – en position där man fyllde ett uppdämt behov man var ensam om att tillgodose. ICQ fick på bara några år 20 miljoner användare genom att inte ge sig in och konkurrera på befintliga spelplaner utan istället skapa sin egen.
Övning
Ta två idéer och slå ihop dem för att se vad som händer. Ofta skapar det en mer intressant idé än de två första idéerna var för sig.
Exempel:
Fågel + fisk = fågel?
Hur kan ett ägg användas för att förbättra telefoni?
Vad har en symaskin med bredband att göra?
Arbeta med exemplen ovan eller hitta på egna kombinationer!
Eftersom vår hjärna fungerar så att den försöker hitta samband mellan olika saker; hur orelaterade de än må vara till varandra, kan denna övning fungera som en utmärkt kreativitetsbooster. Bli inte förskräckt om de första idéerna tycks orealistiska och galna…
Det är tvärtom de dåliga och tokiga idéerna som är viktiga! … för att komma på en bra idé måste man våga komma på nittionio dåliga också. Det krävs mod att komma med dåliga och tokiga idéer.
Tvärtom
Att kunna tänka tvärtom kan i vissa lägen ge revolutionerande resultat…att tex. anlägga en brandgata måste första gången det föreslogs framstått som vansinnigt. Tänk er en skogsbrand där branden snart kommer att nå ett hus. Branden är för stor för att släckas med det vatten som är tillgängligt. Vad göra? Jo, tänd en eld framför huset! Idén är alltså att tända en eld som kan släckas med det vatten som finns. När sedan skogsbranden når det uppbrända området så finns inget brännbart och alltså kan skogsbranden inte sprida sig!
…eller ta historien om den stackars polischefen i Florida som varje vår fick fyllecellerna fulla av collegestudenter som firade Spring Break (vårlov). Polisen provade att skärpa straffen: Man lät studenterna sitta två dagar istället för en, man låste in dem på vatten och bröd, man tog bort brödet… men ingenting blev bättre. Tvärtom, det var nämligen lite coolt och manligt att ha tillbringat natten i en fyllecell. Till slut började polischefen tänka tvärtom. Istället för att behandla studenterna mer och mer som män så började han behandla dem som barn. Han låste bara in dem i en natt; men han bjöd dem på barnmat… Plötsligt var det inte så manligt att ha suttit i fängelse.
Övning
När du känner att du kört fast i ett problem – prova att tänka tvärtom!
Exempel: ”Den nya sparken”
1. Ni är utvecklings- och innovationsgruppen på företaget Vinterspecialisterna. Ni har fått i uppdrag att utveckla vår vanliga spark till ett ”miljövänligt, hälsobefrämjande och billigt fordon som alla kommer att vilja ha…”
2. När ni söker efter idéer; börja med att tänka tvärtom. Hur skulle sparken se ut om den fungerade riktigt dåligt? Inte alls var miljövänlig eller hälsobefrämjande? Vad skulle göra att ingen var intresserad av att köpa den? Vad skulle göra att er ”nya” spark blev en riktig katastrof på marknaden?
Gör en lista på alla dåliga lösningar och förslag!
3. Vänd nu på alltihop. Titta på er lista och vänd ”hemskheterna” till konstruktiva möjligheter… våga vara lite galen!
Framför allt är de dåliga och tokiga idéerna viktiga! … för att komma på en bra idé måste man våga komma på nittionio dåliga också. Det krävs mod att komma med dåliga och tokiga idéer.
Välj gärna ett eget problem, eller en idé, att utgå ifrån, om ni inte vill utveckla ”Den nya sparken”!